PROFILPELAJAR.COM

	Porjus
	Bårjås
	Tätort och Småort
	Porjus gamla kraftverk
Land	Sverige
Landskap	Lappland
Län	Norrbottens län
Kommun	Jokkmokks kommun
Distrikt	Porjus distrikt
Koordinater	66°57′30″N 19°49′8″Ö / 66.95833°N 19.81889°Ö
Area	46 hektar (2020)
Folkmängd	265 (2020)
Befolkningstäthet	5,8 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Riktnummer	0973
Tätortskod	T8796
Beb.områdeskod	2510TB103 (1960–)
Geonames	2684034
	Ortens läge i Norrbottens län Ortens läge i Norrbottens län
	Wikimedia Commons: Porjus
	SCB:s bebyggelseområdesavgränsning; Redigera Wikidata

För den populärvetenskapliga tidskriften Bårjås, se Bårjås.

Porjus (lulesamiska: Bårjås^[5] med betydelsen segel) är en tätort i Porjus distrikt (Jokkmokks socken) i Jokkmokks kommun, Lappland, Norrbottens län. Samhället kom till i början av 1900-talet i samband med att Porjus kraftverk byggdes här i Stora Luleälv, vid utloppet av Stora Lulevatten åren 1910–1915. Åren 1971–1982 byggdes den nya kraftstationen.

Porjus är den minsta av Jokkmokks kommuns tre tätorter och genomkorsas av Lule älv, E45 och Inlandsbanan. Porjus är även ett eget riktnummerområde med riktnumret 0973.

Historia

Ett mindre nybygge fanns tidigare på platsen, men i samband med uppförandet av Porjus kraftverk 1910–1915 uppkom ett kraftverk på Lule älvs östra strand.^[6]

Ställverksbyggnaden vid Porjus gamla kraftstation blev byggnadsminnesmärkt 1986 och var då ett av de första byggnadsminnena med anknytning till 1900-talets industrialisering. Den gamla kraftstationen, invigd 8 februari 1915, är idag museum.

I kraftverksbyggets skugga växte ett provisoriskt samhälle upp, som var tänkt att bestå bara under anläggningsperioden, som beräknades till fyra år. Allt fler funktioner tillkom för att snabbt täcka behoven för en stor stab anläggningsarbetare och tjänstemän. Resultatet blev ett i vissa delar välplanerat samhälle, där Vattenfallsstyrelsen stod för såväl bostäder som annan service, men i andra delar oreglerad kåkbebyggelse.

Precis som de flesta andra kraftverkssamhällena skulle samhället enligt planen avvecklas efter kraftverkets färdigställande, men Porjus kvarblev och hade som mest 3 000 invånare.

Ett av de första företagen som var kopplade till kraftverket var Porjus smältverk, anlagt 1917–1919.^[7]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Porjus 1920–2020^[8]^[9]^[10]^[11]^[12]^[13]^[14]

År	Folkmängd	Areal (ha)
1920	1 650	^##
1930	916	^##
1935	929	^##
1940	1 144	^##
1945	1 176	^##
1950	1 197	^##
1960	924
1965	768
1970	616
1975	603
1980	591
1990	512	71
1995	483	73
2000	325	73
2005	319	74
2010	328	74
2015	240	45
2020	265	46
Anm.: Småorten Porjus (södra delen) utbruten 2015. ^## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

Dagens Porjus

I Porjus finns skola, sporthall, kiosk, bensinstation och golfbana (som drivs av Porjus GK). Den tidigare stationsbyggnaden inrymmer numera en restaurang Arctic Colors, ett fotografiskt centrum med framför allt norrskensfotografi som inriktning. I anslutning till stationsbyggnaden finns även ett vandrarhem.

I Porjus ligger Porjus kyrka.

Kända personer från Porjus

Noter

^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 23 mars 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, SCB, läs online, läst: 3 februari 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ ”Sametinget.se Ortnamn med lulesamisk stavning”. http://www.sametinget.se/1670. Läst 13 september 2014.
^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1025
^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1026
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, II, Befolkningsagglomerationer, trosbekännelse, stamskillnad, utrikes födelseort, främmande statsborgarskap, lyten m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1925. sid. 81. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_2.pdf. Läst 29 maj 2017 Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 136. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 29 maj 2017 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
^ (PDF) I. Allmänna folkräkningen den 31 december 1935, Folkmängden kommunvis efter kön, civilstånd och större åldersgrupper. Befolkningsagglomerationer. Obefintliga. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1937. sid. 89. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Sarskilda_folkrakningen_1935_1936_1.pdf. Läst 29 maj 2017 Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 234. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 29 maj 2017 Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 225. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 29 maj 2017 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 19 maj 1952. sid. 237. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 29 maj 2017 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 5 april 2017. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161026232758/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 29 maj 2017.

Externa länkar

Porjus.se, webbplats om Porjus av Porjus Bya- och Intresseförening.

[f06e5bb379dd1e44db3aa91d9597d8dc0dace11e-1] Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 23 mars 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[0bb53e4ced63f65a9ed67b96e18c81c3c5efea7a-2] [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[f1f72c6e81b9ccbe7d45b2cdb7417a7f2708cacf-3] Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, SCB, läs online, läst: 3 februari 2017.^{[källa från Wikidata]}

[6d7ff1af23bee3eef8c5257b17d69e8eefd8d2f9-4] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[5] ”Sametinget.se Ortnamn med lulesamisk stavning”. http://www.sametinget.se/1670. Läst 13 september 2014.

[6] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1025

[7] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1026

[8] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, II, Befolkningsagglomerationer, trosbekännelse, stamskillnad, utrikes födelseort, främmande statsborgarskap, lyten m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1925. sid. 81. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_2.pdf. Läst 29 maj 2017 Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.

[9] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 136. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 29 maj 2017 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.

[10] (PDF) I. Allmänna folkräkningen den 31 december 1935, Folkmängden kommunvis efter kön, civilstånd och större åldersgrupper. Befolkningsagglomerationer. Obefintliga. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1937. sid. 89. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Sarskilda_folkrakningen_1935_1936_1.pdf. Läst 29 maj 2017 Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.

[11] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 234. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 29 maj 2017 Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.

[12] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 225. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 29 maj 2017 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.

[13] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 19 maj 1952. sid. 237. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 29 maj 2017 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.

[14] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 5 april 2017. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161026232758/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 29 maj 2017.

[2]

[1]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]