Pjotr Struve

Pjotr Struve
Född26 januari 1870 (g.s.)[1]
Perm[2]
Död26 februari 1944[3] ​eller ​22 februari 1944[4]
Paris[5]
BegravdSainte-Geneviève-des-Bois ryska kyrkogård
Andra namnСергей Лунин[6][7] och Наблюдатель[7]
Medborgare iKejsardömet Ryssland och Sovjetunionen
Utbildad vidSankt Petersburgs universitet
Graz universitet
SysselsättningPolitiker, journalist, nationalekonom, författare
Befattning
Ledamot av Riksduman
ArbetsgivareSankt Petersburgs polytekniska universitet
Ministry of Finance of the Russian Empire
Russian Faculty of Law in Prague
Belgrads universitet
Politiskt parti
Rysslands socialdemokratiska arbetareparti
Kadettpartiet
MakaNina Gerd
BarnGleb Struve (f. 1898)[8]
Alexej Struve (f. 1899)
Savva (f. 1900)
FöräldrarBernhard von Struve
Anna Fjodorovna Rosen
Redigera Wikidata

Pjotr Berngardovitj Struve (ryska: Пётр Бернгардович Струве), född 7 februari (gamla stilen: 26 januari) 1870 i Perm, död 22 februari 1944 i Paris, var en rysk ekonom och publicist. Han var sonson till Friedrich Georg Wilhelm von Struve, brorson till Otto Wilhelm von Struve och far till Gleb Struve.

Biografi

Struve studerade juridik vid universitetet i Sankt Petersburg och skrev det i Karl Marx anda hållna ekonomiska arbetet Krititjeskije zamjetki k voprosu ob ekonomitjeskom razvitii Rossii (1894). I tidskrifter publicerade han många socialekonomiska studier i in- och utländska frågor, däribland Avstrijskoje krestianstvo i ego bytopisatel och Njemtsy v Avstrii i krestianstvo (i "Vjestnik Jevropy") och Osnovnyja ponjatija polititjeskoj ekonomii (i "Mir bozjij"). År 1897 övertog han redaktörskapet för "Novoje Slovo" och 1899 av "Natjalo". I "Archiv für soziale Gesetzgebung" publicerade han 1899 Die Marxische Theorie der sozialen Entwickelung.

Hans samlade studier Na raznyje temy utgavs 1902. Samma år emigrerade han till utlandet, uppsatte i Stuttgart och Paris tidskriften "Osvobozjdenie" och spelade en viktig roll vid organiserandet av föreningen Sojuz osvobozjdenija. Efter 1905 års amnesti återvände han till Sankt Petersburg, där han medverkade vid bildandet av Kadettpartiet, redigerade veckotidskriften "Poljarnaja zvjezda" och efter 1907 den ansedda tidskriften "Russkaja mysl" i Moskva. Han deltog i dumaledamöternas Viborgkonferenser och invaldes i den andra duman (december 1906 - februari 1907). Efter oktoberrevolutionen 1917 var han en tid bosatt i Prag och verksam vid den ryska juridiska fakulteten där. Han flyttade 1925 till Paris, där han utgav tidningen "Vozrozjdenie".

Struve tillägnades 1925 i Prag en ekonomisk-juridisk-historisk festskrift ("Sbornik statei, posviasjtjennych P.B. Struve").

Källor

Noter

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 12144900w, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 15 december 2014.[källa från Wikidata]
  3. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Pyotr-Berngardovich-Struvetopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Library of Congress Authorities, USA:s kongressbibliotek, id-nummer i USA:s kongressbiblioteks katalog: n80005134, läst: 24 februari 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.[källa från Wikidata]
  6. ^ Энциклопедия ТАСС, TASS Encyclopedia person ID: struve-petr-berngardovich.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] läs online, www.mochola.org .[källa från Wikidata]
  8. ^ unknown value, Струве Г. П., Kratkaja literaturnaja entsiklopedija upplaga 7, läs online.[källa från Wikidata]