Friedrich Georg Wilhelm von Struve

Friedrich Georg Wilhelm von Struve
Född15 april 1793[1][2]
Hamburg-Altona[3][4], Tyskland
Död23 november 1864[5][6] (71 år)
Pulkovo
BegravdPulkovo-observatoriets begravningsplats
Medborgare iHertigdömet Holstein och Kejsardömet Ryssland
Utbildad vidDorpats kejserliga universitet, [7]
SysselsättningAstronom[8], universitetslärare
ArbetsgivareDorpats kejserliga universitet
Pulkovo-observatoriet
MakaEmilie Wall
Johanna von Struve
BarnCharlotte Marie Wilhelmine Doellen
Otto Wilhelm von Struve (f. 1819)[9]
Conrad Struve (f. 1821)
Genrikh Struve (f. 1822)
Bernhard von Struve (f. 1827)
Olga von Struve (f. 1830)
Karl von Struve (f. 1835)
Ernst Struve (f. 1841)
Nikolai Struve (f. 1842)
FöräldrarJacob Struve[4]
Utmärkelser
Royal Astronomical Societys guldmedalj (1826)
Fellow of the Royal Society
Sankt Stanislausorden, första klassen
Royal Medal
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Redigera Wikidata
Tartus gamla observatorium med monumentet över Friedrich Georg Wilhelm von Struve av skulptören Olav Männi och arkitekten Udo Ivask

Friedrich Georg Wilhelm von Struve, född 15 april 1793 i Altona, död 23 november 1864 i Sankt Petersburg, var en tysk astronom. Han var son till Jacob Struve, far till Otto Wilhelm von Struve, farfar till Pjotr Struve och morfar till Emmy Lindhagen.

Friedrich Georg Wilhelm von Struve blev 1813 observator vid det nyuppförda observatoriet i Dorpat och 1817 dess chef. Han lyckades där utverka en väsentlig förbättring i observatoriets instrumentella utrustning, som höjde det till ett första rangens institut. Särskilt med den berömda stora Fraunhoferska refraktorn (fullbordad 1824) ägnade han sig nu huvudsakligen åt iakttagelser av de förut endast av Herschel observerade dubbelstjärnorna. Ungefär samtidigt med Bessel utförde han en av de båda första bestämningarna av en fixstjärnas parallax samt gjorde undersökningar rörande Vintergatans byggnad.

Även inom geodesi var Struves verksamhet betydelsefull. Han ledde nämligen 1816–1819 de förberedande arbetena för en kartläggning av Livland och verkställde sedan under medverkan av Christofer Hansteen och Nils Haqvin Selander uppmätningen av en 2 822 kilometer lång meridianbåge från Fuglenes (13 meter över havet, nära Hammerfest) på Norges nordkust till Ismail vid Donau, vilken efter honom fick namnet Struves meridianbåge.

Struve tilldelades 1826 Royal Astronomical Societys guldmedalj och 1827 Royal Medal från Royal Society. Han blev ledamot av Preussiska vetenskapsakademien 1832, av Rysslands Vetenskapsakademi i Sankt Petersburg samma år och av svenska Vetenskapsakademien från 1833. År 1834 invaldes han i American Academy of Arts and Sciences, 1835 Akademie der Wissenschaften zu Göttingen och 1858 i Leopoldina. Han var 1839–1862 direktor för det under hans överinseende byggda stora ryska centralobservatoriet i Pulkovo.

Utmärkelser

Asteroiden 768 Struveana är uppkallad efter honom och Otto Wilhelm von Struve och Hermann von Struve.[10]

Även nedslagskratern Struvemånen är uppkallad efter honom.[11]

Källor

Referenser

  1. ^ unknown value, Струве, Василий Яковлевич, Russkij biografitjeskij slovar', ”родился 15 (4) апреля 1793 г. в Альтоне”.[källa från Wikidata]
  2. ^ Ludwig Stieda, Struve, Wilhelm von, vol. 36, Allgemeine Deutsche Biographie volym 36, 1893, s. 693–698, ”Friedrich Georg Wilhelm St., einer der hervorragendsten Astronomen der Welt, wurde am 15. April 1793 zu Altona als der vierte Sohn des Directors des Christianeums Jacob St. (s. d.) geboren.”.[källa från Wikidata]
  3. ^ unknown value, Струве, Василий Яковлевич, Russkij biografitjeskij slovar', ”родился 15 (4) апреля 1793 г. в Альтоне”.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Ludwig Stieda, Struve, Wilhelm von, vol. 36, Allgemeine Deutsche Biographie volym 36, 1893, s. 693–698.[källa från Wikidata]
  5. ^ unknown value, Струве, Василий Яковлевич, Russkij biografitjeskij slovar', ”11 ноября 1864 г., в 4 часа утра, он скончался.”.[källa från Wikidata]
  6. ^ Ludwig Stieda, Struve, Wilhelm von, vol. 36, Allgemeine Deutsche Biographie volym 36, 1893, s. 693–698, ”Dann zog er sich 1862 ganz ins Privatleben zurück, feierte noch am 30. October 1863 sein fünfzigjähriges Doctorjubiläum, hatte allendlich noch die Freude und Genugthuung, am 19. August 1864 das 25jährige Stiftungsfest seiner jungen, so großartigen Schöpfung zu erleben, und schloß am 11./23. November 1864 seine müden Augen zur ewigen Ruhe!”.[källa från Wikidata]
  7. ^ unknown value, Струве, Василий Яковлевич, Russkij biografitjeskij slovar', ”Частью вследствие этого, частью же из желания избегнуть треволнений военного времени (он было попал в руки французским вербовщикам, от которых спасся только случайно) С. избрал Дерптский университет, в который после соответственного и блестяще выдержанного приемного экзамена и поступил осенью 1808 г. och Университетский курс он окончил в 1811 г.”.[källa från Wikidata]
  8. ^ unknown value, Струве, Василий Яковлевич, Russkij biografitjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
  9. ^ Vasilij Serafimov, Струве, Отто Васильевич, Entsiklopeditjeskij slovar' och Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym IIa 1907.[källa från Wikidata]
  10. ^ Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (768) Struveana. Springer Berlin Heidelberg. sid. 73. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_769. Läst 22 oktober 2020 
  11. ^ ”Struve on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/5727. Läst 1 april 2024. 

Externa länkar