Krag-Juel-Vind-Frijs invaldes 1880 i landstinget, där han sedan var en av godsägarnas ledande män; sedan 1900 var han ledare av det nya frikonservativa partiet och spelade som sådan i landstinget en betydelsefull roll i dansk politik. Hans strävanden åsyftade bildandet av ett konservativt mellanparti, för vilket han ville vinna även arrendatorsklassen, och han sökte bevara den av hans far 1866 åstadkomna författningsenligamaktfördelningen.
För att upprätthålla samarbetet med vänstern sträckte han sig rätt långt och gick 1908 med på allmän kommunalrösträtt samt var 1909 beredd att bilda en samlingsministär för att genomföra försvarslagarna. Han förhandlade1912 med Klaus Berntsen om författningsändring på grundval av landstingets bibehållande oförändrat, men då regeringen (i oktober samma år) framlade sina vittgående förslag till grundlagsändringar, uppträdde Krag-Juel-Vind-Frijs skarpt mot dem.
Han fortsatte sitt motstånd, tills landstingsvalen 1914 betydligt försvagat högern. Han deltog 1915 i bildandet av konservativa folkpartiet, men drog sig 1918 tillbaka från politisk verksamhet. 1882 hade han övertagit skötseln av grevskapetFrijsenborg och besatt därefter Danmarks största lantegendom, där han också dog några år efter att han lämnat politiken.
