Strax efter att kommunen bildades 1974 föreslog lokala centerpartister att Genarp, Veberöd, Dalby och Södra Sandby skulle bryta sig ur Lunds kommun och bilda Romele kommun. Med Romele kommun avsåg man orter som låg längs med Romeleåsen vilket samtliga av orterna gör och man skulle dra gränsen mot Lund ungefär vid Hardeberga. Tanken har uppkommit många gånger under årens lopp, och på 2000-talet när strax över 25 000 bor i det som skulle bli Romele kommun anses befolkningsunderlaget såpass stort att det skulle bli en tillräckligt bärkraftig kommun. Från kommunens sida har man inte helt avvisat förslaget, men det anses inte vara någon fråga av prioritet.
Lunds kommun domineras av odlingsmark, däribland lerjordar i Lundaslätten i kommunens västra delar. Vid Romeleåsen i öster finns skogsmark. Vid Horsten täcks sluttningarna av sedimentära bergarter, till exempel Hardebergasandsten. Vombslätten utgörs av sand. I kommunens sydöstra del finns småkulligt backlandskap. Vombsjön liksom Krankesjön och Klingavälsån är belägna på Vombslätten.[8] Dessa två sjöar är de enda större som finns i kommunen. Det finns tre avrinningsområden – Sege å, Höje å och Kävlingeån.[9]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]
Dalby Söderskog är en nationalpark som ligger i anslutning till naturreservatetDalby Norreskog. I området spelades filmen om Ronja Rövardotter in. Parken bildades av misstag år 1918 men har därefter fått kvarstå som nationalpark och i början av 2020-talet har skogen vuxit upp och blivit gammal och livsmiljöer har växt fram för många vedlevande växt- och djurarter.[11]
Lund är ett starkt fäste för Liberalerna och Miljöpartiet som båda har betydligt högre stöd i Lund än i länet och riket. Socialdemokraterna har haft betydligt lägre stöd i Lund än i länet och riket.
Kommunpolitiken i Lunds stad präglades under lång tid av politisk samsyn och samregerande mellan de politiska blocken där såväl borgerliga som socialdemokratiska politiker gavs ledande befattningar i kommunen. I samband med kommunsammanslagningen 1974 och Vänsterpartiet kommunisternas inträde till kommunfullmäktige skärptes dock den politiska konflikten mellan blocken. Till följd av Centerpartiets stora valframgång blev lektorn Gösta Lindeberg den första ordföranden för kommunstyrelsen efter sammanslagningen. De borgerliga partierna styrde fram till 1988. Mellan 1982 och 1985 styrdes kommunen dock i minoritet då det nyligen invalda Miljöpartiet inte ville binda sig till något block och var tungan på vågen.[14]
Den politiska majoriteten i kommunen har sedan 1980-talet ofta växlat. Efter valet 1988 tog Socialdemokraterna makten tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Vid valet 1991 skiftade makten tillbaka till de borgerliga för att 1994 återvända till Socialdemokraterna med samarbetspartier, för att sedan 1998 återigen växla till ett borgerligt styre. Mandatperioden 2002–2006 styrdes kommunen av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet och mellan 2006 och 2014 bildade Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna majoritet i kommunfullmäktige, nämnder och styrelser.
I valet 2014 uppstod en otydlig situation i kommunfullmäktige när inget av de traditionella blocken fick majoritet. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ valde att bilda ett rödgrönrosa samarbete.[15] Redan ett år senare på hösten 2015 valde dock Vänsterpartiet att lämna samarbetet på grund av oenighet om budgeten[16] och strax därefter hoppade även Feministiskt initiativ av.[17]
Efter valet 2018 kvarstod en otydlig situation i kommunfullmäktige, utan någon egen majoritet åt varken alliansen eller de rödgrönrosa. Liberalerna, FörNyaLund, Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet gick framåt i valet, medan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet och Feministiskt initiativ tappade. Drygt en månad efter valet tillkännagav alliansen tillsammans med FörNyaLund att ett nytt styre, ”Lundakvintetten”, skulle formas.[18] Koalitionen har 32 av 65 mandat och saknar alltså egen majoritet. Det nya styret ställde sig bakom Philip Sandberg (L) som ny ordförande för kommunstyrelsen. Den 23 oktober 2018 meddelade de rödgrönrosa partierna att de inte skulle utmana Lundakvintettens förslag till diverse ordförandeposter i kommunens nämnder, utan istället inta en oppositionsroll. Detta för att undvika att Sverigedemokraterna skulle få en vågmästarroll vid omröstningen.[19]
Partiernas starkaste och svagaste valdistrikt 2018:
Parti
Kommun
Starkast valdistrikt
Svagast valdistrikt
Andel
Namn
Andel
Namn
Andel
S
20,39 %
N Fäladen, Rådhusrätten
38,49 %
Gylleholm
7,49 %
M
16,43 %
Spoletorp V
26,10 %
Östra Torn, Spexaren
6,22 %
L
13,41 %
Vallkärra
28,81 %
Norränga
5,64 %
MP
9,51 %
N Fäladen, Kämnärsrätten SÖ
23,92 %
Veberöd, Gamla byn
3,23 %
SD
9,41 %
Veberöd, Björkhaga–Trulsbo
23,13 %
Delfi
2,06 %
V
8,61 %
Gylleholm
25,58 %
Veberöd, Idala
2,29 %
FNL
8,57 %
Väster
19,13 %
Veberöd, Idala
1,98 %
C
6,26 %
Delfi
13,76 %
Papegojelyckan V
1,58 %
FI
2,85 %
Gylleholm
10,34 %
Genarp, Slätterna
0,64 %
KD
2,70 %
Centrum, Krafts rote
5,07 %
Tuna
1,16 %
Vänorter
Lund har etablerade vänortsförbindelser i samtliga nordiska länder och dessa orter har dessutom vänortsrelationer mellan sig. Det nordiska samarbetet fungerar således som en ring av vänorter. Udda år arrangeras en Nordisk Vänortskonferens för att bekräfta arbetet och dra upp riktlinjer för kommande år.
Vänortssamarbetet omfattar utöver besök av officiella delegationer vid särskilda tillfällen utbyte företrädesvis inom kultur- och skolsektorn.
Lunds kommun undertecknade ett vänortsavtal med Nevers 1967. Kontakterna etablerades genom att Alfa Laval hade en fabrik där och har under drygt 30 år utvecklats att omfatta många områden särskilt inom skol- och kultursektorn. Lund deltager årligen vid den stora mässan "La Foire" som på olika teman arrangeras i Nevers under mars månad.
Vänortsföreningen Lund-Nevers uträttar ett stort arbete för att vidareutveckla samarbetet mellan städerna och utbytet mellan svensk och fransk kultur. Föreningen har cirka 200 medlemmar och en väl utvecklad verksamhet.
Kommunfullmäktige beslutade 1995 att upprätta vänortsförbindelse med León. Samarbetet har i huvudsak bestått av kulturella kontakter samt stödprojekt initierade och genomförda av vänortsföreningen. Kommunerna har också hedrat varandra med officiella besök.
Vänortsavtalet mellan Lund och Greifswald undertecknades i oktober 1990 och i februari 1991 bildades Vänortsföreningen Lund-Greifswald. Från de inledande kontakterna med den gamla svenskorten i dåvarande DDR till dagens samarbete med bl.a. ett starkt växande näringsliv har utvecklingen varit snabb. Kontakterna mellan universiteten är omfattande och inom skolområdet har med ökat intresse för tyskundervisning språkutbytet intensifierats. Intresset för nordiska språk och nordiska historia är stort på Greifswalds universitet vilket befrämjar kontakterna. Erfarenhetsutbyte har på senare år etablerats för miljö, demokrati och kommunförvaltning.
Området har en lång historia av betydande industriell verksamhet, där Tetra Pak (förpackningsindustri), Baxter International Inc. (tidigare Gambro AB, medicinsk utrustning) och Sony Mobile Communication AB (telekommunikation) är några av de största arbetsgivarna. Trots detta är den offentliga sektorn den dominerande näringsgrenen, med kommunen, Region Skåne och Lunds universitet som de främsta arbetsgivarna. Forskningsbyn Ideon är en viktig del av stadens ekosystem, nära knuten till Lunds universitet genom olika samarbetsprojekt. Lund är även hem för forskningsanläggningarna ESS och MAX IV-laboratoriet.[22]
Infrastruktur
Transporter
Från nordöst till sydväst genomkorsas kommunen av E22. Genom kommunens västra del sträcker sig riksväg 16 i nord-sydlig riktning. Kommunens östra del genomkorsas av riksväg 11 i väst-östlig riktning. Denna förbinds med europavägen av länsväg 102 som tar av åt söder i Veberöd.
Det finns en stor mängd förskolor och grundskolor samt fem kommunala gymnasieskolor i Lunds kommun. De kommunala gymnasieskolorna är Katedralskolan, Polhemskolan, Gymnasieskolan Spyken, Gymnasieskolan Vipan och Hedda Anderssongymnasiet[23]. I fristående regi finns även 13 ytterligare gymnasieskolor: Consensum, Drottning Blankas Gymnasieskola, Humanus gymnasium, Jensen Gymnasium i Lund, Lars-Erik Larsson-gymnasiet, LBS Kreativa Gymnasiet, Lunds dans- och musikalgymnasium, Lunds Fordonstekniska gymnasium, NTI Gymnasiet, Procivitas privata gymnasium, Realgymnasiet, Sveriges Ridgymnasium SRG och Thoren Innovation School.[24]
I Lunds kommun finns även vuxenutbildning i form av komvux.
Kommunen har 131 361 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 12:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Lunds kommun 1970–2020[25]
År
Folkmängd
1970
69 073
1975
76 284
1980
78 487
1985
82 015
1990
87 681
1995
96 557
2000
98 948
2005
102 257
2010
110 488
2015
116 834
2020
123 180
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 27 170, eller 23,43 % av befolkningen (hela befolkningen: 115 968 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 17 195, eller 17,13 % av befolkningen (hela befolkningen: 100 402 den 31 december 2002).[26]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Lunds kommun.[27]
I Lunds kommun finns ett antal fornminnen. Bland dessa återfinns Dalby kungsgård, klassat som statligt byggnadsminne och Dalby kloster, som är beläget intill. Byggnaderna tillkom i början på 1000-talet i samband med att en kyrka byggdes och i början på 1100-talet omvandlade Augustinorden kyrkan till ett kloster. Därefter har mycket hänt – byggnader har tillkommit, byn har brunnit och återuppbyggts, ägare har skiftat och krig har drabbat området. År 1749 beskrev Carl von Linné området som "en ruin av ett gammalt kloster".[28]
Kommunsymboler
Kommunvapen
Blasonering: En sköld av silver, däruti en på grön mark stående krenelerad mur med ett krenelerat porttorn, varöver ett mindre torn samt ett torn på var sida, allt rött.
Vapnet fastställdes för Lunds stad 1913 och är tecknat efter ett sigill från 1300-talet. Efter kommunbildningen registrerades vapnet 1975 i PRV. Inga andra ingående enheter hade haft något vapen.
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]