Han samarbetade bland annat med regissörerna Ingmar Bergman och Per Verner Carlsson. Sitt sista scenografi- och kostymuppdrag gjorde han samma år han dog till Dramatens uppsättning av Alexander och påfågeln i regi av Agneta Ehrensvärd.[3]
Lennart Mörk utsmyckade även offentliga miljöer, däribland Tekniska högskolans tunnelbanestation i Stockholm (1973) och fasaderna på Riksteatern i Hallunda i Botkyrka kommun. Tunnelbaneutsmyckningen inbegriper målningar, tekniska figurer och skulpturer som symboliserar och illustrerar de fyra elementen, universum och den tekniska utvecklingen.[4] Mörk arbetade även med museiutställningar, bland annat Oskuld – Arsenik (1966/67) på Nordiska museet och Gustaf III (1972/73) på Nationalmuseum.[5] 1998 visades utställningen
Lennart Mörk retrospektivt, 40 år i bild och teater på Dansmuseet[6]
Lennart Mörk gifte sig år 1976 med dansaren Karin Thulin; tillsammans fick de döttrarna Matilda Mörk och Joanna Mörk.
Mytologier och verkligheter, kroppen och psyket, drömmar och dokument, historien och vardagen, barnet och kosmos, drifterna och tänkandet - allt fanns med i Lennart Mörks konstnärskap [sic]. Från hans penslar och tuschpennor strömmade bilder som blev cirka hundra scenografier till opera och teater.
„
– Magnus Florin, chefsdramaturg, Kungliga Dramatiska Teatern[13]