Staden låg ursprungligen 3 km längre västerut vid Nordre älv, och hette då Kongahälla. Det äldsta kända belägget på namnet Kungahälla är då den engelske munken och historieskrivaren Ordericus Vitalis i mitten av 1130-talet i en förteckning tar upp namnet Coneghella i en förteckning över norska städer. I den ungefär samtida Roskildekrönikan förekommer namnformen Cunnunchelde[7]. Namnet förekommer även i isländska litteraturen såsom Njáls saga från slutet av 1200-talet och Heimskringla, författat omkring 1230[8], där de tidigaste händelserna utspelar sig redan på 960-talet.[9] Säkra arkeologiska fynd finns först dock från det sena 1000-talet,[10] varför de isländska sagornas berättelser om Kongahällas storhet under vikingatiden numera anses som litterära konstruktioner.[11]
Som kungsgård är Kungahälla sannolikt äldre än 1100-talet.[10] Den modernare namnformen Kongälv, senare alltså Kungälv, förekommer först omkring år 1500.[9]
Redan 1135 jämnades emellertid staden med marken av venderna. Kongahälla återuppbyggdes, men skulle förstöras fler gånger: 1368 brändes den ner av hanseaterna, och svenskarna brände ner den 1563 och 1612.
Kungahälla erhöll privilegier, dagtecknade Kungsbacka den 30 juli: [årtal saknas?]
"Wi Kristoffer, med Guds nåd Danmarks, Norges, Sveriges, Wendes och Göta konung, Pfalzgreve vid Rhein och härtig i Bayern, göre veterligt alle män, att vi av vår synnerhga gunst och nåd hava tagit och undfångit, och taga och undfå med detta vårt öppna brev våra älskliga borgare i vår köpstad Kunghälla, och allt deras gods, hjon och tjänare uti vårt konungsliga värn, hägn, tröst och beskärm, att försvara och fördagtinga till alla rätta mål, och uppå det att förenämnde vår köpstad. Kunghälla må desto ytterligare förbättras, så unne vi dem ..."[12]
Historia
1600-talet
1614 flyttades staden, som nu börjat kallas Ny-Kungälv, till Bagaholmen (nuvarande Fästningsholmen) på order av Kristian IV för att komma i skydd under Bohus fästning.[13] Det hindrade inte Sverige att 1645, under Hannibalsfejden, ännu en gång bränna ner den.[14]
Ett antal byggnader började byggas upp utanför fästningsholmen under mitten av 1600-talet. Bland annat stadens fängelse som byggdes vid nuvarande Västra Gatan 3, och där källarvalven ännu finns kvar.[15]
Vid Freden i Roskilde 1658 blev Kungälv svenskt och förlorade omgående sin stapelrätt, det vill säga rätt att bedriva utrikeshandel.
Vid denna tid hade Kungälv endast omkring 600-800 innevånare.[16]
Så gott som alla hus utmed Västra Gatan, och några veckor senare även Östra Gatan, brändes av svenska militären 1676 under Gyldenløvefejden för att förhindra att den dansk-norska hären som närmade sig skulle få fäste.[17] Detta påskyndande den flyttning av staden från dess plats direkt under fästningen till sin nuvarande som inletts vid mitten av 1600-talet, och flytten var slutförd omkring 1680.[16]
1700-talet
Vid mitten av 1700-talet fick Kungälv ett uppsving tack vare det bohuslänska fiskets uppblomstring. Mellan 1751 och 1805 ökade invånarantalet från omkring 600 till 1050 personer.[16]
År 1762 fick staden tillbaka sin stapelrätt.
Under Teaterkriget 1788 marscherade norska trupper ner genom Bohuslän, och prins Karl av Hessen hade under de följande fredsförhandlingarna sitt högkvarter i Kungälv.[18] Bohus fästning hade upphört som rustad försvarsanläggning 1786.
Bohus fästningKungälvs kyrkaVästra gatan i Gamla stanKastellegården vid Nordre älv, där staden Kongahälla en gång lågYtterbyvägen
Industrialisering
Kungälv var länge Bohusläns minsta stad – först på 1910-talet gick den om Marstrand – med jordbruk som främsta näring. Den började industrialiseras 1875 då Kungälvs glasbruk startade, för att läggas ner 1956. Företaget Göteborgs Kex AB grundades 1888 och ägdes i perioder av Marabou och Orkla innan tillverkningen flyttades från Kungälv till Riga i Lettland i slutet av 2022.[19] Mellan 1909 och 1982 tillverkade ABC-fabrikerna (AB Bröderna Claesson) sport- och fritidsutrustning, bland annat skridskor och tält.
Anm.: Sammanvuxen med Ytterby 1980 och med Rödbo 2015 samt med Rishammar 2018. Ytterby (och Tega) utbruten 2018 men åter del av Kungälv 2020 då även Hältorp införlivades
Bebyggelse
Kungälvs bebyggelse var förr koncentrerad till Västra gatan och Östra gatan, som till stor del har kvar sin gamla småstadsbebyggelse. Under 1900-talets expansion har centrum förskjutits västerut till Västra tullen, vars namn ännu lever kvar.
Staden har vuxit ytterligare västerut. Ett köpcentrum, Kongahälla Center, öppnades den 28 mars 2019.[24]
Kungälv är hemorten för toleransprojektet som startades av Kungälvs kommun efter mordet på John Hron den 17 augusti 1995 vid Ingetorpssjön. Dess syfte är att motverka "såväl befintlig som framtida intolerans och rasism". Det har tagits upp i både mediala, politiska och inte minst utbildningssammanhang.[25]
Kommunikationer
Kungälv har direkta bussförbindelser med bland annat Mölnlycke, södra Ale (Bohus och Surte), Göteborg, Uddevalla, Lilla Edet och Marstrand. Bussarna går från ett resecentrum (invigt 2018) vid E6 500 meter från centrum. Bland annat X4 som även passerar centrum går dit. Från centrala Kungälv är det cirka 4 km till Ytterby station (Bohusbanan) och cirka 4 km till Bohus station (Alependeln).
^Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
^fynd: tidskrift för Göteborgs arkeologiska museum och Fornminnesföreningen i Göteborg, [2/87], red. Stina Andersson, Stefan Kihlberg, Görgen Månsson, Sören Nancke-Krogh, Göteborg 1987 ISSN 0282-7301, s. 7, 39
^ [ab] Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län V : Ortnamnen i Inlands södra härad jämte Kungälvs och Marstrands städer, red. Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Göteborg 1939, s. 111f
