PROFILPELAJAR.COM

Kristina Söderbaum
	Kristina Söderbaum
Född	5 september 1912; Stockholm
Död	12 februari 2001 (88 år); Hitzacker, Tyskland
Begravd	Seeshaupt
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Fotograf, filmskådespelare
Make	Veit Harlan
Barn	Caspar Harlan (f. 1946)
Föräldrar	Henrik Gustaf Söderbaum
	Redigera Wikidata

Beata Margareta Kristina Söderbaum, född 5 september 1912 i Stockholm, död 12 februari 2001 i Hitzacker i Niedersachsen i Tyskland, var en svensk-tysk skådespelare, verksam i Tyskland. Söderbaum är mest känd för sin medverkan i den nazistiska propagandafilmen Jüd Süss från 1940. Hon var till sin död mantalsskriven i Malmö.^[6] Hon var gift med den tyske regissören Veit Harlan från 1939 till hans död 1964.

Biografi

Bakgrund

Kristina Söderbaum, vilken som ung kallades Kerstin Söderbaum, gick i skola i Stockholm, Paris och Schweiz. Hennes far var professor Henrik Söderbaum. Sedan hennes föräldrar avlidit i hastig följd reste hon 1934 till en släkting i Berlin där hon började på teaterskola, 22 år gammal. Samtidigt gick hon på föreläsningar i konsthistoria och studerade tyska.

Filmer under Tredje riket

Hon fick sin första filmroll som resultat av en talangtävling arrangerad av filmbolaget UFA. Debuten väckte föga uppseende, men hon blev upptäckt av den framgångsrike filmregissören Veit Harlan och fick huvudrollen i hans film Jugend 1938. 1939 gifte hon sig med Veit Harlan och de fick två söner, Kristian, född 1939, och Caspar, född 1946. Fram till Harlans död spelade hon bara i filmer som han regisserade.

Mellan 1939 och 1945 spelade Söderbaum och Harlan in många filmsucceer såsom Verwehte Spuren (1938), Das unsterbliche Herz (1939), Die goldene Stadt / Den gyllene staden (1942) och Opfergang / Vildfågel (1944).^[7] Söderbaum var lika älskad av publiken som av den nationalsocialistiska regimen. I propagandan förkroppsligade hon deras föreställning om den "ariska" kvinnan. Hon blev snabbt en av tysk films stora stjärnor. I två melodramer spelade hon en kvinna som drunknar och hon fick därefter öknamnet riksvattenliket,^[8] som hon fick dras med hela livet.

I Harlans antisemitiska propagandafilm Jud Süss (1940) spelade hon en huvudroll mot Heinrich George och hon hade även huvudroller i propagandafilmerna Den store segraren (1942) och Brinnande hjärtan (1945), den sistnämnda åter igen mot George. För nazistregimen framstod Söderbaum som den pålitliga, medan Zarah Leander återvände till det neutrala Sverige 1943.

Efter kriget

I februari 1945 flydde Söderbaums familj från Berlin till Hamburg. Åren 1945 till 1950 avböjde hon i solidaritet med Veit Harlan, som till följd av sina propagandafilmer hade anklagats för brott mot mänskligheten och belagts med yrkesförbud, alla filmanbud. Däremot spelade hon i teaterpjäser som Harlan satte upp anonymt.

När Harlan 1950 åter fick tillåtelse att regissera, spelade Söderbaum huvudroller i flera av hans filmer. Nämnas kan Die blaue Stunde (1952), Die Gefangene des Maharadschas (1953), Verrat an Deutschland (1954) och slutligen deras sista gemensamma film Ich werde Dich auf Händen tragen (1958). En teateruppsättning i Aachen av August Strindbergs Ett drömspel (1963) blev deras sista projekt.

Efter Harlans död 1964 utbildade sig Söderbaum till fotograf i München. 1974 hade hon en roll i Hans-Jürgen Syberbergs film Karl May. Hon offentliggjorde sina memoarer 1983 under titeln Nichts bleibt immer so. Därefter spelade hon endast i tre obetydliga filmer och även i en episod av TV-serien Der Bergdoktor 1993. Hon avled 2001 på ett vårdhem i Nordtyskland.

Filmografi i urval

1934 – Hur behandlar du din hund?
1936 – Onkel Bräsig
1938 – Jugend
1938 – Verwehte Spuren
1939 – Das unsterbliche Herz
1939 – Die Reise nach Tilsit
1940 – Jud Süss
1942 – Den store segraren
1942 – Den gyllene staden
1943 – Näckrosen
1944 – Vildfågel
1945 – Brinnande hjärtan
1951 – Unsterbliche Geliebte, efter Aquis submersus av Theodor Storm
1951 – Hanna Amon
1952 – Die blaue Stunde
1953 – Sterne über Colombo
1954 – Die Gefangene des Maharadscha
1954 – Verrat an Deutschland
1962 – Die blonde Frau des Maharadscha
1974 – Karl May
1983 – Let's Go Crazy
1992 – Das bleibt das kommt nie wieder
1993 – Night Train to Venice
1993 – TV-serien Der Bergdoktor: Episoden Der Sinn des Lebens

Källor

^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 44762562, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ filmportal.de, Filmportal-ID: d993df61fc0241018ef22a8497d37e36, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: söderbaum-kristina.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d e] 18 februari 2001, läs online, läst: 28 december 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.spielfilm.de .^{[källa från Wikidata]}
^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231
^ ”Biographie: Kristina Söderbaum, 1912-2001”. Deutsches Historisches Museum. http://www.dhm.de/lemo/html/biografien/SoederbaumKristina. (tyska)
^ Bachmann, Anne (7 januari 2005). ”Förtrollande bilder i Tredje riket”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/understrecket/fortrollande-bilder-i-tredje-riket_122975.svd.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.

Vidare läsning

Ascheid, Antje (2003). Hitler's heroines: stardom and womanhood in Nazi cinema. Culture and the moving image. Philadelphia: Temple Univ. Press. Libris 8559178. ISBN 1-56639-983-1
Bjelfvenstam, Bo (2001). ”Kristina Söderbaum”. Filmrutan 44(2001):2,: sid. 20-24. 0015-1661. ISSN 0015-1661. Libris 9310862
Bruns, Jana Francesca (2009). Nazi cinema's new women. Cambridge: Cambridge University Press. Libris 11752597. ISBN 978-0-521-85685-0
Romani, Cinzia (1992). Tainted goddesses: female film stars of the Third Reich. New York: Sarpedon. Libris 7107459. ISBN 0-9627613-1-1
Söderbaum, Kristina; Streitz, Julia (1992). Nichts bleibt immer so: Erinnerungen (Neu durchges. und erw. Aufl.). München: Herbig. Libris 5947492. ISBN 3-7766-1748-9