Konventionen om hushållsarbetare, på engelska: Convention on Domestic Workers, tidigare Convention Concerning Decent Work for Domestic Workers är en konvention som reglerar arbetsförhållandena för husligt anställda. Den blev 189:e konvention att antas av Internationella arbetsorganisationen med International Labour Office, vilket skedde under den 100:e sessionen.[1] Konventionen trädde i kraft 2013.
ILO-chefen Juan Somavia underströk vid antagandet att hushållsanställda skall ses som anställda arbetare, men varken som "tjänare" eller en del av familjerna.[2]
Rättigheter
Huvudrättigheterna är lediga timmar, samt rätten till minimilön och att välja var de vill bo och tillbringa ledig tid. Avtalet säger också att skyddsåtgärder mot våld skall vidtas. Anställda har också rätt att veta kommunikationer vilka anställningsvillkor som råder. Finns invandring med i bilden skall invandringslagar gälla.[1]
Antagande
Konventionen röstades för den 16 juni2011 på ILO:s kongress i Genève i Schweiz. För varje land fick måste staten samt representanter för staten, arbetsgivare och rösta. Konventionen antogs med röstsiffrorna 396-16 (63 nerlagda röster).[1] Alla stater vid Persiska viken röstade för, medan bland andra Storbritannien avstod från att rösta.[3]
Konvention genomförs ett år efter att det godkänts av minst två länder, vilket är standard för ILO-konventioner. Godkännande rapporteras till ILO:s generalsekreterare.