Den här artikeln handlar om det parti som tidigare hette KFML(r) och KPML(r). Se Sveriges kommunistiska parti för olika partier i Sverige som kallat sig kommunistiska.
Kommunistiska partiet (K),[3] även Kommunisterna och tidigare KPML(r), är ett svensktmarxist–leninistisktkommunistisktpolitiskt parti. Partiet är registrerat för riksdagsval av Valmyndigheten sedan den 12 januari 2005, men har inte ställt upp i riksdagsval sedan 1973.[4]
Partiets tidning heter Proletären och ges ut veckovis. Partiet antog sin nuvarande partibeteckning under sin 14:e partikongress i Göteborg den 7 januari 2005. Innan dess hette det Kommunistiska partiet marxist-leninisterna (revolutionärerna), vilket förkortades KPML(r). Ungdomsförbundet heter Revolutionär kommunistisk ungdom (RKU).
Partihögkvarteret är beläget på Fjärde Långgatan i Göteborg i det så kallade Marx-Engelshuset.[5] I samma byggnad finns också partitidningen Proletärens centralredaktion och partiets tryckeri, HS Offset.[6]
Historik
Kommunistiska partiets fanor.
Kommunistiska förbundet marxist-leninisterna (revolutionärerna), förkortat KFML(r), bildades 1970 som en utbrytargrupp från det promaoistiskaKommunistiska förbundet marxist-leninisterna (KFML), som i sin tur bildats 1967 som en utbrytning från eurokommunistiskaSveriges kommunistiska parti. Samma år som partiet grundades började de ge ut tidningen Proletären. År 1973 ställde de upp i riksdagsvalet. Under 1980-talet fick de representation i ett antal kommuner, inklusive under en mandatperiod Göteborg, vilket alltid har varit partiets starkaste fäste eftersom det var där partiet bildades. Mellan 1970 och 1999 var Frank Baude ordförande. Han efterträddes av Anders Carlsson, som innehade posten fram till 2014. Därefter följde Robert Mathiasson fram till 2019,[7] och i september 2019 utsågs Ulf Nilsson till ny partiordförande.[8] Ulf Nilsson lämnade ordförandeposten i januari 2020 och i september 2020 utsågs Povel Johansson till ny partiordförande.[9]
Namn
Kommunistiska partiet hette mellan 1970 och 1977 Kommunistiska förbundet marxist-leninisterna (revolutionärerna), förkortat KFML(r) och mellan 1977 och 2004 Kommunistiska partiet marxist-leninisterna (revolutionärerna), förkortat KPML(r). I januari 2005, vid den 14:e partikongressen i Göteborg, bytte de namn till Kommunistiska partiet (K).
Partiet anger i sitt partiprogram att de har marxism-leninismen som ideologisk bas. De är ett revolutionärt arbetarparti som har en fullständig omvandling av samhället som mål. I stället för kapitalismen vill de ha ett arbetarstyrt, socialistiskt samhälle. Efter en socialistisk revolution ser de under en övergångsperiod "proletariatets revolutionära diktatur".[10]
Partisymbol
Kommunistiska partiet använder sig av två symboler. Partiemblemet kallas symbolen med en hammare och skära, centrerad i en röd stjärna som är omgiven av en röd cirkel med texten "Klass mot klass. Kommunistiska partiet". Sedan 2018 används ibland även en enklare symbol, som kallas den grafiska profilen, som föreställer ett vitt K centrerad i en stiliserad röd fana.
Partiet är, sedan 12 januari 2005, registrerat för riksdagsval under beteckningen Kommunistiska partiet.[4] I riksdagsvalet 2014, där partiet ej kandiderade, fick man 61 röster.[11]
I kommunvalet 2002 fick partiet totalt 10 923 röster[12]. I kommunalvalet 2006 ställde partiet upp i 16 kommuner och fick totalt 9 432 röster.[13] I kommunalvalet 2010 ställde man upp i 18 kommuner och fick totalt 7 412 röster. I tre av kommunerna fick man tillräckligt många röster för att få platser i kommunfullmäktige: Gislaved (två ledamöter), Karlshamn (1 ledamot) och Lysekil (3 ledamöter).[14] I kommunvalet 2014 fick man totalt 6 396 röster och tog sammanlagt tre mandat i landets kommunfullmäktige: Gislaved (en ledamot) och Lysekil (två ledamöter).[15]
Partiet behöll i kommunvalen 2018 sina mandat i Gislaved och Lysekil, och vann ett nytt mandat i Ludvika kommun tillsatt av Karl Gustav Nilsson,[16][17] omtalad för att tidigare ha framfört kritiska tal på Nordea och Investors årsstämmor i partiets namn.[18][19][20][21] Bakom framgångarna uppmärksammades också ökad nazistisk aktivitet i form av Nordiska Motståndsrörelsen, som etablerat sig i Ludvika och innehade före valet 2018 ett mandat i fullmäktige genom en SD-lista.[22]
I valen 2022 tappade partiet sina mandat i Gislaved och Ludvika.[23][24]
Svensk säkerhetspolis olagliga övervakning
År 1969 blev det olagligt för staten att föra register över personers politiska tillhörighet. Trots detta avslöjades det 2003 att svenska säkerhetspolisen (Säpo) från 1970 hade beordrats att fortsätta övervakningen av vissa "nyckelpersoner" i ett tjugotal extrema vänster- och högerorganisationer. Denna övervakning fortsatte fram till 1998.[25] KFML(r)/KPML(r) och organisationer kopplade till dem ingick i denna övervakning. Vid avslöjandet visade det sig att det år 1985 rörde sig om 2012 partianknutna och 1346 stycken år 1998, vilket innebar att nästan alla partimedlemmar varit inblandade.[26]
AmaltheamannenAnton Nilson ställde vid ett flertal tillfällen upp som talare på partiets kongresser och möten[29][30] och deltog på ett reklamflygblad, tillsammans med bland annat Sven Wollter och Lasse Brandeby, där han, troligtvis med tanke på det av honom utförda bombdådet 80 år tidigare, uppmanade folk att teckna prenumeration på tidningen Proletären med orden: "Den är rena dynamiten".[31]
Deltagare från kommunistiska partiet går i den del av första maj-tåget i Göteborg som benämns "röd front", tillsammans med Rättvisepartiet socialisterna, vilket år 2016 samlade cirka 700 personer.[37] Röd Front arrangeras även årligen på omkring 30 orter i landet.[38]
^I texthäftet till Roger Sjöströms skiva "med hjärtat till vänster" finns en bild på reklambladet föreställande ett foto av Anton Nilson samt bland annat texten "'Den är rena dynamiten' – Anton Nilson, 100 år, talar av erfarenhet! Ta en prenumeration även Du!"
.svg)