Den första hyttan anlades troligen 1605 av bergsmännen Jan Olson Klack och Olof Olson Klack. I den äldsta skriftliga handlingen som härrör från 1620 kallas platsen för ”Klämshyttan”. Då byggdes en stångjärnshammare som dock nerlades redan 1650. Hyttan var delad i 24 andelar fördelade mellan bergsmännen och var bergsmansägd fram till nedblåsningen 1920. Klenshyttan lades ned på grund av en olycka 1920. Det var totalt 6 män som dog i olyckan.[källa behövs]
År 1842 förvärvade Hagge bruk andelar i hyttan och var från 1863 majoritetsägare. I köpet ingick även gruvor och skog. De nya ägarna gjorde stora investeringar och flera moderniseringar genomfördes under 1800-talets andra hälft.
År 1882 byggdes en ny masugn, det är den som fortfarande finns kvar. Den fick en fristående ugnspipa som var uppställd på järnbockar i stället för på murar. Anläggningen konstruerades av ingenjörsfirman Qvist & Gjers i Arboga. Man investerade även i bland annat ny vattenturbin, ångpanna med ångmaskin och en cylinderblåsmaskin.
Järnvägen
Ombyggnaden möjliggjordes genom att Bergslagernas Järnvägar (BJ) år 1877 öppnade järnvägssträckan förbi Klenshyttan, som även fick en egen station. Från järnvägen gick ett stickspår rakt genom kolhuset. Därigenom förbättrades transporterna av råvarorna (malm och träkol) till hyttan och de färdiga produkterna (huvudsakligen tackjärn) från hyttan.
Samhället
Kvar finns idag den väl bevarade masugnsbyggnaden och rostugnen samt herrgården. Av rådstugan återstår bara ytterväggarna i slaggsten. På området står även en liten kalkugn som uppfördes av slagg, gråsten och tegel. För övrigt finns kolhusruin, dammvall, malmtorg, slaggvarpar och fyra malmbås samt en smideshärd.
Lindeqvist, Christina; Hägerman, Britt-Marie, red (2010). Om järn och människor: Ekomuseum Bergslagen berättar i landskapet: guidebok. Ludvika: Ekomuseum Bergslagen. Libris11934873. ISBN 9789163369070, s. 62-63
Noter
^ [ab] Statistiska småorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, SCB, 28 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
^Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, SCB, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.[källa från Wikidata]
^Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
