PROFILPELAJAR.COM

Karolinska Institutets Nobelkommitté
	Karolinska Institutets Nobelkommitté
	Nobelkommittén vid Karolinska Institutet har sedan 1993 sina lokaler i Nobel Forum på Campus Solna.
Organisationsnamn	Nobelkommittén för fysiologi eller medicin
Struktur	Nobelförsamlingen; Nobelkommittén; Generalsekreterare; Kansli
Styrande enhet	Nobelförsamlingen
Bildad	1901
Grundare	Alfred Nobel genom testamente
Syfte/fokus	bereda Nobelpriset i fysiologi eller medicin
Säte	Nobel Forum, Campus Solna, Solna
Medlemmar	fem professorer vid Karolinska Institutet; Nobelförsamlingens generalsekreterare; tio adjungerade ledamöter
Ordförande	Nils-Göran Larsson
Generalsekreterare	Thomas Perlmann
Nyckelpersoner	Alfred Nobel; Jöns Johansson
Moderorganisation	Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet
Webbplats	Officiell webbplats

Karolinska Institutets Nobelkommitté, formellt Nobelkommittén för fysiologi eller medicin, är en del av Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet, och ansvarar för urvalet av de nominerade till Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Kommittén består av professorer i medicin eller fysiologi, verksamma vid Karolinska Institutet.

Bakgrund

Nobelkommittén 1901–1977

Enligt Alfred Nobels testamente ska Nobelpriset i fysiologi eller medicin delas ut av Karolinska Institutet, vilket från 1901 tolkades som professorerna vid institutet. Ursprungligen rörde det sig om ett 20-tal personer. År 1960 hade antalet professorer ökat till 45.^[1]

Den nya Nobelkommittén

I slutet av 1970-talet förbereddes flera lagändringar som skulle innebära två stora förändringar i arbetssättet för prisutdelningen:

Högskolans reglering av universitetslärare förändrades. Antalet personer med rätt att delta i arbetet med medicinpriset skulle därmed fördubblas.
Offentlighets- och sekretesslagstiftningen justerades, vilket skulle innebära att alla handlingar gällande Nobelpriset skulle bli offentlig handling. Detta strider mot Nobelstiftelsens stadgar, som har sekretess som huvudregel men med möjlighet till undantag efter 50 år.

Nobelförsamlingen beskriver detta som de två huvudskälen för att Sveriges regering 1977 omorganiserade arbetet vid Karolinska Institutet.^[1]^[2]

Kungliga Vetenskapsakademien och Svenska Akademien, som beslutar om nobelprisen i fysik, kemi respektive litteratur, var sedan tidigare civilrättsliga organisationer och därmed lydde de inte under offentlighetsreglerna. De fick utgöra modell även för medicinpriset. Regeringen inrättade en särskild Nobelförsamling vid Karolinska Institutet, som formellt är fristående från institutet. Samtidigt infördes nya regler för vilka som skulle ingå i nobelarbetet.^[1] Förändringen underlättade också för Nobelförsamlingen att efterleva Nobelstiftelsens stadgekrav på att dess beslut inte ska kunna överklagas, då förvaltningsrättsliga överklagansregler inte kan tillämpas på en civilrättslig organisation.

Den nya Nobelförsamlingen sammanträdde för första gången 13 mars 1978, och Nobelkommittén har sedan dess formellt varit ett arbetsutskott eller verkställande kommitté under Nobelförsamlingen.^[1]

Organisation och uppdrag

Nobelkommitténs sammansättning

Enligt Nobelstiftelsens stadgar ska varje prisutdelare utse inom sig en Nobelkommitté, bestående av tre till fem ledamöter. Kommittéerna får adjungera sakkunniga till sina möten.^[2]

Nobelförsamlingen har beslutat att utse fem ledamöter, varav en ordförande och en vice ordförande. Mandatperioden är tre år, med möjlighet att väljas om för ytterligare en mandatperiod. Kommitténs ordförande och vice ordförande väljs för tre år, utan möjlighet till omval. Utöver ledamöterna ingår även generalsekreteraren i kommitténs arbete.^[1]^[3]^[4]

Efter att det första urvalet av nomineringar har genomförts, utses också tio adjungerade ledamöter som under perioden mars till oktober deltar i kommitténs arbete. De adjungerade ledamöterna är oftast medlemmar i Nobelförsamlingen, men kan också väljas externt. De väljs för att komplettera kommittén med fackkunskaper inom de nominerade pristagarnas forskningsfält.^[1]^[3]^[4]

Generalsekreteraren

Generalsekreteraren utses bland Nobelförsamlingens medlemmar, och leder nobelkansliets arbete. Han eller hon är talesperson för Nobelförsamlingen, Nobelkommittén och nobelpriset i fysiologi eller medicin.^[5]

Kommitténs uppdrag

Nobelkommittén är Nobelförsamlingens verkställande utskott eller arbetande ledamöter, som bereder valet av pristagare och lämnar förslag till Nobelförsamlingen för beslut.^[1]^[3]^[4]

Kommitténs arbetsår kan summeras som att

utlysa en nomineringsperiod och uppmana behöriga forskare att lämna nomieneringar
granska och sammanställa inkomna nomineringar
göra ett urval av kandidater som granskas djupare
adjungera sakkunniga ledamöter utifrån de nominerades forskningsfält
utarbeta en fördjupad rapport om den eller de föreslagna vinnarna
föreslå Nobelförsamlingen en, två eller tre pristagare

Beslutet om vem eller vilka som ska tilldelas priset fattas sedan av Nobelförsamlingen.

Ledamöter och funktionärer

Nuvarande ledamöter

Ledamöter av Nobelkommittén för priset i fysiologi eller medicin fr o m 2024:^[6]

Gunilla Karlsson-Hedestam, invald 2019 (ordförande)
Olle Kämpe, invald 2020 (vice ordförande)
Per Svenningsson, invald 2021
Sten Linnarsson, invald 2022
Abdel El Manira, invald 2023

Sekreterare / Generalsekreterare

Göran Liljestrand, 1918–1960
Ulf von Euler, 1960–1965
Bengt Gustavsson, 1966–1978
Jan Lindsten, 1979–1990
Alf Lindberg, 1991–1992
Nils Ringertz, 1992–1999
Hans Jörnvall, 2000–2008
Göran K. Hansson, 2009–2014
Urban Lendahl, 2015–2016
Thomas Perlmann, 2016–

Tidigare ledamöter

Listan är ofullständig, och redovisar namn utifrån de källor som varit tillgängliga. Det är alltså inget systematiskt urval som redovisas.

Karl Mörner, 1900–? (ordförande 1900—?)
Carl Sundberg, 1904–1916
Johan Erik Johansson, 1904–? (ordförande 1918—?)
Frithiof Lennmalm, 1908–1910, 1917–1918 och 1920–?
Jules Åkerman, 1911–?
Edvard Welander, 1911–?
Johan Albin Dalén, 1911–?
Bror Gadelius, 1914–?
Frans Westermark, 1914–?
John Sjöqvist, 1918–1928
Gunnar Hedrén, ?–1922, 1926–1931 (ordförande 1926–1931)
Einar Hammarsten, 1929–1930
Alfred Pettersson, 1932–1934
Folke Henschen, 1935–?
Gunnar Holmgren, 1938–?
Göran Liljestrand, 1938–?
Viktor Wigert, 1938–?
Gösta Häggqvist, 1944–1959
Hilding Bergstrand, 1942–1953 (ordförande 1947–1953)
Nils Antoni, 1942–1954 (ordförande 1952–1954)
Einar Hammarsten, 1951–?
Ulf von Euler, 1953–1960 (ordförande 1958–1960)
Axel Westman, 1955–?
Hugo Theorell, 1958–?
Carl-Axel Hamberger, 1961–1966
Folke Sjöqvist, 1972–1999
Rolf Zetterström, 1975–1983
Erling Norrby, 1975–1980
David Ottoson, 1974–1984 (ordförande 1982–1984)
Nils Ringertz, 1981–1987
Sten Orrenius, 1983–2002
Jan Wersäll, 1984–1990
Bengt Samuelsson, 1984–? (ordförande 1987–?)
Tomas Hökfelt, 1985–?
Hans Wigzell, 1987–?
Gösta Gahrton, 1988 - 1997 (ordförande 1997)
Ralf F. Pettersson, 1995–2000 (ordförande 1998–2000)
Staffan Normark, 1996–2001
Sten Lindahl, 1997–2002 (ordförande 2001-2002)
Bo Angelin, 1998–2003 (ordförande 2003)
Björn Vennström, 2001–2006
Göran K. Hansson, 2002–2007 (ordförande 2004–2006)
Erna Möller, 2003–2005
Lars Terenius, 2003–2005
Nils-Göran Larsson, 2006–2008 (adjungerad ledamot 2003–2004)
Bertil Fredholm, 2004–2009 (ordförande 2007–2008)
Klas Kärre, 2006–2011 (ordförande 2009–2011)
Urban Lendahl, 2007–2012 (ordförande 2012)
Carlos Ibáñez, 2008–2011
Jan Andersson, 2008–2013
Rune Toftgård, 2010–2014
Thomas Perlmann, 2012–2015
Juleen Zierath, 2011–2016 (vice ordförande 2012; ordförande 2013–2015) (adjungerad ledamot 2008-2010; 2017-?)
Anna Wedell, invald 2013 (ordförande 2016–2018)
Ole Kiehn, invald 2014 (vice ordförande 2016-2018)
Patrik Ernfors, (ordförande 2019-2020)
Nils-Göran Larsson (ordförande 2021-2022)

Källor

Sveriges statskalender 1960, Uppsala: Almqvist & Wiksells, 1960, sid. 1123.
Sveriges statskalender 2009, 197:e årgången, Vällingby: Norstedts Juridik AB, 2009, ISBN 978-91-38-32464-6, sid. 626.
Karolinska Institutets Nobelkommittés webbplats