PROFILPELAJAR.COM

Julius von Hann
	Julius von Hann
Född	23 mars 1839; Schloss Haus
Död	1 oktober 1921 (82 år); Wien
Medborgare i	Österrike
Utbildad vid	Wiens universitet
Sysselsättning	Fysiker, professor, meteorolog, geograf
Arbetsgivare	Wiens universitet; Graz universitet; Zentralanstalt für Meteorologie und Geodynamik
Utmärkelser
	Cothenius-medaljen (1888); Buys Ballot-medaljen (1893); Pour le Mérite för vetenskap och konst
	Redigera Wikidata

Hann blev 1867 vetenskapligt biträde och 1869 adjunkt vid meteorologiska centralanstalten i Wien samt var 1877–1897 föreståndare för densamma. Dessutom blev han 1868 privatdocent i meteorologi och 1873 extra ordinarie professor i fysisk geografi och var 1877–1897 professor i fysik. Åren 1897–1900 var han professor i meteorologi i Graz och blev sedan åter professor i Wien, i kosmisk fysik. Hann blev ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala 1881, Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg 1882 och av svenska Vetenskapsakademien 1906. Han tilldelades Buys Ballot-medaljen 1893 och Symons Gold Medal 1904. År 1866 blev han Karl Jelineks medarbetare som redaktör av Zeitschrift der österreichischen Gesellschaft für Meteorologie, var sedan 1877 ensam redaktör av tidskriften och var efter 1885 jämte Wladimir Köppen den ene huvudredaktören för den 1884 i Berlin uppsatta Meteorologische Zeitschrift, i vilken den förra 1885 uppgick. Dessa tidskrifter blev genom Hanns bidrag ledande organ inom den meteorologiska forskningen. Inom signalbehandling har en fönsterfunktion blivit uppkallad efter Hann^[7].

Bibliografi (i urval)

Die Erde als Weltkörper, ihre Atmosphäre und Hydrosphäre (1872, del 1 av samlingen "Allgemeine Erdkunde")
Handbuch der Klimatologie (1883, blev en del av Katzels "Bibliothek geographischer Handbücher")
Atlas der Meteorologie (del 3 av Berghaus "Physikalischer Atlas")
Die Temperatur von Wien nach hundertjährigen Beobachtungen 1877, Die Meteorologie von Wien nach den Beobachtungen–1852-1900 (1901)
Die Vertheilung des Luftdruckes über Mittel- und Südeuropa (1887)
Zur Frage über den Ursprung des Föhn (1866)
Die Gesetze der Temperaturänderung in aufsteigenden Luftströmungen und einige der wichtigsten Folgerungen aus denselben (1874)
Die Abnahme des Wasserdampfgehaltes mit der Höhe in der Atmosphäre (1874, 1894)
Untersuchungen über die tägliche Oscillation des Barometers (1889, 1892, 1895, 1898)
Studien über die Luftdruck- und Temperaturverhältnisse auf dem Sonnblickgipfel nebst Bemerkungen über deren Bedeutung für die Theorie der Cyclonen und Anticyclonen (1891)
Über den Einfluss des Regens auf den Barometerstand und über die Entstehung der Niederschläge im allgemeinen (1876)
Lehrbuch der Meteorologie (1901, omarbetad 1905), ett omfångsrikt sammanfattande arbete över tidens meteorologiska forskningsresultat.

^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: hann-julius-ferdinand.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Proleksis enciklopedija, Proleksis lexikon ämne: 25360.^{[källa från Wikidata]}
^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 24324.^{[källa från Wikidata]}
^ Ferdinand Krackowizer & Franz Berger, Biographisches Lexikon des Landes Österreich ob der Enns : Gelehrte, Schriftsteller und Künstler Oberösterreichs seit 1800, Verein und Institut für Ostbairische Heimatforschung, 1931, läs online och läs online läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Ганн Юлиус”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Ганн Юлиус”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ R. B. Blackman and John Tukey (1959) "Particular Pairs of Windows" i The Measurement of Power Spectra, From the Point of View of Communications Engineering, New York: Dover, pp. 98-99.