PROFILPELAJAR.COM

Jean-Baptiste Lully
	Jean-Baptiste Lully
Född	28 november 1632; Florens
Död	22 mars 1687 (54 år); Paris
Begravd	Notre-Dame-des-Victoires
Medborgare i	Kungariket Frankrike och Storhertigdömet Toscana
Sysselsättning	Kompositör, balettdansare, dansare, pedagog, musikpedagog, koreograf, violinist, dirigent, lärare
Noterbara verk	Bellérophon, Isis och Thésée
Maka	Madeleine Lambert; (g. 1662–)
Barn	Louis Lully (f. 1664); Jean-Baptiste Lully fils (f. 1665); Jean-Louis Lully (f. 1667)
Namnteckning
	Redigera Wikidata

Jean-Baptiste Lully (franska: [ʒã.ba.tist ly.li]), född Giovanni Battista Lulli den 28 november 1632 i Florens, Storhertigdömet Toscana i Italien, död 22 mars 1687 ^[9] i Paris, Frankrike, var en italiensk-fransk tonsättare.

Biografi

Lully upptäcktes i Florens av Charles av Guise som förde honom till Frankrike där Lully trädde i tjänst hos La Grande Mademoiselle, Anne Marie Louise av Orléans, som page.^[10]

Under 1600-talets mitt gjordes försök att införa den italienska operan i Frankrike. Försöken misslyckades till en början, men när den anknöts till en variant av balett, "ballet de cour" (hovbalett), steg populariteten. Baletterna var påkostade färgrika skådespel som förenade poesi, musik och dans. Jean-Baptiste Lully var grundfiguren för detta förenande. Hans ensemble vid namn "Kungens 24 violiner" innehöll det som senare kom att utgöra grunden i en symfoniorkesters stråksektion: alt-, tenor-, och basinstrument.

Lully var även upphovsmannen till den från början franska termen "ouverture" - en långsam introduktion i musikstycket, som följs av en livligare avdelning.

Lully var en innovatör inom musiken och var en av föregångarna till senare tiders storslagna operor och mässor. Hans Te Deum står där i särklass då Lully visar mästerliga prov på växlingar mellan homofoni och polyfoni, solostämmor, körpartier, instrumental musik, rytmiska variationer och harmoniskt överraskande växlingar.

Detta verk blev mycket populärt under Lullys livstid och 10 år efter dess tillkomst ledde han sin orkester under en konsert för att fira Ludvig XIV:s tillfrisknande. Under konserten slog Lully taktstaven i foten så hårt att det gick upp ett djupt sår som senare infekterades. Lully vägrade att amputera foten och dog sedermera av kallbrand.

1685 hade Lully orsakat skandal på grund av att han hade ett sexuellt förhållande med en ung man och genom detta förlorade han kungens gunst.^[11]^[12]

I den franska filmen Le roi danse skildras Lullys liv och relation till den franske kungen grundligt.

Utmärkelser

Asteroiden 8676 Lully är uppkallad efter honom.^[13]

Operor

Cadmus et Hermione (1673)
Alceste, ou le Triomphe d'Alcide (1674, Alkestis eller Alkeides triumf)
Thésée (1675)
Atys (1676)
Isis (1677)
Psyché (1678)
Bellérophon (1679)
Proserpine (1680)
Persée (1682)
Phaëton (1683)
Amadis (1684)
Roland (1685)
Armide (1686)
Achille et Polyxène (1687) (prolog och akt I av Lully, fullbordad av Pascal Collasse)
Les fêtes de l'Amour et de Bacchus (Pastorale-pastiche, 1672)
Acis et Galatée (Pastorale héroïque, 1686)

Andra verk

Baletter
Komedibaletter (främst komponerade för Molières komedier)
Motetter
Instrumentalverk (främst danssviter)
Kyrkomusik (däribland ett Miserere och ett Te Deum)

Referenser

Carlquist, Gunnar (red.) (1929–1937). ”bd 18, sp 787-788”. Svensk uppslagsbok. Malmö: Baltiska förlaget. Libris 1335380
Lully i Nordisk familjebok (första upplagan, 1886)

Noter

^ [a b] Internet Broadway Database, Internet Broadway Database person-ID: 109469, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Internet Broadway Database, Internet Broadway Database person-ID: 113686, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 87133521, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] arkiv Storico Ricordi, Archivio Storico Ricordi person-ID: 12272, läst: 3 december 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6bk1d8q, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.francemusique.fr .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.francemusique.fr , läst: 11 januari 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, bluemountain.princeton.edu .^{[källa från Wikidata]}
^ ”Paris den 14. Martij”. Ordinarie Srockholmiske Posttijdender: s. 6. 4 april 1687.
^ Nordisk familjebok
^ Howitt, Basil Love lives of the great composers: from Gesualdo to Wagner Toronto 1995
^ ”Paris den 26 Ianuarij”. Ordinarie Stockholmiske Posttijdender: s. 6. 15 februari 1686.
^ ”Minor Planet Center 8676 Lully” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=8676. Läst 18 juni 2023.