PROFILPELAJAR.COM

Gustaf Lindgren
	Gustaf Lindgren
	Gustaf Lindgren, 1890.
Född	4 november 1863; Klara församling, Sverige
Död	22 augusti 1930 (66 år); Engelbrekts församling, Sverige
Begravd	Norra begravningsplatsen; kartor
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Arkitekturskolan KTH
Sysselsättning	Arkitekt
Arbetsgivare	Kungliga Tekniska högskolan
Noterbara verk	Karesuando kyrka
Barn	Gustaf Birch-Lindgren (f. 1892)
	Redigera Wikidata

För andra personer med namnet Gustaf Lindgren, se Gustaf Lindgren (olika betydelser).

Gustaf Axel Herman Lindgren, född 4 november 1863 i Stockholm, död 22 augusti 1930, var en svensk arkitekt, far till arkitekten Gustaf Birch-Lindgren.

Liv och verk

Lindgren var elev vid Kungliga Tekniska högskolan 1881–85 samt vid Konstakademien 1885–87 och företog en studieresa till Tyskland, Italien och Frankrike 1888-90. Han anställdes 1887 i Överintendentsämbetet, blev 1890 biträdande arkitekt i Fångvårdsstyrelsen, utnämndes 1899 till hovintendent och 1905 till lärare i byggnadskonstens historia vid Tekniska högskolan. I sin ungdom hade Lindgren en stor bildkonstnärlig talang, men blev väl som många andra övertalad om det mer inkomstbringande arkitektyrket.

Utöver nedan förtecknade verk ritade han bland annat även villor i Djursholm, Saltsjöbaden, Sala och Gävle. Han var också litterärt verksam; han skrev förutom tidskriftsartiklar och anmälningar reseskisserna Ett år i Italien (1896), medverkade i det av Erik Wilhelm Dahlgren utgivna verket Stockholm (1897) samt författade avdelningarna om byggnadskonsten i "Uppfinningarnas bok" (1898 års upplaga, del 1) och artiklar i andra upplagan av Nordisk familjebok.

Verk i urval

I kronologisk ordning:

Whitlockska huset, Stockholm (1887)
Stora Bryggeriet på Kungsholmen i Stockholm (1890)
Tabernaklet, Stockholm (1890)
Herrgården Blackeberg i Blackeberg (1893)
Villa för ingenjör G. Arehn, Djursholm (se Villa Delling). (1893)
Jönköpings hamnstation (1894)
Ahlbomska huset i Motala (senare Motala rådhus, 1896)
Strandvägen 11, Stockholm (1896)
Davidsonska huset, Stockholm (1896)
Narvavägen 12, Stockholm (1896)
Villa Snäckan i Saltsjöbaden, 1896
Villa Skärtofta i Saltsjöbaden, 1895-1897
Östermalmsfängelset (1897)
Tattersall, numer känt som IVA-huset, Grev Turegatan 12-16, Stockholm (1898)
AB Gerh. Arehns Mekaniska Verkstad (1898-1899)
Västgöta nations hus i Uppsala (ombyggnad, 1900)
Stockholms polishus på Kungsholmen (1903-1911)
Karesuando kyrka (1904–1905)
Krematoriet på Norra begravningsplatsen, Stockholm (1906-1908)
Residenset i Karlskrona (1908-1910)
Prinshuset (1909-1911)
Härlandafängelset i Göteborg (1913)
Långholmens centralfängelse (ombyggnad, 1913-1923)
Direktörsvillan (Långholmen) (1914)
Malmö fängelse (1914)
Riddarholmskyrkan (restaurering, 1914-1922)
Nationalmuseum (ombyggnad enligt Berghs plan, 1914-1923)
Sjoutnäsets kapell i norra Jämtland (1916)
Krematoriet i Örebro (1921)
Frimurarelogen, Karlstad (ombyggnad, 1921-1923)
Kolumbariet i Gustaf Vasa kyrka, Stockholm (1924)

Bilder av några verk

Whitlockska huset, Stockholm, 1887
Härnösandsbanken, Örnsköldsvik , 1898-1899
Stora Bryggeriet, Stockholm, 1890
Blackebergs herrgård, 1893
Polishuset i Stockholm, 1903-1911
Norra kapellet 1908
Härlanda fängelse, Göteborg, 1913
Malmö fängelse 1914

Utmärkelser

Kommendör av andra klassen av Vasaorden, 6 juni 1927.^[7]
Riddare av första klassen av Vasaorden, 1907.^[8]
Riddare av Nordstjärneorden, 1922.^[9]

Källor

KulturNav: Lindgren, Gustaf
Lindgren, Gustaf Axel Herman i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
Fredric Bedoire: Gustaf A H Lindgren i Svenskt biografiskt lexikon (1980-1981)

Noter

^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Gustaf A H Lindgren, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 10556, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 25 maj 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Lindgren, GUSTAF AXEL HERMAN, Svenskagravar.se, läs online, läst: 25 maj 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Arkitekter verksamma i Sverige, läst: 13 maj 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ Sveriges statskalender för året 1928. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1928. sid. 1010
^ Kungl. Vasaorden. i Sveriges statskalender 1915
^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1925