Gunnar de Frumerie
Villan i Storängen där Gunnar de Frumerie växte upp. Per Gunnar Fredrik de Frumerie, född 20 juli 1908 i Nacka , död 9 september 1987 i Täby , var en svensk tonsättare och pianist .
Biografi
Gunnar de Frumerie växte upp i Storängen utanför Stockholm. Han studerade 1923–1928 vid Kungliga Musikkonservatoriet i Stockholm för bland andra Lennart Lundberg i piano och Ernst Ellberg i komposition . Han blev 1929 Jenny Lind-stipendiat och kunde bege sig på studieresa i Europa där han studerade i Wien för Emil von Sauer (piano) och Erwin Stein (komposition) samt i Paris för Alfred Cortot (piano) och Leonid Sabanejev (komposition).
Som tonsättare är Gunnar de Frumerie kanske mest känd för sina många romanser . Flera av dessa är tonsättningar av Pär Lagerkvists dikter, till exempel Hjärtats sånger (1942). de Frumerie skrev också bland annat soloverk för piano, kammarmusik och konserter för soloinstrument och orkester. Hans mest kända instrumentala verk är Pastoral svit (1933) för flöjt och piano, som senare kom i en version för flöjt, stråkorkester och harpa . Hans opera Singoalla romanen med samma namn av Viktor Rydberg .
Stilistiskt räknas de Frumerie till de svenska nyklassicisterna tillsammans med bland andra Lars-Erik Larsson och Dag Wirén . Det finns dock även starkt romantiska drag i hans musik. Han komponerade ibland i former från barocken , såsom chaconne , gavott och saraband .
de Frumerie var pianopedagog vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm 1945–1974. Han invaldes 1943 som ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien , tilldelades 1962 professors namn och erhöll 1978 utmärkelsen Litteris et Artibus .
Familj
Gunnar de Frumerie var son till arkitekten Gustaf de Frumerie och pianisten Maria, född Helleday. Hans syster Carin (1911–1974) var cellist. Hon gifte sig första gången med Sten Luthander och framträdde därefter under namnet Carin de Frumerie-Luthander. Hon tog senare sin andre makes efternamn Bellander. En dotter till henne är pianisten och pianopedagogen Eva Luthander (född 1944). Gunnar de Frumeries bror, civilingenjören Nils de Frumerie[ 9] Emma de Frumerie (född 1978) är violinist. Skådespelerskan Karin de Frumerie (född 1978) är en dotterdotter till Nils de Frumerie.
Gunnar de Frumerie gifte sig 1949 med pianisten Judith de Frumerie, född Malmquist (1910–1999), som också undervisade vid Kungliga Musikhögskolan. De hade inga barn. Parets grav finns på Täby norra kyrkogård.[ 10]
Solopiano
Chaconne op 8, 1932Circulus quintus : 24 pianostycken op 62, 1965
Dedikationer : 12 pianostycken op 80, 1982
Fyra etyder op 28, 1943/1944/1953
Passacaglia op 59, 1964Sonat nr 1 op 64, 1968Sonat nr 2 op 65, 1968
Sonatin nr 1 och 2 op 43, 1950Svit nr 1 op 5a, 1930Svit nr 2 op 20, 1936
Svit nr 3 op 40, 1948
Kammarmusik
Pastoral svit för flöjt och piano op 13a, 1933 (se även Pastoral svit för flöjt, stråkorkester och harpa)
Sonat nr 1 för violin och piano op 15, 1934/1962
Sonat nr 2 för violin och piano op 30, 1944
Sonat nr 2 för cello och piano op 42, 1949 (se även Konsert för cello och orkester)
Pianotrio nr 1 op 7, 1932/1975Pianotrio nr 2 op 45, 1952
Pianokvartett nr 1 op 23, 1941Pianokvartett nr 2 op 57, 1963/1966
Svit för blåskvintett op 71, 1973
Musica per nove för oboe, klarinett, fagott, trumpet, piano, violin, viola, cello och kontrabas op 75, 1976
Det kom ett brev op 24 nr 2, 1941. Text av Pär Lagerkvist. Även för sång och orkester. Tillägnad Hjördis Schymberg.
Hjärtats sånger op 27, 1942. Texter av Lagerkvist. De första tre även för sång och orkester
När du sluter mina ögon
Det blir vackert där du går
Saliga väntan
Ur djupet av min själ
Du är min Afrodite
Som en våg
Ute i skären op 29 nr 1, 1943. Text av Ebba Lindqvist
Evighetsland op 33a, 1942–46. Texter av Lagerkvist
En gång blir allting stilla
Aftonland I op 48, 1954. Texter av Lagerkvist
Aftonland II op 58b, 1964. Dito
Aftonland III op 58c, 1964. Dito
Fader vår op 36, 1946. Text ur Lukasevangeliet
Åtta psalmer ur Psaltaren op 47
Soloinstrument och orkester
Variationer och fuga för piano och orkester op 11, 1932
Pastoral svit för flöjt, stråkorkester och harpa op 13b, 1933/1941 (bearbetning av Pastoral svit för flöjt och piano)
Konsert nr 2 för piano och orkester op 17, 1935
Konsert för violin och orkester op 19, 1936/1976
Symfonisk ballad för piano och orkester op 31, 1944
Konsert för två pianon och orkester op 46, 1953
Konsert för klarinett, stråkorkester, harpa och slagverk op 51, 1957–58
Konsert för trumpet och orkester op 52, 1959
Concertino för oboe, stråkorkester, harpa och slagverk op 54, 1960
Konsert för flöjt och orkester op 67, 1969
Konsert för valthorn och orkester op 70, 1971–72
Concertino för piano och stråkorkester op 78, 1977
Konsert för cello och orkester op 81, 1949/1984 (bearbetning av Sonat nr 2 för cello och piano)
Konsert för trombon och orkester op 81/82, 1986 (bearbetning av cellokonserten)
Orkester
Musikdramatik
Singoalla : opera i fyra akter op 22, 1940. Libretto av Ella Byström-Baeckström efter Viktor Rydberg
Referenser
Noter
^ [a b c d e Musikverkets auktoritetsdatabas , 6 oktober 2017, Musikverket person-ID: DS/UK/1629 , läst: 6 oktober 2017.[källa från Wikidata]
^ [a b SNAC , SNAC Ark-ID: w6g45r67 , läs online , läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
^ Musicalics , Musicalics kompositörs-ID: 79645 .[källa från Wikidata] ^ [a b Sveriges dödbok 1860–2017 Sveriges Släktforskarförbund , november 2018, läst: 8 oktober 2021.[källa från Wikidata]
^ [a b c Levande Musikarv-ID : frumerie-gunnar-de , läst: 30 december 2017.[källa från Wikidata]
^ Libris Kungliga biblioteket , 18 september 2012, Libris-URI : mkz113m54115h27 , läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata] ^ [a b Frumerie, släkt Svenskt Biografiskt Lexikon-ID : 14517 , läst: 21 januari 2020.[källa från Wikidata]
^ läs online , www.musikaliskaakademien.se , läst: 17 februari 2022.[källa från Wikidata] ^ Vem är Vem? : Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge 1965 . https://runeberg.org/vemarvem/gota65/0395.html ^ ”de Frumerie, Per Gunnar Fredrik” . SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/58e64bd4-8181-40f7-a699-f4e53e4c8ea7 . Läst 23 november 2023 .
