1978

	1978 – MCMLXXVIII; 46 år sedan
	År; 1975 \| 1976 \| 1977; 1978; 1979 \| 1980 \| 1981
	Årtionde; 1950-talet \| 1960-talet ; 1970-talet; 1980-talet \| 1990-talet
	Århundrade; 1800-talet ; 1900-talet; 2000-talet
	Årtusende; 1000-talet
	Året
	Födda \| Avlidna; Bildanden \| Upplösningar
	Humaniora och kultur; Datorspel \| Film \| Konst \| Litteratur \| Musik \| Radio \| Serier \| Teater \| TV
	Samhällsvetenskap; och samhälle; Krig \| Politik \| Sport
	Teknik och vetenskap; Meteorologi \| Teknik \| Vetenskap
	Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1978 ; MCMLXXVIII
Ab urbe condita	2730
Armeniska kalendern	1427 ; ԹՎ ՌՆԻԷ
Assyriska kalendern	6728
Bahaikalendern	134–135
Bengaliska kalendern	1385
Berberkalendern	2928
Brittiskt regeringsår	26 Eliz. 2 – 27 Eliz. 2
Buddhistisk kalender	2522
Burmesiska kalendern	1340
Bysantinska kalendern	7486–7487
Koptiska kalendern	1694–1695
Erianska kalendern	3144
Etiopiska kalendern	1970–1971
Judiska kalendern	5738–5739
Vikram Samvat	2034–2035
Sakakalendern	1900–1901
Kaliyuga	5079–5080
Holocen kalender	11978
Nri-Igbo	978–979
Persiska kalendern	1356–1357
Muslimska kalendern	1398–1399
Nengō (Japan)	Shōwa 53; (昭和53年)
Nordkoreanska kalendern	67
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4311
Minguokalendern	ROC 67; 民國67年
Thailändsk kalender	2521
Unixtid	252460800–283996799

1978 (MCMLXXVIII) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern.

Händelser

Januari

1 januari
- Vietnam angriper Kampuchea.^[1]
- Svenskt Stål AB (SSAB) bildas efter ett riksdagsbeslut. Det tar över ståltillverkningen från krisdrabbade Stora Kopparbergs Bergslags AB, Gränges AB och Norrbottens Järnverk AB.
- 33 personer omkommer då ett Air India-flygplan exploderar efter start från Bombay.^[2]
4 januari – En folkomröstning i Chile ger diktatorn Augusto Pinochet sitt stöd.
10 januari – Enligt en rapport uppnåddes under 1977 det 1961 uppställda målet att en procent av Sveriges BNP skall gå till u-hjälp.^[3]
31 januari – I Sverige meddelar Per Ahlmark att han skall avgå som Folkpartiets ledare.^[4]

Februari

5 februari – Ingemar Stenmark, Sverige vinner specialslalom och storslalom i världsmästerskapen i alpin skidsport^[3] i Garmisch-Partenkirchen, Bayern, Västtyskland.
11 februari – Kina tillåter litteratur av Aristoteles, William Shakespeare och Charles Dickens.
13 februari – 4 personer omkommer och en överlever då ett taxiflygplan störtar vid Gävle, Sverige.^[2]
15 februari
- Rhodesias premiärminister Ian Smith går med på en övergång till svart majoritetsstyre.
- För att hålla ihop den borgerliga svenska regeringen godtar Centern att en elfte kärnreaktor, Forsmark 3, byggs.^[3] Beslutet strider mot partiets vallöfte att inte starta ny reaktor.^[5]
16 februari – Leon Spinks, USA besegrar överraskande Muhammad Ali, USA på poäng vid titelmatchen i Las Vegas och blir boxningens nye tungviktsvärldsmästare.^[6]
17 februari – I Sverige utses Birgitta Ulvhammar av den svenska regeringen till chef för Skolöverstyrelsen (SÖ) och blir därmed Sveriges första kvinnliga generaldirektör.^[6]
25 februari – Åtta turister fryser ihjäl under en snöstorm i Jämtlandsfjällen.^[3]

Mars

3 mars – Rhodesia anfaller Zambia.
4 mars – Sveriges biståndsminister Ola Ullsten väljs till ledare för Folkpartiet efter Per Ahlmark.^[6]
11 mars – Ett palestinskt terrorattentat utförs mot en buss utanför Tel Aviv.
14 mars – Israeliska trupper invaderar Libanon.^[4]
16 mars – Aldo Moro, tidigare premiärminister i Italien, kidnappas i Rom av terrorgruppen Röda brigaderna som dödar hans fem livvakter.^[6]
17 mars – Bekvämlighetsflaggade supertankern Amoco Cadiz går på grund utanför Bretagnes kust i Frankrike och olja läcker ut i havet^[6] och orsakar världens dittills värsta oljekatastrof.^[4] Under en storm bryts vraket sönder, och 210 000 ton olja rinner ut. Fisket och ostronodlingarna förstörs, och 20 mil stränder föroenas.^[7]
18 mars – Ingemar Stenmark, Sverige vinner världscupen i alpin skidåkning för tredje säsongen i rad.

April

7 april – Svenska statliga textilkoncernen Eiser drabbas hårt av billig import från lågprisländer, och koncernledningen med stöd av Sveriges industriminister Nils G. Åsling deklarerar att 2 000 av 5 000 anställda ska bort inom två år.^[5]
15 april – 50 personer omkommer då ett snälltåg kör in i ett urspårat expresståg utanför Bologna, Italien.^[2]
18 april – Ett tankfartyg lastat med 30 000 ton olja går på grund nära Sandhamn, Sverige och flera tankar börjar läcka. Dock rinner bara en mindre del av lasten ut.^[7]
20 april
- En proposition om ändrad successionsordning till förmån för kvinnlig tronföljd antas första gången av den svenska riksdagen, vilket gör Victoria till svensk kronprinsessa.^[6] Vid omröstningen lägger SAP ner sina röster.^[5] Som grundlagsändring måste den först antas av nyvald riksdag.^[8]
- Ett koreanskt trafikflygplan skjuts ner över sovjetiskt luftrum.
24 april – Kerstin Ekman väljs in i Svenska Akademien efter Harry Martinson.^[4] Hon blir därmed den tredje kvinnan som väljs in i Svenska Akademien efter Selma Lagerlöf och Elin Wägner.^[3]
26 april – I Stockholm anordnas Massmotionsdemonstrationsmanifestationen av ett antal motionerande studenter på initiativ av Johan Holmsäter, vilket leder till att idrottsföreningen Friskis&Svettis grundas senare samma år.
27 april – Afghanistans president Daud Mohammad dödas i en militärkupp.

Maj

3 maj – Gary Thuerk skickar det första spam-meddelandet
6 maj – Grekiska tankern Eleni V kolliderar i dimma med ett franskt lastfartyg utanför Englands östkust, och bryts mitt itu. Tusentals olja driver in mot land, och miltals badstränder i semesterorterna kring Yarmouth drabbas.^[7].
19 maj–juni – USA använder militära transportflygplan för att ge stöd till belgiska och franska räddningsoperationer i Zaire.^[9]
25 maj – Theodore Kaczynski detonerar sin första bomb.

Juni

7–15 juni – Det svenska kungaparet avlägger ett statsbesök i Sovjetunionen.
10 juni – 20 personer på en studentfest – de flesta ungdomar – omkommer i branden på stadshotellet i Borås^[6] under en fest på en dansrestaurang i hotellet.^[5]
25 juni – Argentina vinner med 3-1 mot Nederländerna vid VM-finalen i fotboll i Buenos Aires.^[6]
26 juni – 18 personer omkommer då en norsk helikopter på väg till oljeplattform störtar.^[2]
29 juni – Svea hovrätt skärper straffen för inblandade i terroristmålet, som planerade att kidnappa Sveriges tidigare justitieminister Anna-Greta Leijon. Två kvinnor, som stod nära åtalade västtyska terroristen Norbert Kröcher, får sina straff förlängda.^[5]
30 juni – LO och SAP beslutar att skjuta upp frågan om löntagarfonder till 1981.^[4]

Juli

6 juli – 11 personer omkommer vid en brand i ett nattåg i England, Storbritannien.^[2]
11 juli – 180 människor dödas och 600 skadas på en campingplats i Katalonien då en tankbil med propylengas välter och exploderar på vägen intill.^[4] Över 200 personer skadas.^[2]
13 juli – Västtyska gröna partiet "Grünen" bildas.^[4]
25 juli – Världens första provrörsbarn, det vill säga där befruktningen skett utanför moderns livmoder, Louise Brown, föds i London.^[6]

28 juli – HBT-rörelsens symbol regnbågsflaggan visas för första gången offentligt under San Francisco Pride.

Augusti

1 augusti – I Finland träder lagen om hushållsarbetstagares arbetsförhållande för husligt anställda från 16 december 1977 i kraft och ersätter den finländska hembiträdeslagen från 7 januari 1949.^[10]
6 augusti – Clemente Domínguez y Gómez utropar sig själv till palmarisk-katolsk påve med namnet Gregorius XVII, han erkänns dock inte från officiellt romersk-katolskt håll.
10 augusti – 11 personer omkommer då en rälsbuss krockar med ett godståg i Lugnvik utanför Östersund, Sverige.^[2] Samma dag spårar ett tåg ur vid Stehag i Skåne, varvid fyra personer omkommer.
16 augusti – Inför ett kongressutskott i Washington, DC deklarerar James Earl Ray, dömd för mordet på Martin Luther King, att han inte sköt honom och hävdar i stället att mordet var en komplott av federal och lokal polis.^[6]
24 augusti – Luxor AB visar upp den nya sverigetillverkade persondatorn ABC 80 för pressen.
26 augusti – Sedan Paulus VI har avlidit den 6 augusti väljs kardinal Albino Luciani till påve och tar namnet Johannes Paulus I. Han avlider dock den 28 september efter bara 33 dagar på posten.^[6]
30 augusti – Vid Europamästerskapen i friidrott i Prag vinner Marlies Göhr, Östtyskland före Linda Haglund, Sverige och Ludmila Maslakova, Sovjetunionen.^[5]

September

11 september – Den svenske racerstjärnan Ronnie Peterson, 34, dör efter en krasch vid starten av Italiens Grand Prix i Formel 1 på Monzabanan.^[6] Dödsbudet är dock oväntat, då man först inte trodde skadorna var livshotande.
15 september – Den svenska författaren Berit Hedeby döms till fängelse för dråp då hon givit en svårt sjuk man dödshjälp.^[3] Läkaren Ragnar Toss får också åtta månaders fängelse i det så kallade dödshjälpsmålet. Berit Hedeby erkänner i boken "Ja till dödshjälp" att hon hjälpt en MS-sjuk man att ta sitt liv.^[5]

17 september – Ett fredsavtal sluts mellan Israel och Egypten i Camp David, under ledning av USA:s president Jimmy Carter^[6] och undertecknas av Menachem Begin och Anwar Sadat.^[6]
20 september – Polisen stormar kvarteret Mullvaden i Stockholm som ett 90-tal ungdomar hållit ockuperat under ett år för att förhindra rivning.^[3]
23 september – Olof Palme lovar på den socialdemokratiska kongressen att löntagarfonderna skall införas.^[3]
25 september-144 personer omkommer när en landande Boeing 727 kör in i en Cessna 172 Skyhawk över San Diego i Kalifornien.
26 september – En långtradare med 20 ton giftigt blekningsmedel fattar eld på Europaväg 18 vid infarten till Enköping, Sverige och lasten exploderar och ett moln av giftig svaveloxid bildas.^[7]

Oktober

1 oktober – Vietnam anfaller Kambodja.
5 oktober
- Den borgerliga svenska trepartiregeringen faller på kärnkraftsfrågan^[6] Thorbjörn Fälldin avgår som Sveriges statsminister då en svensk borgerlig regering för första gången sedan 1936 faller.^[5] Centern har i frågan krävt en folkomröstning.^[5]
- Den svenska riksdagen beslutar att kvinnor skall få bli yrkesofficerare.^[3]
- En patient vid Malmö Östra Sjukhus förgiftas och blir den första i en förgiftningsvåg med 27 dödsoffer som pågår till januari 1979.
8 oktober – Ingmar Bergmans film Höstsonaten, med Ingrid Bergman och Liv Ullmann, har premiär.^[3]
13 oktober – Ola Ullsten väljs till svensk statsminister och bildar en folkpartistisk minoritetsregering stödd på endast 39 av 349 riksdagsmandat.^[6] Moderaterna och VPK röstar mot förslaget på ny statsminister, medan SAP och Centerpartiet lägger ner sina röster.^[5]
14 oktober – Daniel arap Moi blir president i Kenya.
16 oktober – Sedan Johannes Paulus I har avlidit den 28 september väljs polske kardinalen Karol Józef Wojtyła till påve och tar namnet Johannes Paulus II.^[6]

November

11 november
- Maumoon Abdul Gayoom besegrar Ibrahim Nasir och blir Maldivernas president.
- John Smith blir Storbritanniens handelsminister.
14 november – Björn Borg och Ingemar Stenmark får Svenska Dagbladets bragdmedalj för andra gången, då priset för första gången delas.^[5]
15 november – Den svenska riksdagen totalförbjuder reklam för vin, sprit och starköl.^[3]
16 november – Cirka 200 personer omkommer då ett chartrat isländskt flygplan störtar över Sri Lanka.^[2]
17 november – Danmarks folketing ger Grönland självstyre inom det danska riket, på samma sätt som Färöarna redan har.^[6]
18 november – Jim Jones 900 anhängare begår kollektivt självmord med förgiftad saft i Jonestown ute i Guyana djungel.^[4]
29 november – Den svenska riksdagen avgör att kollektivanslutning är emot Sveriges konstitution.^[3] Den anses strida mot grundlagens åsiktsfrihet, men LO:s kollektivanslutning avskaffas inte förrän 1987.

December

2 december – Svenska staten tar över den konkurshotade Kockumskoncernen i Malmö,^[3] varvid hela den svenska varvsindustrin nu har förstatligats.
11 december – Stora mängder olja och bensin exploderar och brinner medan dricksvattnet förgiftas vid sabotage i Salisbury, Rhodesia.^[7]
18 december – 104 personer omkommer vid en tågkollision i Kina.^[2]
23 december – 108 personer omkommer och 21 överlever då ett italienskt trafikflygplan störtar vid Sicilien, Italien.^[2]
29 december – Ny konstitution i Spanien gör slut på militärdiktaturen.^[11]
31 december – Det svenska radioprogrammet Frukostklubben med Sigge Fürst, som startade 1946, läggs ned^[6] efter 680 sändningar.^[3]

Okänt datum

Den lagstadgade svenska semestern förlängs från fyra till fem veckor.
Klassiska Hotell Knaust i Sundsvall läggs ner.
I Stockholm i Sverige börjar man samla ihop skolföremål till det som kommer att bli Stockholms skolmuseum, numera lokaliserat till Stockholms stadsmuseum^[12].
I Sverige har 150 personer på ett år avlidit av narkotikamissbruk.^[3]
Rekordår för svensk charter, 1,2 miljoner resenärer.^[13]

Födda

5 januari
- Bugz (artistnamn för Karnail Paul Pitts), amerikansk rapartist, en av medlemmarna i hiphopgruppen D12.
- Yvette Higgins, australisk vattenpolospelare.
- Emilia Mitiku, svensk sångerska.
7 januari – Jean Charles de Menezes, brasiliansk elektriker bosatt i London (skjuten till döds av polisen).
10 januari – Hossein Tavakkoli, iransk tyngdlyftare.
11 januari – Emile Heskey, engelsk fotbollsspelare.
18 januari – Thor Hushovd, norsk cyklist.
25 januari
- Denis Mensjov, rysk tävlingscyklist.
- Volodymyr Zelenskyj, Ukrainsk president.
28 januari
- Gianluigi Buffon, italiensk fotbollsspelare, målvakt.
- Jamie Carragher, brittisk fotbollsspelare, högerback i Liverpool FC.
30 januari – Daniel Lindström, svensk sångare, vinnare av Idol 2004.
2 februari – Barry Ferguson, skotsk fotbollsspelare.
3 februari
- Joan Capdevila, spansk fotbollsspelare.
- Adrian R'Mante, amerikansk skådespelare.
7 februari
- David Carmel, svensk skådespelare.
- Ashton Kutcher, amerikansk skådespelare, programledare, modell och producent.
10 februari
- Don Omar, puertoricansk reggaetonartist.
- Emma Peters, svensk skådespelare.
20 februari – Jay Hernandez, amerikansk skådespelare.
26 februari – Kate Hooper, australisk vattenpolospelare.
27 februari – Emelie Öhrstig, svensk längdåkare och cyklist.
28 februari – Louise Woodward, brittisk au pair-flicka.
1 mars
- Jensen Ackles, amerikansk skådespelare.
- Marcus Nilson, svensk ishockeyspelare.
3 mars – Nicolas Kiesa, dansk racerförare.
14 mars – Carlo Giuliani, italiensk poet och anarkist.
15 mars – Sid Wilson, amerikansk DJ, medlem i Slipknot.
19 mars – Gabriel Heinze, argentinsk fotbollsspelare.
23 mars – Nicholle Tom, amerikansk skådespelare.
26 mars
- Ayla Kabaca, före detta programledare för SVT:s barnprogram Bolibompa.
- Yannick Tregaro, svensk friidrottstränare
28 mars
- Lina Hedlund, svensk sångerska.
- Nafis Joseph, "Miss India Universe" 1997
9 april – Rachel Stevens, brittisk musiker.
13 april – Carles Puyol, spansk fotbollsspelare.
15 april – Peter Wolodarski, svensk journalist.
19 april – James Franco, amerikansk skådespelare och regissör
23 april – Carl-Johan Sonesson, svensk politiker.
26 april – Ivana Miličević, bosnisk skådespelare.
6 maj – Fredrick Federley, svensk centerpartistisk politiker, riksdagsledamot och europaparlamentariker.
8 maj – Josie Maran, amerikansk fotomodell (supermodell) och skådespelare.
11 maj – Laetitia Casta, fransk supermodell och skådespelare.
16 maj – Karolina Westberg, svensk fotbollsspelare.
22 maj
- Ginnifer Goodwin, amerikansk skådespelare.
- Jordan, brittisk fotomodell.
24 maj – Johan Holmqvist, svensk ishockeymålvakt.
30 maj – Ellen Bredefeldt, svensk skådespelare.
2 juni – Justin Long, amerikansk skådespelare.
4 juni – Julia Marko-Nord, svensk skådespelare.
7 juni – Bill Hader, amerikansk komiker och skådespelare
9 juni – Matthew Bellamy, engelsk musiker
10 juni – Shane West, amerikansk musiker och skådespelare.
11 juni
- Joshua Jackson, amerikansk skådespelare.
- Vendela Santén, svensk seglare, skipper.
13 juni – Heather Petri, amerikansk vattenpolospelare.
19 juni – Zoë Saldaña, amerikansk skådespelare
20 juni – Frank Lampard, engelsk fotbollsspelare.
21 juni – Erica Durance, kanadensisk skådespelare.
24 juni
- Luis García, spansk fotbollsspelare.
- Mikael Nilsson, svensk fotbollsspelare.
- Erno Vuorinen, finländsk musiker, gitarrist i Nightwish.
29 juni – Nicole Scherzinger, amerikansk sångare och skådespelare
6 juli – Shan Atci, svensk komiker.
7 juli – Marcus Ahlm, svensk handbollsspelare.
11 juli – Mats Troeng, svensk orienterare.
11 juli – Bruno Julie, mauritisk boxare.
12 juli – Michelle Rodríguez, amerikansk skådespelare
19 juli – Topher Grace, amerikansk skådespelare.
20 juli
- Marija Aleksandrova, rysk ballerina.
- Pavel Datsiuk, rysk ishockeyspelare.
21 juli
- Justin Bartha, amerikansk skådespelare.
- Josh Hartnett, amerikansk skådespelare.
- Damian Marley, jamaicansk artist.
22 juli – A.J. Cook, amerikansk skådespelare, från filmen The Virgin Suicides.
31 juli – Justin Wilson, brittisk racerförare.
1 augusti – Björn Ferry, svensk skidskytt.
8 augusti
- Louis Saha, fransk fotbollsspelare.
- Ty O'Neal, amerikansk skådespelare.
9 augusti – Audrey Tautou, fransk skådespelare.
12 augusti – Hayley Wickenheiser, kanadensisk ishockeyspelare.
18 augusti – Andy Samberg, amerikansk komiker, skådespelare, musiker, manusförfattare och producent
22 augusti – James Corden, brittisk skådespelare
23 augusti – Kobe Bryant, amerikansk basketspelare.
31 augusti – Hannah Graaf Karyd, svensk sångerska och fotomodell.
4 september – Christian Walz, svensk soulartist.
7 september – Marc Abramsson, svensk politiker, nationaldemokrat.
8 september – Marco Sturm, tysk ishockeyspelare.
12 september – Ben McKenzie, amerikansk skådespelare.
12 september – Michael Paget, huvudgitarristen i metalcore–bandet Bullet for My Valentine.
14 september – Per Ledin, svensk ishockeyspelare, forward.
18 september
- Kaoru Mori, japansk mangaka.
- DJ Satomi, egentligen Simone Bocchino, italiensk elektronisk musikproducent, remixare och discjockey.
20 september – Sarit Hadad, israelisk sångare.
21 september – Paulo Costanzo, kanadensisk skådespelare.
22 september – Harry Kewell, australisk fotbollsspelare.
23 september – Anthony Mackie, amerikansk skådespelare
28 september – Bushido, tysk rappare.
2 oktober – Ayumi Hamasaki, japansk sångare.
3 oktober
- Gerald Asamoah, tysk fotbollsspelare.
- Shannyn Sossamon, amerikansk skådespelare.
10 oktober – Jodi Lyn O'Keefe, amerikansk skådespelare.
13 oktober – Ellen Estes, amerikansk vattenpolospelare.
14 oktober – Usher, amerikansk sångare, låtskrivare, dansare och musikentreprenör
28 oktober – Gwendoline Christie, brittisk skådespelare
31 oktober – Heidi Kackur, finländsk fotbollsspelare.
2 november – Alexander Östlund, svensk fotbollsspelare.
7 november
- Cajsalisa Ejemyr, svensk skådespelare och sångare.
- Line Østvold, norsk snowboardåkare.
8 november – Rio Ferdinand, brittisk fotbollsspelare.
9 november – Sisqó, amerikansk rhythm and bluessångare och skådespelare.
10 november – Kristian Huselius, svensk ishockeyspelare.
11 november – Erik Edman, svensk fotbollsspelare.
16 november – Adi Ezroni, israelisk skådespelare och TV-personlighet.
17 november
- Rachel McAdams, kanadensisk skådespelare.
- Tom Ellis, brittisk skådespelare
21 november – Jovanka Mardova, indonesisk skådespelare.
24 november
- Katherine Heigl, amerikansk skådespelare och fotomodell.
- Vanessa Incontrada, italiensk-spansk fotomodell, skådespelare och TV-programledare.
28 november – Erik Niva, svensk sportjournalist och författare.
2 december – Nelly Furtado, kanadensisk sångare.
5 december
- Olli Jokinen, finländsk ishockeyspelare.
- Jesper Salén, svensk skådespelare.
6 december – Mijailo Mijailović, svensk brottsling, utrikesminister Anna Lindhs mördare.
7 december – Jere Hård, finsk simmare.
8 december – Ian Somerhalder, amerikansk skådespelare och fotomodell.
10 december – Summer Phoenix, amerikansk skådespelare.
12 december – Sebastian Seifert, svensk handbollsspelare.
18 december – Katie Holmes, amerikansk skådespelare
21 december – Amber Corwin, amerikansk konståkare.
23 december – Tatiana Gudkova, rysk tävlande i gång
27 december – Jonas Hassen Khemiri, svensk författare.
28 december – John Legend, amerikansk sångare och pianist.
30 december – Tyrese Gibson, amerikansk skådespelare och R&B-musiker

Avlidna

2 januari – Walter Kejving, svensk kompositör och musiker (dragspel).
5 januari – Arne Ragneborn, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
6 januari – Burt Munro, nyzeeländsk motorcykelkonstruktör och världsrekordförare.
11 januari – Michael Bates, brittisk skådespelare (cancer).
12 januari – Lee Metcalf, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1961–1978.
14 januari
- Clarence Dill, amerikansk demokratisk politiker.
- Kurt Gödel, österrikisk logiker och matematiker.
18 januari – John Lyng, norsk politiker, statsminister 28 augusti–25 september 1963, utrikesminister 1965–1970.
27 januari – Clarence Norman Brunsdale, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1951–1957, senator 1959–1960.
9 februari – Herbert Kappler, tysk SS–officer.
11 februari – Harry Martinson, svensk författare, Nobelpristagare i litteratur^[3] (självmord).
19 februari – Arvid Olson, svensk konstnär och filmpionjär.
25 februari – Thomas A. Wofford, amerikansk politiker, senator 1956.
28 februari – Edgar Rosander, svensk jurist, statsråd.
13 mars – Ottar Wicklund, norsk skådespelare.
14 mars – John Marshall Butler, amerikansk republikansk politiker, senator 1951–1963.
19 mars
- M. Ananthasayanam Ayyangar, indisk politiker, talman för Lok Sabha 1956–1962.
- Gaston Julia, fransk matematiker.
- Winifred Westover, amerikansk skådespelare.
21 mars – Cearbhall Ó Dálaigh, Irlands president 1974–1976.
22 mars – Gustav Svensson, svensk missbrukare som blev känd genom dokumentären Dom kallar oss mods.
30 mars – Hjalmar Karlgren, svensk jurist, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, justitieråd.
14 april – F.R. Leavis, brittisk litteraturkritiker och författare.
16 april – Lucius Clay, amerikansk general i flygvapnet.
19 april – Manetta Ryberg, svensk skådespelare.
1 maj – Aram Chatjaturjan, armenisk tonsättare.
9 maj – Aldo Moro, italiensk premiärminister (hittad död i centrala Rom, skjuten med flera skott i bröstet).^[6]
26 maj – Tamara Karsavina, rysk ballerina.
28 maj – Arthur Brough, brittisk skådespelare.
1 juni – James Allen, amerikansk demokratisk politiker, senator 1969–1978.
4 juni – Emy Owandner, svensk skådespelare och operettsångerska.
5 juni – Joseph Montoya, amerikansk demokratisk politiker, senator 1964–1977.
8 juni – Jenny Hasselquist, svensk skådespelare och ballerina.
22 juni – Jens Otto Krag, dansk politiker, statsminister.
30 juni – Umberto Nobile, italiensk upptäcktsresande.
1 juli – Kurt Student, tysk fallskärmsgeneral.
17 juli – John D Rockefeller III, amerikansk miljardär, filantrop.
24 juli – Arne Hülphers, svensk musikdirektör, kapellmästare och pianist.
27 juli – Gösta Wallenius, svensk textförfattare, kapellmästare, kompositör och arrangör av filmmusik.
5 augusti – Victor Hasselblad, svensk industriledare, kamerakonstruktör och fotograf, skapade Hasselbladskameran.^[3]
6 augusti
- Ivar Hallbäck, svensk operasångare (andre tenor) och skådespelare.
- Paulus VI, född Giovanni Battista Enrico Antonio Maria Montini, 80, påve sedan 1963 (död i hjärtattack i sitt sommarpalats Castel Gandolfo).^[6]
8 augusti – Joachim O. Fernández, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1931–1941.
20 augusti – C. William O'Neill, amerikansk republikansk politiker och jurist, guvernör i Ohio 1957–1959.
22 augusti – Jomo Kenyatta, kenyansk politiker.
25 augusti – Gösta Terserus, svensk teaterskolledare och skådespelare.
26 augusti – Charles Boyer, fransk skådespelare.
3 september – Karin Molander, svensk skådespelare.
6 september – Adolf Dassler, tysk tillverkare av sportutrustning – Adidas.
7 september – Keith Moon, trummis, sångare.
9 september – Jack Warner, amerikansk filmbolagsdirektör och filmproducent.
11 september – Ronnie Peterson, 34 svensk racerförare,^[4].
15 september
- Willy Messerchmitt, tysk flygplansingenjör.
- Bruce Montgomery, brittisk filmmusik-kompositör, även författare under pseudonymen Edmund Crispin.
17 september – Bengt Andersson, svensk balettdansör.
19 september – Étienne Gilson, fransk filosof.
24 september
- Hasso von Manteuffel, tysk militär (general 1944) och politiker.
- Nils Nordståhl, svensk skådespelare.
26 september – Manne Siegbahn, svensk fysiker, nobelpristagare.
28 september – Johannes Paulus I, född Albino Luciani, påve sedan 26 augusti detta år.^[6]
3 oktober – Olavi Majlander, finländsk politiker.
12 oktober – Nancy Spungen, amerikansk flickvän till Sid Vicious (mördad).
13 oktober – Elsa Carlsson, svensk skådespelare.
20 oktober – Gunnar Nilsson, svensk racerförare (cancer).
22 oktober – Anastas Mikojan, sovjetisk politiker.
28 oktober – Margareta Fahlén, svensk skådespelare.
1 november – Kjell Jansson, svensk skådespelare.
15 november – Margaret Mead, kulturantropolog.
18 november
- Jim Jones, amerikansk sektledare, självmord.
- Lennie Tristano, amerikansk jazzpianist.
23 november – Hanns Johst, tysk författare.
28 november – Carlo Scarpa, italiensk arkitekt och designer.
4 december
- Tancred Ibsen, norsk regissör och manusförfattare.
- William A. Steiger, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1967–1978.
8 december – Golda Meir, f. Mabowitz, israelisk premiärminister 1969–1974.
10 december
- Olof Thiel, svensk filmproducent och kompositör.
- Ed Wood, amerikansk filmregissör.
11 december – Vincent du Vigneaud, amerikansk biokemist, nobelpristagare.
17 december – Per Björkman, svensk skådespelare.