PROFILPELAJAR.COM

Franz Overbeck
	Franz Overbeck
	Franz Overbeck, 1897.
Född	16 november 1837; Sankt Petersburg
Död	26 juni 1905 (67 år); Basel, Schweiz
Begravd	Wolfgottesacker
Medborgare i	Kejsardömet Ryssland
Utbildad vid	Göttingens universitet; Jenas universitet; Humboldt-Universität zu Berlin; Leipzigs universitet
Sysselsättning	Författare, filosofihistoriker, universitetslärare, teolog, religionshistoriker
Befattning
	Rektor vid Universität Basel
Arbetsgivare	Jenas universitet; Basels universitet
Maka	Ida Overbeck
Utmärkelser
	Hedersdoktor vid Saint Andrews-universitetet
Namnteckning
	Redigera Wikidata

Franz Camille Overbeck, född den 16 november 1837 i Sankt Petersburg, död den 26 juni 1905 i Basel, var en tyskspråkig kyrkohistoriker, som framför allt blivit känd som vän till Friedrich Nietzsche.

Overbeck var son till den tysk-brittiske köpmannen Franz Heinrich Herrmann Overbeck och dennes fru Jeanne Camille Cerclet, en i Sankt Petersburg född fransyska. Från 1846 till februarirevolutionen 1848 levde familjen i Paris, därefter åter i Sankt Petersburg och från 1850 i Dresden. På grund av sin multinationella härkomst behärskade Overbeck de större europeiska kulturspråken flytande.

Från 1856 till 1864 studerade Overbeck teologi i Leipzig, Göttingen, Berlin och Jena. År 1870 blev han professor i nytestamentlig exegetik och äldre kyrkohistoria vid Basels universitet, där han blev kollega till Nietzsche, med vilken han även bodde granne till 1875. År 1876 ingick Overbeck äktenskap med schweiziskan Ida Rothpletz (1848–1933). Samma år var han universitetets rektor. År 1897 blev han emeritus.

Bibliografi

Teologiska verk

Franz Overbeck: Werke und Nachlaß. Metzler, Stuttgart 1994–2010, ISBN 978-3-476-01210-4
- Band 1: Schriften bis 1873
  - Ueber die Anfänge des Mönchthums (1867)
  - Ueber έν ομοιώματι σαρκός αμαρτίας Röm. 8,3 (1869)
  - Ueber Entstehung und Recht einer rein historischen Betrachtung der Neutestamentlichen Schriften in der Theologie (1871)
  - Ueber das Verhältniss Justins des Märtyrers zur Apostelgeschichte (1872)
  - Ueber die Christlichkeit unserer heutigen Theologie (1873/²1903)
- Band 2: Schriften bis 1880
  - Studien zur Geschichte der alten Kirche (1875)
  - Ueber die Auffassung des Streits des Paulus mit Petrus in Antiochien (Gal. 2, 11ff.) bei den Kirchenvätern (1877)
  - Aus dem Briefwechsel des Augustin mit Hieronymus (1879)
  - Zur Geschichte des Kanons (1880)
- Band 3: Schriften bis 1898 und Rezensionen
- Band 4: Kirchenlexikon A–I
- Band 5: Kirchenlexikon J–Z
- Band 6: Kirchenlexikon / Materialien
  - Band 6.1: Christentum und Kultur
  - Band 6.2: Kirchenlexikon Gesamtregister
- Band 7: Autobiographisches
  - Band 7.1: „Mich selbst betreffend“
  - Band 7.2: „Meine Freunde Treitschke, Nietzsche und Rohde“
- Band 8: Briefe
- Band 9: Aus den Vorlesungen zur Geschichte der Alten Kirche bis zum Konzil von Nicaea 325 n. Chr.

Korrespondens

Med Friedrich Nietzsche:

Katrin Meyer/Barbara von Reibnitz (utgivare): Friedrich Nietzsche / Franz und Ida Overbeck: Briefwechsel. Metzler, Stuttgart 1999, ISBN 3-476-01617-X

Med Erwin Rohde:

Andreas Patzer (utgivare): Franz Overbeck, Erwin Rohde: Briefwechsel. de Gruyter, Berlin och New York 1999, ISBN 3-11-011895-5 (Supplementa Nietzscheana, band 1)

Med Heinrich Köselitz:

David Marc Hoffmann (utgivare): Franz Overbeck, Heinrich Köselitz (Peter Gast): Briefwechsel. de Gruyter, Berlin och New York 1990, ISBN 3-11-013023-8 (Supplementa Nietzscheana, band 3)

Med Paul de Lagarde:

Niklaus Peter/Andreas Urs Sommer (utgivare): Franz Overbecks Briefwechsel mit Paul de Lagarde, i: Zeitschrift für Neuere Theologiegeschichte 3 (1996), 127-171

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter

^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6bw0dpt, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: overbeck-franz-camille, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 45969.^{[källa från Wikidata]}