Europeiska unionens byråer är myndigheter inom Europeiska unionen med olika förvaltningsuppgifter. Byråerna inrättas för att handlägga särskilda uppgifter. Varje byrå är en egen juridisk person. Vissa svarar mot behovet att utveckla naturvetenskapligt eller tekniskt kunnande inom vissa områden, andra sammanför olika intressegrupper för att skapa en mötesplats för dialog på europeisk och internationell nivå.
I den förkastade Europeiska konstitutionen benämndes byråerna ”myndigheter”, medan denna benämning ersattes av ”byråer” i Lissabonfördraget.
Enhetlighet och förändringar
I mitten av 2012 nåddes en överenskommelse mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om förändringar av byråerna. Syftet är att få en mer enhetlig struktur på de olika decentraliserade organen, eftersom de i nuläget är inrättade på fall-till-fall-basis. Bland förändringarna återfinns:[1]
- Alla nya byråers namn ska ha formen Europeiska unionens byrå för ... och de redan existerande byråernas namn ska standardiseras i den mån det inte medför alltför stora ekonomiska kostnader eller byråns namn redan är inarbetat hos medborgarna.
- Nya byråer ska inrättas med en unionsakt som är standardiserad i sin utformning.
- Upplösning eller sammanslagning av redan existerande byråer ska övervägas.
- Europeiska byrån för bedrägeribekämpnings roll gentemot byråerna ska förtydligas.
Lista
EU-byråerna skapades skilda från EU:s institutioner (kommissionen, rådet, parlamentet med flera) för att handlägga specifika uppgifter som att verka för miljöskydd, transportsäkerhet och flerspråkighet. De finns över hela EU – från Dublin till Stockholm, från Warszawa till Lissabon – och bistår allmänheten och unionens institutioner med tjänster, upplysning och kunnande. De flesta byråer inordnades i EU:s tre pelare innan Lissabonfördraget avskaffade pelarstrukturen.
Avvecklad byrå
Verkställande organ
Genomförandeorgan inrättas av Europeiska kommissionen för en begränsad period.
Se även
Referenser
Externa länkar
