Per Einar Folke Höste, född 9 september 1930 i Spånga i Stockholm, död 11 november 2013 i Stockholm,[1][2] var en svensk skulptör och målare.
Einar Höste var son till schaktmästaren Per Albert Eriksson (1884–1951) och Anette Eriksson (1890–1957). Han växte upp i Stockholm och började studera skulptur på Konstfack i Stockholm 1950. Han deltog i utställningen Rörelse i konsten 1961 på Moderna Museet i Stockholm med två rörliga skulpturer och hade sin första separatutställning på Galleri Observatorium i Stockholm 1962. Han var länge knuten till Galleri Aronowitsch.
Einar Höste är känd för sina abstrakta rymdbildande skulpturer i betong, metall och plast. Han har verkat i gränslandet mellan konkretism och minimalism. Hans skulpturer rymmer ofta ett spänningsfält mellan sfären och kuben. En serie skulpturer utgörs av kuber med inskrivna sfäriska hålrum. I det centrala verket Sluten rymd, som visades på Moderna museets utställning Den inre och den yttre rymden 1965, kunde betraktaren gå in i en rymd som är på väg att transformeras mellan en sfärisk gestaltning och en kubisk.
Som målare arbetade Einar Höste sedan 1970-talet framför allt med verket Ändlös vägg på 12 x 27,7 meter i Helsingborgs centralstation i Helsingborg. I en tänkt rymd har han skissat upp fyra väggar, markerade av ett rutsystem i tunna vita linjer, men varannan ruta är markerad i mörkt blått. Där väggarna möts eller skär igenom varandra skapas dynamiska krockar. Väggarna kan tänkas fortsätta in i oändligheten. Höste finns bland annat representerad vid Norrköpings konstmuseum.[3]
^Konstverket har senare förvandskats genom tillbyggnader av den byggnadskropp, i vilken Utbrytande plan är en integrerad del, 1985 och framför allt 1998. (Bo Sylvan: Einar Höste 2005, sidorna 19-20