Moderna Museet ligger på Skeppsholmen i Stockholm. Sedan 2009 har museet också en filial i Malmö.
Museet är en statligförvaltningsmyndighet under Kulturdepartementet, och har enligt sin instruktion till uppgift att samla, bevara, visa och förmedla 1900- och 2000-talskonsten i alla dess former. Moderna Museet ska främja internationella kontakter genom samarbete med institutioner utanför Sverige i form av turnerande utställningar, och ska även svara för det svenska deltagandet vid internationella konstbiennaler.[1] Moderna museet är även ett centralmuseum, med nationellt ansvar inom sitt område.
Moderna Museet arrangerar i både Stockholm och Malmö flera större utställningar varje år, en mängd medelstora och mindre utställningar. Museet i Stockholm hade år 2012 omkring 500 000 besökare och museet i Malmö över 100 000 besökare.[2]
Moderna Museet invigdes i Exercishuset på Skeppsholmen, den 9 maj 1958. Överintendenten för Nationalmuseum, Otte Sköld påminde i sitt invigningstal om att redan 1908 hade problemet om den dagsaktuella konstens lokalfråga i Nationalmuseum tagits upp på allvar och tanken framförts på en nybyggnad för dessa samlingar. Otte Sköld fick strax före sin bortgång själv se museet förverkligat och hans engagemang för att skapa det nya museet hade varit avgörande. Tillsammans med bland annat Moderna Museets Vänner, som bildats 1953, gav han Nationalmuseums samling av 1900-talskonst ett eget hem. Moderna Museets första utställning var om Pablo Picasso 1956 då Bo Wennberg var museets förste intendent. Museets drivande överintendenter Pontus Hultén och Olle Granath kom med sina kontakter och initiativ att fullfölja dessa intentioner under följande årtionden.[4]
I Peter Celsings planer för Kulturhuset vid Sergels torg ingick Moderna Museet som hyresgäst. I februari 1970 lämnade dock Moderna Museet projektet och prioriterade istället utbyggda lokaler på Skeppsholmen.[5] Åren 1971–1973 inrättades en filial i Kasern III, sedan 1995 lokal för Kungliga Konsthögskolan.[5]
Åren 1974–1975 fördubblades lokalytan genom en utbyggad ritad av Per-Olof Olsson.
Under sent 1980-tal väcktes tankarna kring en rejäl expansion och i maj 1990 utlystes arkitekttävlingen för en ny- och ombyggnad. Moderna Museet skulle flytta in i de nybyggda lokalerna medan Exercishuset skulle tas över av Arkitekturmuseet.[5]
I Rafael Moneos vinnande förslag skulle tillbyggnaden från 1975 rivas och ersättas av en betydligt större husvolym som sträckte sig i nordvästlig riktning längs med Tyghuset/Östasiatiska museet.[5]
Konstkuppen på Moderna Museet
Den 8 november 1993 skedde ett inbrott genom taket på Moderna Museet, en så kallad rififikupp. Två målningar och en skulptur av Pablo Picasso samt två tavlor av konstnären Georges Braque stals, till ett värde av nästan 500 miljoner kronor.[6]
På sensommaren 1994 greps tre personer i Bryssel när de försökte sälja ett av de stulna verken, Picasso-målningen ”Kvinna med svarta ögon”, värderad till 48 miljoner kronor. Vid slutet av januari 1995 avslöjades att ytterligare tre av de stulna konstverken kommit till rätta. Det var Picassos ”Källan”, Braques, ”slottet”, samt en skulptur av Picasso. Ett konstverket saknas fortfarande, ”Den vita duken” även kallad ”Stilleben”, målad av Braque 1928.[7]
Byggnaden
År 1994 flyttade Moderna sin verksamhet till Spårvagnshallarna på Birger Jarlsgatan medan en ny byggnad uppfördes på Skeppsholmen. Den nya byggnaden ritades av den spanske arkitekten Rafael Moneo och invigdes 1998. På grund av mögelskador var museet en tid utlokaliserat till Klarabergsviadukten 61. Den 14 februari 2004 återinvigdes museet.
I december 2009 öppnade Moderna museet en filial i Malmö i tidigare Rooseums lokaler.
Källor
Tellgren Anna, Sundberg Martin, Rosell Johan, red (2008). Historieboken: om Moderna museet 1958 - 2008 (1. utg.). Stockholm: Moderna museet. Libris11209826. ISBN 978-91-7100-805-3
.jpg)
_at_Moderna_Museet_in_Stockholm.jpg)
