Diö är en tätort i Stenbrohults distrikt (Stenbrohults socken) i Älmhults kommun, Kronobergs län (Småland).
Diö ligger vid sjön Möckeln och Helge å, även Kattesjön gränsar till samhället. Strax utanför Diö ligger Höö - ett stort naturreservat med bokskogar och vandringsleder. Carl von Linnés födelseort Råshult gränsar också till Diö.
Historia
Namnet Diö kan härledas till år 1552 och det årets jordebok, i vilken Diö omnämns, dock med stavningen Dijö. Namnet kommer från dij och ö, vilket även berättar lite om naturen runt samhället.
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Diö 1960–2020[4][5]
|
|
År
|
|
|
Folkmängd
|
Areal (ha)
|
1960 |
|
901 |
|
1965 |
|
951 |
|
1970 |
|
930 |
|
1975 |
|
920 |
|
1980 |
|
976 |
|
1990 |
|
980 |
157 |
1995 |
|
970 |
158 |
2000 |
|
931 |
156 |
2005 |
|
891 |
156 |
2010 |
|
910 |
157 |
2015 |
|
906 |
135 |
2020 |
|
932 |
160 |
|
Samhället
Det finns två småbåtshamnar i Diö.
Kommunikationer
Diö ligger vid södra stambanan och det vackra stationshuset finns fortfarande kvar. 1970 upphörde tågtrafiken till och från Diö. I december 2013 började tågen åter stanna i Diö och idag stannar Krösatågen mellan Hässleholm och Växjö i Diö med 13 turer i varje riktning per dag (färre tåg lördagar och söndagar). [6]
Både busslinje 123 mellan Älmhult och Växjö och busslinje 157 mellan Älmhult och Ljungby stannar i Diö. [7][8]
Näringsliv
Det finns flera industrier i Diö, bland annat Gemla möbler, som har haft sin tillverkning här i över 140 år. Gemla möbelfabrik är känd för sina möbler i böjträ, framför allt till offentliga miljöer. Under en period (1940-talet) tillverkades också tennisracketar av hög kvalitet vid fabriken.[9] En annan industri är Invacare som tillverkar rullstolar och handikapphjälpmedel.
Idrott
Ishockey har sedan flera decennier tillbaka varit ett stort intresse i Diö vilket medfört framgångar för såväl A-lag, juniorlag som damlag. Tack vare allt engagemang genom åren så är det kanske inte så konstigt att kommunens enda ishall finns just här.
Noter
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 26 september 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
- ^ http://tagtidtabeller.resrobot.se Tabell 92 läst 3 aug 2016
- ^ http://www.print4web.fskab.se/ltk/Regionbuss/131215_141213/Regionbuss_123_129_131215_141213.pdf[död länk] tidtabell linje 123 läst 14 juni 2014
- ^ http://www.print4web.fskab.se/ltk/Regionbuss/131215_141213/Regionbuss_157_857_131215_141213.pdf[död länk] tidtabell linje 157 läst 14 juni 2014
- ^
”Gemla tennisracketar”. Arkiverad från originalet den 11 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150111080611/http://www.fikonstekel.com/tenniscollection/gemla.html. Läst 14 mars 2011.