Socknens areal är 475,3 kvadratkilometer, varav 423,4 land.[1] År 2000 fanns här 4 758 invånare.[2] Tätorten och kyrkbyn Delsbo med sockenkyrkan Delsbo kyrka ligger i denna socken.
Inom Delsbo socken finns bland annat byarna Ava, Johannesberg, Sannäs, Norrberg, Nyåker, Loppet, Norrväna, Oppsjö, Vitterarv, Västanäng, Stenbo, Långede, Källeräng, Gravbacka, Bruka, Prettingberg, Svedja, Gåsbacka, Sunnansjö, Norra Långsbo och Fredriksfors.
Stora Öråsen i socknens södra skogs- och fäbodområde är högsta punkt med höjden 458,3 meter över havet. Örvallen, Nyvallen samt Lillvallen är gamla fäbodar i den södra sockendelen. Mellan centralbygden kring Delsbo och det södra skogsområdet ligger den s.k. Bobygden med byarna Svedja, Oppsjö, Prättingberg, Västanäng, Glombo, Östertolbo, Källeräng, Loppet, Skog, Nyåker, Bruka, Norrberg, Källeräng, Sala, Gravbacka samt Vitterarv.
I nordväst ligger ett skogsområde som sträcker sig upp till sjön Västra Hävlungen (347,4 m ö.h.) längst i nordväst med "tresockenmötet" Delsbo-Ljusdal-Bjuråker. I detta område ligger Skräckleberget (på Ljusdalsgränsen) samt Lusseås (på gränsen till Bjuråkers socken). Havravallen ligger längst i norr. Högsta berg i området är Tovåsen (440 m ö.h.). Största by är Överälve, som ligger mellan Älvesåsen och Älvessjön (147 m ö.h.).
I väster ligger sjön Gryttjen (136 m ö.h.), i vars västra del "tresockenmötet" Delsbo-Ljusdal-Järvsö ligger.
Namnet (1344 Dilsbo) innehåller sjönamnet Dellen och efterleden bo, 'bygd'.[8][5]
Dialekt
Den dialekt som talas i Delsbo socken kallas för dellboska. Det är en norrländsk dialekt med norska inslag[källa behövs]. I egentlig mening bör dock dellboska betraktas som en dialekt med västnordiska drag. [9]
Exempel
Hän ä'nt sa ugalin hän e = Detta var ett trevligt ställe
dellenbiggda = dellenbygden
Nu ska vi gära' hä' = nu ska vi göra det
Jô ôschk'nt = jag orkar inte
Jette = borde, måste. Ex: Je jette jära hä, ja = Jag måste göra det / hä jetere ju jära = det borde/måste du göra
Äna/äne = tänkte/tänker/eg. ämnar (göra något). Ex Je äne jära hä ja = jag tänker göra det.
^ [ab] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris9337075. ISBN 91-7345-139-8
Andersson, Paul & Kulinski, Ignacy P.; Sjöar i Delsboområdet - hydrologiska basuppgifter och lodkartor, Statens naturvårdsverk, Solna, 1985, serie SNV PM 0346-7309 2007, LIBRIS-id 535379
Delsbo socken ålder och värde, Delsbo socken, 2004, LIBRIS-id 9692832
Fäbodar i Delsbo, Delsbo hembygds- och fornminnesförening, 1996, ISBN 91-971243-4-6
Förr och nu i Dellenbygden, Dellenbygdens fotoklubb, Delsbo, 1990-95, LIBRIS-id 1169658
Gahn, Henrik; Om den föreslagna jernvägen emellan Delsbo och Ljusdal samt Jerfsö, Hudiksvall, 1859, LIBRIS-id 2659305
Hansén, Jonas P:son (1884-1965); Kring Ljusnan och Dellen - historier om björnar, spöken och troll - sägner, humoresker, jägarlögner, E.Ericssons bokhandel, Ljusdal, 1923, LIBRIS-id 1474799
Hansén, Jonas P:son (1884-1965); Från Dellens nejder - trollsägner, humoresker, förord av Ida Gawell-Blumenthal ("Delsbostintan"), andra utökade upplagan, Delsbo, 1924, LIBRIS-id 1474798
Hillgren, Bror (1881-1955); En bok om Delsbo (nytryck), Delsbo hembygds- och fornminnesförening, Delsbo, 1989, ISBN 91-971243-0-3, LIBRIS-id 7793763
Hillgren, Bror (1881-1955); Tingshus och gästgivaregård i Delsbo i mitten av 1800-talet, Hudiksvall, 1940, LIBRIS-id 1371576
Johansson, Emil (1924-); Så levde man i Dellenbygden - en bygdeskildring, Credo förlag, Uppsala, 1993, ISBN 91-972008-2-4, LIBRIS-id 7795932
Kjellbom, M.; Hälsingemorden 1901 - ett dystert 25-årsminne av dubbelmorden i Delsbo och Arbrå socknar i Hälsingland med Åkerberg, Pila-Brita, Kolaren Ek m.fl. såsom förgrundsfigurer - sanndrömmerskan å Järvsöhotel m.m., m.m, Rex förlag, Malmö, 1927, LIBRIS-id 1333117