Även i Sverige fanns det en tradition runt christkind, även kallad kinkenjes från lågtyskan, dokumenterad sedan 1600-talet fram till mitten av 1800-talet. Flera av dess attribut, som vit klänning och ljuskrona blandades med luciafirandet på 1700-talet.[1]
När Martin Luther genomförde den protestantiskareformationen försökte man minska Nikolaus betydelse, och många protestanter bytte då julklappsutdelare till das Christkind eller das Christkindl (dialektalt för das Christkindel, "lilla Krist[us]barnet", diminutiv av das Christkind), och datumet lades om från 6 december till julafton.[2]
Christkind är välkänd bland tyska barn, men har ganska få likheter med Jesusbarnet i Betlehem.[3] Christkind-traditionen antogs även av katoliker under 1800-talet, samtidigt som Christkind ersattes av mer eller mindre sekulära versioner av Sankt Nikolaus/jultomten hos protestanterna.
Christkindl har fått en gata i staden Steyr i Österrike namngiven efter vaxstatyn i stadens kyrka.[4]
