Nordstaternas utrikesminister William H. Seward tillsammans med utländska diplomater på utflykt 1863. Edward Piper är nummer 8, sittande längst till vänster på bilden. Carl Edward Wilhelm Piper , född 28 januari 1820 , död 25 september 1891 , var en svensk greve och diplomat , sonson till Sofia Piper .
Piper blev 1853 andre sekreterare i Utrikesdepartementet , 1855 legationssekreterare i Köpenhamn och 1856 i Paris samt 1857 chargé d'affaires i Turin . Piper var därefter 1861-64 svensk-norsk ministerresident och generalkonsul i Washington, D.C. (d.v.s. under amerikanska inbördeskriget ), 1866-72 envoyé och tillförordnad generalkonsul i Rom . Åren 1872-77 var han envoyé i Wien och München samt från 1877 till sitt avskedstagande 1890 envoyé i London .
Piper åtnjöt, enligt Nordisk familjebok
Bayerska Sankt Mikaels förtjänstorden , 10 maj 1877.[ 1] Danska Dannebrogorden , 27 maj 1872.[ 1] Danska Dannebrogorden , 24 december 1863.[ 1] Danska Dannebrogsorden , 13 september 1856.[ 1] Franska Hederslegionen , 15 juli 1859.[ 1] Italienska Sankt Mauritius- och Lazarusorden , 11 november 1866.[ 1] Italienska Sankt Mauritius- och Lazarusorden , 29 juli 1861.[ 1] Italienska kronorden , 28 november 1872.[ 1] Norska Sankt Olavs orden , 7 juli 1881.[ 1] Norska Sankt Olavs orden , 22 juni 1863.[ 1] Persiska Lejon- och solorden , 1859.[ 1] Österrikiska Leopoldsorden , 5 juni 1877.[ 1] Österrikiska Järnkroneorden , 4 november 1873.[ 1]
Nordisk familjebok , Piper, 7. Karl Edvard Vilhelm , 1904–1926.
Noter
_(14739675606).jpg)
_-_Sash.svg){kind=small}
