Bombus fervidus

Bombus fervidus
Status i världen: Sårbar[1]
Bombus fervidustimjan.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
UnderordningMidjesteklar
Apocrita
(orankad)Gaddsteklar
Aculeata
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljLångtungebin
Apidae
SläkteHumlor
Bombus
UndersläkteThoracobombus[2]
ArtB. fervidus
Vetenskapligt namn
§ Bombus fervidus
Auktor(Fabricius, 1798)[3]
Utbredning
Synonymer

Apis feruida Fabricius, 1798[3]
Bombus consanguineus Handlirsch, 1888[3]
Apis fervida Fabricius, 1798[3]
Bombus sonomae Howard, 1902[3]
Bombus dumoucheli Radoszkowski, 1884[3]
Bombus elatus Fabricius, 1804[3]
Apis alata Fabricius, 1798[3]
Bremus fervidus (Fabricius, 1798)[3]
Bombus nevadensis aztecus Cockerell, 1899[3]
Bombus fervidus umbraticollis Friese, 1931[3]

Bombus fervidus dorsalis Cresson, 1879[3]
Hitta fler artiklar om djur med

Bombus fervidus (saknar svenskt namn) är en insekt i överfamiljen bin (Apoidea) och släktet humlor (Bombus) som lever i Nordamerika.[3]

Beskrivning

Bombus fervidus är en långtungad humla[4] med ett svarthårigt huvud som har en del gråa hår kring antennernas bas hos drottning och arbetare, respektive i ansiktet hos hanarna. Främre delen av mellankroppen och de fyra första (fem hos hanarna) tergiterna[a] är gula, övriga är svarta, dock med en tunn gul rand vid kanten hos honorna. Längden varierar mellan 19 och 21 mm hos drottningarna, 10 16 mm hos arbetarna samt 11 till 20 mm hos hanarna.[5]

Ekologi

De övervintrande drottningarna kommer fram i början på april, arbetarna i början på maj, och hanarna i början på juli. I oktober upplöses kolonierna och alla djuren dör, utom de nya drottningarna som övervintrar i jorden.[6]

Bombus fervidus besöker ett stort antal blommor, bland annat tistlar, solrosor, blåbärssläktet, häggmisplar, karaganer, morötter, tryar, pärlhyacinter, narcisser, timotejer, äpple, viden, maskrosor och tulpaner.[7] Arten förekommer oftast på öppna, gräsbevuxna områden som ängar, skogsgläntor och vägrenar, men är ingenstans vanlig. Boet byggs vanligtvis på markytan men kan även vara underjordiskt.[4][8]

Humlan är aggressiv, och försvarar sig aktivt mot inkräktare. Det förekommer att snylthumlor och andra angripare som försöker tränga sig in dränks i honung av arbetarna och körs ut ur boet. De kan även förfölja en inkräktare och sticka den upprepade gånger med gadden.[8]

Utbredning

Insekten har en utbredning från Québec och British Columbia i Kanada i norr, till Kalifornien, New Mexico och Georgia i USA i söder.[5] Västerut går den till Stilla havskusten och den kaliforniska öknen.[1]

Bevarandestatus

Humlan är klassificerad som sårbar ("VU") av IUCN, och populationen minskar. Främsta skälet är habitatförlust till följd av det moderna jordbruket. Avsiktlig förstörelse av bon ovan jord eftersom de utgör ett hinder för boskapsskötsel samt påverkan av bekämpningsmedel är andra orsaker.[1]

Kommentarer

  1. ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har sex sådana, hanen sju, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

Källor

  1. ^ [a b c] Hatfield, R., Jepsen, S., Thorp, R., Richardson, L., Colla, S. & Foltz Jordan, S. 2014 Yellow Bumble Bee Bombus fervidus . Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 30 september 2024.
  2. ^ Thoracobombus (på engelska). Natural History Museum, London. http://www.nhm.ac.uk/research-curation/research/projects/bombus/th.html. Läst 11 januari 2015. 
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Bombus fervidus (Fabricius, 1798)” (på engelska). Integrated Taxonomic Information System (ITIS). https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=714802#null. Läst 30 september 2024. 
  4. ^ [a b] Sheila Colla, Leif Richardson och Paul Williams (2010). ”Bumble Bees of the Eastern United States” (på engelska) (5,65 MB). USDA Forest Service & Pollinator Partnership. sid. 32–33. http://www.nhm.ac.uk/research-curation/research/projects/bombus/Colla&al11_EBG.pdf. Läst 21 februari 2015. 
  5. ^ [a b] Theodore, Mitchell (1962). ”Bees of the Eastern United States” (PDF, 2,51 MB). Technical bulletin (North Carolina Agricultural Experiment Station) (152): sid. 11–12. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170809143435/https://projects.ncsu.edu/cals/entomology/museum/downloads/Apidae.pdf. Läst 17 juni 2017. 
  6. ^ Robbin W. Thorp, Donald S. Horning, Jr. och Lorry L. Dunning (februari 1983) (på engelska) (PDF (6,94 MB)). Bumble Bees and Cuckoo Bumble Bees of California. sid. 27-28. ISBN 0-520-09645-2. http://essig.berkeley.edu/documents/cis/cis23.pdf. Läst 11 januari 2015 
  7. ^ ”Bombus fervidus Fabricius 1773” (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Bombus+fervidus. Läst 17 juni 2017. 
  8. ^ [a b] Sara Diamond och Julia Aleman (7 december 2001). Bombus fervidus (på engelska). Animal Diversity Web (University of Michigan). http://animaldiversity.org/accounts/Bombus_fervidus/. Läst 3 mars 2015. 

Externa länkar