Som försvarsminister mötte Vougt efter andra världskriget kritik, bland annat från anti-nazistiska kretsar; exempelvis skrev J.A. Selander i Eskilstuna-Kuriren den 9 september 1946, om att Vougt ska ha uttalat tacksamhet för nazismen och Adolf Hitlers starka ”ambition att organisera Europa bättre än vad de demokratiska staterna och Nationernas förbund kunnat göra”.[1]
Han skrev en rad debattskrifter och hann också med att producera en handfull översättningar från franska, spanska och danska. Också Sonja Vougt (född Arnell, 1888–1972), hans hustru från 1925, var verksam som översättare.
Vougts väg i Rosengård i Malmö är uppkallad efter Allan Vougt.
Bibliografi (urval)
Rasbiologi och socialism (Frihet, 1925)
I konfirmationsfrågan (Framtiden, 1927)
Valskolkarnas ansvar (Tiden, 1928)
Folkens förbund (Frihets förlag, 1931)
Försvaret och demokratin (Tiden, 1935)
Moskva–Madrid (Tiden, 1938)
Ur svensk synvinkel: inlägg i den utrikespolitiska debatten: artiklar ur Arbetet 1938–42 (1943)
Översättningar (urval)
Alphonse Merrheim: Amsterdam eller Moskva (Landsorganisationen, 1921)