Pressnämnden var en fristående sektion som i Sverige under andra världskriget sorterade under myndigheten Statens informationsstyrelse (SIS)[1]:105-106 som upprättats av samlingsregeringen Regeringen Hansson III. Den efterträdde Pressrådet. Pressnämnden fungerade som övervakare och granskare av den svenska pressen.[2] Den kom med påpekanden och varningar till tidningar som överträdde gränserna.[2]
Föregångaren Pressrådet
Pressrådet inrättades av staten i september 1939.[2]:55 Dagens Nyheters chefredaktör Sten Dehlgren var ordförande.[2] Det hade sex ledamöter med representanter från fyra partipolitiska pressorganisationer[förtydliga] och från Publicistklubben och TT.[2]
Pressrådet utfärdade anvisningar till tidningar för att uppamma självdisciplin och självsanering.[2] Tidningarna skulle undvika "sarkasmer och sårande utfall" samt "alla smädliga omdömen och karikatyrer" om ledande personer och de krigförande.[2]
Hösten 1941 efterträddes Pressrådet av Pressnämnden.[2]
Pressnämnden
Organisation och verksamhet
I Pressnämnden satt sju[2]:56 representanter, främst chefredaktörer, för både Sveriges Journalistförbund och Publicistklubben.[1]:105-106 Journalisternas medverkan motiverades med att det var bättre att utöva självdisciplin än att censurlagen användes.[1]:105-106 Eftersom de flesta tidningar lydde fick svenskarna censurerade nyheter och många sanningar undanhölls folket.[1]:105-106
Nämnden delade ut varningar till tidningar.[2] Varningarna riktades främst mot antinazistiska, socialistiska och proallierade tidningar.[2] Flest anmärkningar fick Arbetaren, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, Aftonbladet och Nya Dagligt Allehanda.[2]
Detta samtidigt som Statens informationsstyrelse, via Tidningarnas Telegrambyrå, med totalt 260 sk grå lappar meddelade media vad som fick framföras och inte.[1]:105-106[2]:54
Tjänstemännen i SIS skrev många artiklar som framhölls som föredöme för tidningarna.[2]
Ledamöter
Ledamöter i Pressrådet eller Pressnämnden:
Se även
Referenser
