A [ɑː] (info) är den första bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Det gemena a:et finns utformat i två versioner (allografer): det så kallade envånings-a:et med en "våning" (ɑ) och det så kallade tvåvånings-a:et med två "våningar" (a). Envånings-a är främst vanliga i flertalet teckensnitts kursiva varianter, i skripter och i kalligrafistilar (exempelvis Monotype Corsiva), samt i handstil, medan tvåvånings-a:na främst är vanliga i den raka varianten av flera teckensnitt. Vissa teckensnitt, så som Century Gothic, har envånings-a både i den raka och i den kursiva varianten, medan exempelvis teckensnitten Verdana och Arial i stället använder tvåvånings-a i båda varianterna.
Till det latinska alfabetet kom bokstaven A från den grekiska bokstaven "alfa", som i sin tur härstammade från den feniciska bokstaven alef, vilken i sin protosinaitiska förlaga varit en bild av ett oxhuvud. Oxe hette i de språken alef. Symbolen härstammar från en egyptisk hieroglyf med liknande utseende, dock annan betydelse och uttal. A används i olika skrifter som kyrilliska alfabetet (А), arabiska alfabetet Alif (ﺍ), hebreiska alfabetet alef (א).
I datorer lagras A samt förkomponerade bokstäver med A som bas och vissa andra varianter av A med följande kodpunkter:
I ASCII-baserade kodningar lagras A med värdet 0x41 (hexadecimalt), a med värdet 0x61 (hexadecimalt) och (utom för vissa nationella varianter av ISO/IEC 646) @ med värdet 0x60 (hexadecimalt). I EBCDIC-baserade kodningar lagras A med värdet 0xC1 (hexadecimalt), a med värdet 0x81 (hexadecimalt) och @ med värdet 0x7C (hexadecimalt). Övriga varianter av A lagras med olika värden beroende på vilken kodning som används, om de alls kan representeras.
Lokasi Pengunjung: 3.145.1.255