Staden har fått sitt namn efter landshövdingen Per Abraham Örnsköld och är en av få städer i Sverige som har fått namn efter en privatperson.[7] Namnet förkortas ofta till Ö-vik, betonat med grav accent som i tomten (jultomten). Personer från södra Sverige betonar ofta på första stavelsen med akut accent, som i tomten (där huset står).
På sydsamiska heter orten Orrestaare, vilket betyder "Den nya staden".[8]
Historia
Örnsköldsviks historia tar sin början redan under bronsåldern. Man har hittat mellan 7000 och 8000 gravrösen från den tiden. Fynd har visat att för 2000 år sedan anlades en gård i Gene, nu en förort. Gården är Sveriges nordligaste kända från den tiden, och har rekonstruerats.
Kunskap om linförädling gjorde att bygden fick affärsbönder som med jämna mellanrum for söderut till Mälardalsregionen för att göra affärer, så kallade Sörkörare.
Under 1700- och 1800-talen började kustbygden blomstra tack vare att hamnar blev allt viktigare under sågverksepoken. Samtidigt stagnerade emellertid avsättningen av lin och linprodukter på grund av konkurrens från andra producenter och dåliga transportmöjligheter, då landsvägarna var usla och de närmaste större hamnarna fanns i Umeå och Härnösand.
Det fanns sedan lång tid tillbaka tankar på att bilda en köping med hamn som tillät djupgående fartyg. Det var emellertid först när landshövding Mörner tillträtt och Carl Johan Holm fått prosttjänst i Själevad som planering och förberedelsearbetet började på allvar. Holm lät undersöka naturförhållandena och skaffade sig noggranna uppgifter om vägar, vikarnas djupförhållanden och liknande för utbyggnad av infrastruktur. Han förordade därefter byarna Sör- och Norrlungånger i Lungångersfjärdens innersta vik som lämpligaste platsen för köpingen. Han kom då i häftig konflikt med handlanden Johan Ödberg i Lunne, som förordade Strömsundet i Arnäs knappt 10 kilometer norrut[9]. Ett beslut av Kunglig Majestät daterat 6 oktober 1842 avgjorde emellertid köpingens placering i enlighet med Holms och Mörners rekommendation och köpingen fick namnet Örnsköldsviks köping inom Själevads socken.
Staden ligger invid en skärgård mot Bottenhavet med många öar och skär, exempelvis Ulvön, Trysunda och Sveriges högsta ö Mjältön.
Stadens butiker ligger till stor del längs Storgatan, som är avstängd för biltrafik mellan Centralesplanaden och Stora Torget. Sedan Oskargallerian öppnades i centrum september 2005 har staden fått två gallerior till.
Hägglunds Arena[15], tidigare Fjällräven Center och innan det Swedbank Arena, är en ishockey- och evenemangsarena belägen i hamnområdet nära stadskärnan och som är MoDo Hockeys hemmaarena.
Paradiset, tidigare benämnt Paradisbadet, är ett av Sveriges större äventyrsbad, med närmare en halv miljon besökare årligen. Badet har bland annat en av Sveriges längsta vattenrutschbanor.
Örnsköldsvik är en företagstät kommun med många internationella företag, stark företagandetradition och stort utvecklingsfokus. Företagen står för cirka 3 procent av Sveriges totala export vilket är en ansenlig del i förhållande till kommunens storlek, population och antalet företag. Idag uppgår antalet företag till cirka 2 500. De största företagen är Metsä Board, BAE Systems Hägglunds och Domsjö Fabriker men därutöver finns en stark tradition av småföretagande.
Örnsköldsvik har sedan flera decennier präglats av en stark industrikultur som har bidragit till att det finns en stor, och i vissa fall unik, kompetens. Baserad på en gedigen forskningsverksamhet, ofta i samarbete med Umeå Universitet eller Mittuniversitetet, har detta lett till en diversifierad industriutveckling med framtidsinriktade etableringar inom skogs-, verkstads- och processindustrin.[16]
I Örnsköldsvik finns två järnvägsstationer, Örnsköldsvik C där alla tåg stannar samt Örnsköldsvik Norra där regionaltågen stannar. Busstationen och centraljärnvägsstationen är samlokaliserade i det nya resecentret.
Örnsköldsvik är en hamnstad. Man har tidigare haft färjetrafik till Finland, både till Vasa och Jakobstad. Hamn finns också i Husum, Köpmanholmen, Hörneborg och Domsjö.
En av de viktigare föreningarna för stadens modernare musikliv har varit
föreningen Musikhuset[17]. Föreningen har genom
sitt tillhandahållande av replokaler och livescen möjliggjort för en rad
musiker att utvecklas.
Ett axplock av musiker med rötterna i Musikhuset:
Gunnar Frick, klaviatur, dragspel och pedal steel guitar.
Mårgan Höglund, trummor, Medlem i Allsång på Skansens husband. Ingått i Let's dance-bandet i TV4. Han har även turnerat med Electric Banana Band, Måns Zelmerlöw, Janne Schaffer Band m.fl.
Per Anders Skytt, trummor har bland annat spelat med Roland Keijser, Magnus Nyström, Lars-Göran Ulander, Jenny Willén och Peter Janson.
I Örnsköldsvik finns också flera aktiva kulturföreningar, såsom jazzföreningen Perdido, Örnsköldsviks Folkmusikförening och Filmstudion, alla ideella föreningar som ofta arrangerar kulturevenemang, konserter och filmvisningar av hög kvalitet.
Dans
Örnsköldsvik har två lokaler som anordnar dans, Folkets Park och Gnistan. På Folkets Park anordnades sedan början av 1990-talet fram till våren 2013 en dansmara, såväl på våren som på hösten. Maran lockade till sig 1000-2000 personer från hela landet. När Folkets Park fick nya ägare tog dansmaran i Ö-vik slut och arrangemanget flyttade till Härnösand. På sommaren anordnas dans i Moliden, som ligger några mil utanför staden inåt landet.
Skidåkerskan Märta Norberg med 10 SM-guld och 3 VM-brons är också en stor idrottsprofil. Örnsköldsvik har även haft framgång inom rytmisk gymnastik, bland annat genom Therese Larsson som tagit SM-guld sju år i rad. Inom skidsporterna har Carl Nordin från backhoppningsklubben IF Friska Viljor haft framgångar liksom Fredrik Lindström i skidskytte. En fotbollsprofil som härstammar från Örnsköldsvik, men som framförallt spelat för Umeå IK, är Malin Moström. År 2004 befann sig damlaget Själevads IK i Damallsvenskan (till och med 2005), parallellt med herrlaget Friska Viljor FC:s ettåriga sejour i Superettan (det enda ångermanländska laget som spelat i Superettan). I Örnsköldsvik arrangerades de Paralympiska vinterspelen 1976, den första tävlingen i vinterspelens historia.
Den största utomhusanläggningen för idrott heter Skyttis där bland andra Örnsköldsvik Innebandy spelar sina hemmamatcher i sedan 2007. På området finns även ishall, curlinghall, konstgräsplan och friidrottsanläggning. Ett flertal motionsspår, varav många är elupplysta, utgår härifrån. Vintertid prepareras många av dem för längdskidåkning. En lång asfaltslinga i skogen som kan konstfrysas när det inte finns tillräckligt med natursnö tillkom under vintern 2006. Den används även för inlines, rullskidor och longboards på sommaren.
Friska Viljor Backhoppnings nybyggda anläggning för träning och tävling finns på Paradiskullen bara några hundra meter från centrum. Den största hoppbacken på Paradiskullen ligger mitt i siktlinjen när man passerar genom staden på E4 i riktning söderut, och den har därför haft ett stort symbolvärde för staden där den står på Varvsbergets sluttning. När Botniabanan skulle börja byggas tvärs över backens nedre del var det därför en livlig diskussion om vad som skulle hända med backen. Resultatet av den diskussionen blev att en ny backe byggdes på samma plats som den gamla, men insprängd en bit i berget.
Nära centrum finns även den alpina utförsåkningsanläggningen Åsbacken.
^Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
^Holm, Carl (1967). Carl Johan Holm: fältpräst i finska kriget, kraftfull prost i Själevad, föregångsman bland Ångermanlands jordbrukare, de fattigas välgörare: föredrag i Själevad 1934. Lund: Sven Albert Gustawson, Gösta Holm. sid. 32-33