Share to: share facebook share twitter share wa share telegram print page

Botniabanan

Botniabanan
Botniabanan.png
Allmänt
PlatsSverige
SträckaNylandUmeå
Anslutande linjerÅdalsbanan
Järnvägslinjen Mellansel–Örnsköldsvik
Järnvägslinjen Vännäs–Umeå–Holmsund
Organisation
Invigd28 augusti 2010
ÄgareSvenska Staten
Infrastruktur­förvaltareTrafikverket
TrafikoperatörNorrtåg
Vy Tåg
SJ AB
Tekniska fakta
Längd185 kilometer
Antal spårEnkelspår med mötesspår
Spårvidd1435 millimeter (Normalspår)
Största tillåtna axellast25 ton
Största lutning10 
Minsta kurvradie3 200 ma
ATCNej (Banan har ERTMS)
ERTMSE2
FjärrblockeringJa
Högsta hastighet250 km/h
Elektrifierad28 augusti 2010
Matning15 kV 1 fas 16 ⅔ Hz
(kontaktledning)
LastprofilC
Tekniska fakta hämtade från Järnväg.net
a Utom i centrala Örnsköldsvik.
Linjekarta
km  v  r 
Unknown BSicon "vCONTg" Continuation backward
Vännäs–Umeå–Holmsund▲Vännäs
Unknown BSicon "vSKRZ-Au" Unknown BSicon "SKRZ-Au"
Länsväg 503
Unknown BSicon "vSTR" Unknown BSicon "SHI1l"
Unknown BSicon "vSTR" Unknown BSicon "v-BHF"
185 Umeå CSpår 3
Unknown BSicon "vBHF-STR" Unknown BSicon "v-STR"
185 Umeå CSpår 1B
Unknown BSicon "vÜST" Unknown BSicon "v-STR"
Rundgångsväxel
Unknown BSicon "vBHF-STR" Unknown BSicon "v-STR"
185 Umeå CSpår 1A
Unknown BSicon "vSTR-ABZg+l" Unknown BSicon "v-ABZgr"
Unknown BSicon "vSTR" Unknown BSicon "v-ENDEe"
Unknown BSicon "vENDEe-SHI1r"
Unknown BSicon "SKRZ-Yo"
Östra Kyrkogatan
Unknown BSicon "STRbr"
Haga
Unknown BSicon "ABZgl" Unknown BSicon "STR+r"
Unknown BSicon "SKRZ-Ao" Unknown BSicon "SKRZ-Ao"
Väg 531
Unknown BSicon "exCONTgq" Unknown BSicon "eABZgr" Straight track
Hamnbana mot Umeå stadshamn
Underbridge Underbridge
Sjukhusbacken
Station on track Station on track
183 Umeå Östra
Unknown BSicon "ABZg+l" One way rightward
Unknown BSicon "SKRZ-Au"
E4 Kolbäcksbron
Underbridge
Strömpilsplatsen
Unknown BSicon "nENDEa" Unknown BSicon "ABZgl" Unknown BSicon "STR+r"
Unknown BSicon "ABZg+l" Unknown BSicon "ABZgr" Straight track
Underbridge Underbridge Underbridge
Timmervägen
Unknown BSicon "STR+l" Unknown BSicon "ABZgr" Straight track Straight track
Unknown BSicon "YRD" Straight track Straight track Straight track
Gimonäs timmerterminal
Track end end One way leftward Unknown BSicon "ABZg+r" Straight track
180 Gimonäs
Unknown BSicon "ABZgl" Unknown BSicon "ABZg+r"
Medväxel till Järnvägslinjen Vännäs–Umeå–Holmsund
Unknown BSicon "ABZg+l" Unknown BSicon "ABZgr"
Motväxel från Järnvägslinjen Vännäs–Umeå–Holmsund
Straight track Continuation forward
Vännäs–Umeå–HolmsundUmeå hamn
Unknown BSicon "hKRZWae"
Ume älvUmeälvsbron 1938 m
Unknown BSicon "hSKRZ-A"
E12
Elevated
Unknown BSicon "hSTRe"
Unknown BSicon "PSL"
173 Stöcke
Unknown BSicon "PSL"
163 Norrmjöle
Unknown BSicon "PSL"
155 Hössjön
Small arched bridge over water
Åhedån
Unknown BSicon "SKRZ-Yu"
Länsväg 522
Enter and exit short tunnel
Stavarberget
Unknown BSicon "SKRZ-G1o"
Stavarbergsvägen
Small arched bridge over water
Sörmjöleån
Underbridge
Bovikssvägen
Unknown BSicon "SKRZ-G1o"
Enskild väg Badahällan
Unknown BSicon "hHST"
150 Hörnefors
Unknown BSicon "PSL"
144 Ängersjö
Unknown BSicon "PSL"
133 Norrsjön
Unknown BSicon "SKRZ-Yu"
Länsväg 513Kungsvägen, Levar
Unknown BSicon "SKRZ-Yu"
Kungsvägen, Nordmaling
Station on track
128 Nordmaling
Unknown BSicon "SKRZ-Yo"
Länsväg 513Rödviksvägen, Nordmaling
Straight track Track end start
Straight track Unknown BSicon "YRD"
Rundviks godsterminal
Unknown BSicon "ABZgl" Unknown BSicon "ABZg+r"
Straight track Straight track
122 Rundvik
Unknown BSicon "ABZg+l" One way rightward
Unknown BSicon "PSL"
111 Saluböle
Unknown BSicon "PSL"
100 Könsa
Unknown BSicon "ABZg+l" Unknown BSicon "KBSTeq"
Rågön
Small non-passenger station on track
Husums norra
Unknown BSicon "tHSTa@f"
95 Husum
Unknown BSicon "tSTRe"
Tunnel under Öberget 500 m
Unknown BSicon "PSL"
91 Gideåbacka
Unknown BSicon "tSTRa"
Hjältatunneln 1250 m
Unknown BSicon "tSTRe"
Kalldalstunneln 1100 m
Unknown BSicon "PSL"
81 Högsbysjön
Enter and exit short tunnel
Strannebergstunneln 1400 m
Non-passenger station/depot on track
Arnäsvall
Unknown BSicon "SKRZ-Au"
E4
Unknown BSicon "tBHFa@f"
Örnsköldsvik Norra
Unknown BSicon "tSTRe"
Åsbergstunneln 1000 m
Unknown BSicon "CONTgq" Unknown BSicon "ABZg+r"
Mellansel–Örnsköldsvik◄Mellansel
Station on track
70 Örnsköldsvik C
Unknown BSicon "ABZgl" Unknown BSicon "KBSTeq"
Domsjö bruk
Enter and exit tunnel
Varvsbergstunneln 2065 m
Unknown BSicon "hKRZWae"
Veckefjärden 508 m
Unknown BSicon "PSL"
63 Gålnäs
Unknown BSicon "tSTRa"
Gålnästunneln 385 m
Unknown BSicon "tSTR"
Hällbergstunneln 615 m
Unknown BSicon "tSTRe"
Finnborgstunneln 432 m
Unknown BSicon "hKRZWae"
Nätraån 1014 m
Unknown BSicon "SKRZ-Au"
E4
Unknown BSicon "PSL"
51 Bjästa
Unknown BSicon "PSL"
39 Drömme
Enter and exit tunnel
Björnböletunneln 5095 m
Unknown BSicon "PSL"
27 Hämrasviken
Enter and exit tunnel
Namntalltunneln 6001 m
Unknown BSicon "PSL"
15 Harasjönvid Harasjön
Unknown BSicon "hKRZWae"
Offersjön 480 m
Unknown BSicon "PSL"
7 Solum
Enter and exit tunnel
Åskottunneln 3276 m
Transverse water Unknown BSicon "hKRZWae"
Ångermanälven 1035 m
Unknown BSicon "CONTgq" Unknown BSicon "ABZgxr+r"
Ådalsbanan◄Långsele
Station on track
0 Västeraspby
Continuation forward
Ådalsbanan▼Sundsvall
Teckenförklaring
Källor [1]
Järnvägen passerar över hoppbacken Paradiskullen i Örnsköldsvik, dock gick järnväg där innan Botniabanan byggdes.
Botniabanan längs Ume älv.
Nattbild på Botniabanans bro vid Örnsköldsvik.

Botniabanan är en järnväg i Ångermanland och Västerbotten i norra Sverige. Den avgrenar sig från Ådalsbanan vid Västeraspby nära Kramfors-Sollefteå flygplats strax söder om Ångermanälven, och går via Örnsköldsvik och Nordmaling till Umeå.

Järnvägen är 190 kilometer lång och har totalt 140 broar och 25 kilometer tunnel. Banan är enkelspårig men försedd med 22 mötesstationer. Maximal hastighet är 250 km/h för persontåg och 120 km/h för godståg med maximal axelvikt på 25 ton.

Järnvägen byggdes mellan 1999 och 2010, efter att Sveriges riksdag 1996 beslutat att banan skulle byggas. Banan öppnades för godstrafik mellan Örnsköldsvik och Husum i oktober 2008 och mellan Västeraspby och Örnsköldsvik i oktober 2009. Den 28 augusti 2010 invigdes Botniabanan, och därmed startade persontrafik mellan Örnsköldsvik och Umeå östra station, i Norrtågs regi. SJ:s nattåg Stockholm/Göteborg - Umeå/Luleå/Narvik har också kört på banan sedan 2010, dock via Mellansel-Örnsköldsvik fram till juli 2012.

Med start i augusti 2012 trafikeras hela sträckan mellan Sundsvall och Umeå av regionaltåg. Från 9 december 2012 kör SJ även snabbtåg (SJ 3000) mellan Stockholm och Umeå. Från 13 december 2020 kör både SJ och Vy Tåg nattåg på Botniabanan. SJ kör Umeå–Göteborg/Stockholm och Vy Tåg kör Narvik/Luleå–Stockholm.

Kostnaden för Botniabanan blev 15 miljarder kronor exklusive räntor, räknat i löpande priser.[2] För att få full nytta av Botniabanan fattade riksdagen även beslut om att förbättringar skulle göras på banor längre söderut, särskilt Ådalsbanan, vilket kostade 6,6 miljarder kronor.

Historia

Tidig historia

De första järnvägarna från södra Sverige och till Norrland – Norra stambanan och Stambanan genom övre Norrland – byggdes 1863–1894 i glest bebodda trakter i Norrlands inland och inte i de folkrikare kusttrakterna. Huvudorsaken till banans sträckning placering var militärstrategisk – banan blev svårare att angripa där.

Med tiden blev detta ett stort problem då restiden mellan de större kuststäderna blev mycket längre än om järnvägen byggts i kusttrakterna. Därför påbörjades relativt snart en ny kustnära bana att byggas, Ostkustbanan. Den började i Gävle och fick sin slutstation i Härnösand, och blev färdig 1927. Därefter fortsatte planeringen för att förlänga banan norrut till Örnsköldsvik och Umeå. Utredningar för denna förlängning gjordes sedan i flera omgångar under åren, men inga beslut togs. Efter 1937 avstannade järnvägsbyggandet i Sverige och inga nya längre järnvägar byggdes.

Den andra stora vågen av järnvägsutbyggnad kom igång efter 1990. År 1996 beslutade riksdagen, att Ostkustbanans förlängning till Umeå, eller Botniabanan som det nya namnet blev, skulle byggas.

Syfte

Syftet med Botniabanan var att skapa en modern järnvägssträckning längs med Norrlandskusten. Det rådde kapacitetsbrist på stambanan genom övre Norrland, som är långsam, kurvig och backig och byggd enligt antikustprincipen. Ökad kapacitet för gods på järnväg var en viktig orsak till att Botniabanan byggdes. Banan började trafikeras fullt ut från augusti 2012 och ger en direkt kostnadsbesparing för den intensiva godstrafiken och möjliggör en trafikökning. Man kör tyngre och därmed färre godståg, och de stannar mer sällan eftersom det då blir två banor (stillastående tåg är olönsamma).

Botniabanan byggdes även för att underlätta pendling i området. Sträckan Umeå–Örnsköldsvik tar till exempel 45 minuter med snabbtåg och 55 minuter med regionaltåg, jämfört med expressbuss 1:40 och länsbuss 2:00.

Botniabanan ska alltså dels underlätta regionförstoring i Umeåområdet, dels underlätta pendling mellan mindre orter på den tättbefolkade norrlandskusten, samt även göra det möjligt att på ett smidigare sätt köra fjärrtåg till orterna längs banan (från exempelvis Stockholm). Även fjärr- och nattåg till Lappland och övre Norrland drar nytta av banans höga standard och tar två timmar mindre än förr.

Bygge

Bygget av Botniabanan startade officiellt med en ceremoni den 14 augusti 1999.[3]

Banan delades in i tre etapper:

Etapp Längd (km) Byggstart Överlämnad
Nyland-Bjästa 53 hösten 2002 15 oktober 2009
Bjästa-Husum 48 augusti 1999 oktober 2008
Husum-Umeå 89 april 2004 augusti 2010

Första sträckan att bli helt klar var Örnsköldsvik-Husum som invigdes av Åsa Torstensson den 16 oktober 2008. Men redan den 13 februari 2008 kördes det första reguljära tåget, en provtransport av verkligt gods.[4] I juni 2009 provkördes en sträcka söder om Örnsköldsvik i upp till 289 km/h.[5]

Spåren lades i flera delar. Mellan Nyland och Örnsköldsvik lades det i två delar från var sitt håll. Den 17 juli 2008 fogades de ihop så att det gick spår mellan Ångermanälven och Hörnefors, 15 mil. Spåren användes efter det av arbetståg, bland annat för montering av elledningar, något som färdigställs november 2008. Den sista spårläggningen, Hörnefors–Umeå, blev gjord 2010.

Bygget blev flera år försenat längs vissa delar, bland annat på grund av miljöprövning enligt den nya miljöbalken samt nya krav på Botniabanan. Det är framförallt sträckan närmast Umeå med bron över Umeälven och dess naturreservat som blev försenad.

Finansiering

Slutnotan för Botniabanan blev 15 miljarder kronor i löpande penningvärde. I en granskning av Riksrevisionen hävdas dock att den sammanlagda kostnaden för att få ut den fulla nyttan av Botniabanan uppgår till 26 miljarder kronor. Skillnaden beror på att i Riksrevisionens totalsumma ingår förutom Botniabanan även hela Ådalsbanan, ny godsbangård i Umeå och åtgärder på Ostkustbanan söder om Sundsvall. Riksrevisionens sätt att räkna har mött kritik eftersom metoden innebär att man låter kostnaden för andra åtgärder belasta ett enskilt projekt trots att nyttan även tillfaller andra än projektet ifråga. Bygget av Botniabanan finansierades via det statliga bolaget Botniabanan AB med statsgaranterade lån. Lånet återbetalas genom att Trafikverket hyr banan av Botniabanan AB till 2050. Därefter övergår banan i Trafikverkets ägo.

De resecentrum (stationer) som byggdes längs med Botniabanan finansierades och drivs av respektive kommun. Kommunerna och landstingen längs järnvägen har också gått med på att garantera en viss mängd tågtrafik för pendling med åtminstone sex turer per dygn i vardera riktningen.

Invigning

Invigningen av Botniabanan i Kramfors.

Botniabanan invigdes 28 augusti 2010.[6] Det var en rullande invigning med ett tåg som startade i Kramfors och slutade i Umeå. Med på tåget fanns bland andra Kung Carl XVI Gustaf, infrastrukturminister Åsa Torstensson och näringsminister Maud Olofsson. Uppehåll gjordes även i Örnsköldsvik, Husum och Nordmaling där tal hölls.

Dagen efter, den 29 augusti, bjöds allmänheten på en dag med gratis prova-på-turer och den 30 augusti avgick så det första reguljära tåget, på sträckan Umeå–Örnsköldsvik.

Trafikstart med barnsjukdomar

Reguljär persontrafik på Botniabanan startade den 30 augusti 2010 mellan Umeå och Örnsköldsvik. Ett tågsätt med fem dubbelturer per dag trafikerade banan vardagar dagtid. Enligt planen skulle två tåg sättas i trafik, men vid trafikstarten var det ena tåget inte godkänt för trafik med det nya signalsystemet ERTMS. Tekniska problem uppstod ibland med det nya tåget, och vid dessa tillfällen fick tågtrafiken ställas in och ersättas med bussar.[7] Det andra tåget sattes i trafik i december 2010.[8] Signalsystemet uppvisade vissa barnsjukdomar, bl.a. nödstoppades tåg ute på linjen utan anledning.[9] Problem med signalsystemet gjorde att nattågen fortsatte gå den gamla vägen via stambanan en tid.

Efter att Ådalsbanans upprustning var klar, kunde även södra delen av Botniabanan från Örnsköldsvik till Kramfors öppnas för reguljär trafik den 1 augusti 2012 (nattåg trafikerade dock sträckan från juli samma år). Detta var två år senare än beräknat, främst beroende på problem med det helt nya signalsystemet ERTMS. Norrtåg har som operatör kompenserats med 30 miljoner för de extrakostnader som uppstått med ERTMS.[10]

För trafiken på Botniabanan köpte Norrtåg in helt nya tåg av modell X62 som levererades under 2012. Dessa tåg fick dock problem med det norrländska klimatet och många tåg fick ställas in.[11]

Under våren och sommaren 2013 stabiliserades läget och förseningarna låg då på samma nivå som riksgenomsnittet.[12] Gradvis har läget förbättras ytterligare och 2016 var trafiken på Botniabanan en av Sveriges mest punktligaste med en fjärdedel så många signalfel jämfört med banor utrustade med ATC.[13]

Effekter på andra banor

Bygget av Botniabanan medförde att andra banor sågs över för att klara den ökade trafiken till Botniabanan. Utöver Ådalsbaneprojektet behöver fler förbättringar göras söderut för att klara det ökande antalet tåg. I Sundsvall byggs ett par nya broar, och bullerskydd, och i framtiden fler åtgärder eftersom antalet tåg genom staden antas öka. Järnvägslinjen Kilafors–Söderhamn rustas upp kraftigt under 2010–2017 för att ta hand om de godståg som ska mot Dalarna och söder därom, eftersom Ostkustbanan är relativt hårt belastad och har snabba tåg som skulle hindras av godståg. I Umeå har även en ny godsbangård byggts. Umeå centralstation upprustades i samband med Botniabanans byggande och började ta emot persontåg under 2011. Ostkustbanan skulle behöva dubbelspår för att verkligen få nytta av kapaciteten och få restider Stockholm–Umeå som konkurrerar med flyg, och detta planeras byggas 2025–2030 för delsträckor och i sin helhet omkring 2040.

Banan mellan Umeå och Lycksele nyöppnades för persontrafik i samband med Botniabanans invigning. Daglig persontågstrafik påbörjades även mellan Umeå och Luleå/Boden, samt Umeå–Vännäs station. Ett större antal stationer i Västerbotten och Norrbotten återfick därmed daglig persontågtrafik, exempelvis Vindeln, Hällnäs, Bastuträsk, Älvsbyn och Jörn. Trafiken mot Lycksele, Luleå och Vännäs går dock inte på Botniabanan, utan är ett resultat av en generell satsning på järnväg från landstingens sida.

Banstandard

Botniabanan har en för Sverige mycket hög standard. Kurvorna är svaga: Kurvradierna är större än 3 200 meter, förutom i Örnsköldsvik, där den är ner till 600 meter, samt ett mindre antal om 2 000–2 500 meter. Ingen stigning är brantare än tio promille, för att tunga godståg ska kunna köras. Högsta tillåtna hastighet för persontåg oavsett korglutning är 250 km/h, det vill säga den hastighet framtidens svenska tåg ska klara av. Mötesspåren är byggda enligt EU-standard, det vill säga mötesspår för 750 meter långa tåg, vilket är så långa godståg som tillåts med nuvarande koppel och andra begränsningar.

Planer

Det finns färdig planering samt mark reserverat för ett triangelspår vid Västeraspby i södra änden av Botniabanan för anslutning till Ådalsbanan mot Sollefteå. Dock saknas det finansiering av detta för tillfället.

I norra änden av Botniabanan planeras en förlängning till Luleå, denna bana kallas Norrbotniabanan. Europeiska unionen har 2011 lovat bidra med upp till 20 % av projektets kostnad. Även kommunerna är villiga att bidra med pengar och lån.[14] EU-kommissionen har betonat att Botniska korridoren ska vara fullt utbyggd senast år 2030.[15] Regeringen Löfven I ville 2014 tilldela pengar för att påbörja bygget av Norrbotniabanan, dock hade inte datum för byggstart beslutats.[16] Det var ett rödgrönt vallöfte inför valet 2010,[17] men regeringsmakten gick då fortsatt till Alliansen. Regeringen beslutade senare skjuta upp byggstart till efter valet 2018.[18]

Trafikverket arbetar sedan alla järnvägsutredningar färdigställts med att ta fram järnvägsplaner för sträckan Umeå–Skellefteå.[19]

Byggstart för den 12 km långa sträckan Umeå-Dåva skedde 23 augusti 2018.[20] Denna sträcka kommer innan sträckan Dåva-Skellefteå är klar bara trafikeras av godståg med träbränsle till Umeå värmeverk i Dåva. Regeringen Löfven II anslog 7 miljarder kronor i nationella planen för transportsystemet 2019–2028 till sträckan Dåva-Skellefteå för byggstart senast 2024 och trafikstart 2028.[21] Byggplanerna är 2018 på gång för denna sträcka vilket innehåller några års godkännandeprocess inklusive domstolsprocesser på grund av eventuella överklaganden.

Trafik

Banan trafikeras av alla typer av tåg.

Snabbtåg

Snabbtågen som trafikerar banan är av modell X55.

Botniabanan ingår i linjen Umeå-Stockholm som SJ AB trafikerar med snabbtåg. Det går tre turer i varje riktning på vardagar. Tågtypen som används är SJ 3000 då Botniabanan kräver att fordonen är utrustade med ERTMS, vilket SJ 3000 är. Snabbtågstrafiken startades i samband med tidtabellsskiftet i december 2012.

Följande tabell är restider tagna ur tidtabellen för 2013 och avser det snabbaste tåget.[22]

Sträcka Tid Avstånd[23] Medelfart
Örnsköldsvik–Umeå 46 minuter 115 km 145 km/h
Kramfors–Örnsköldsvik 33 minuter 93 km 155 km/h
Sundsvall–Umeå 2 timmar 38 minuter 315 km 115 km/h
Stockholm–Umeå 6 timmar 23 minuter 713 km 105 km/h

Regionaltåg

Vardagar går det 9 tåg i vardera riktningen mellan Sundsvall-Umeå. Ytterligare 4 tågpar går delar av sträckan. Trafiken upphandlas av Norrtåg och körs för närvarande (2019) av Vy Tåg.

Nattåg

Två nattågspar från Stockholm till Luleå och Narvik går via Botniabanan. Trafiken upphandlas av Trafikverket och körs för närvarande (december 2020) av Vy Tåg. Därtill kör SJ ett nattågspar från Göteborg och Stockholm till Umeå.

Godståg

Botniabanan trafikeras av godståg endast i blygsam omfattning men det mesta av godstrafiken mellan södra Sverige och övre Norrland sker fortfarande via Stambanan genom övre Norrland. Det går några enstaka genomgående godståg samt godstransporter mellan Örnsköldsvik och pappersbruket i Husum.[24] I praktiken har en dubbelspårsfunktion skapats på sträckan Sundsvall/Ånge-Umeå. Ökad godskapacitet var också ett av motiven till bygget av Botniabanan.[25][26]

Järnvägsstationer

Resecentrum Umeå Östra.

Järnvägsstationer längs Botniabanan, från norr till söder.

Broar och tunnlar

144 broar nybyggdes för Botniabanan. Här bron över Ångermanälven.
Bron i Stöcke.

Längs Botniabanan finns många broar och tunnlar eftersom man vill ha svaga kurvor och måttliga lutningar i det ganska kuperade landskapet. Särskilt vid Höga kusten söder om Örnsköldsvik är landskapet mycket kuperat, vilket skapat behov av många tunnlar. Älvarna kräver också långa broar. Antalet broar ökas också eftersom man vill ha planskilda vägkorsningar överallt. Några av landets längsta broar och tunnlar finns längs banan.

  • Broar: 144 st
  • Tunnlar: 16 st, 25 km sammanlagt
  • Längsta broar:
  • Längsta tunnlar:

De största broarna och tunnlarna finns inlagda i linjekartan. Den tunnelrikaste sträckan är mellan Bollstabruk och Drömme, där det på en 43 kilometer lång sträcka är 5 tunnlar med en sammanlagd längd på 19,1 kilometer.

Signalsäkerhetssystem

Botniabanan har som första bana i Sverige utrustats med signalsäkerhetssystemet ERTMS/ETCS Nivå 2. De motorvagnar och lok som ska trafikera banan behöver då detta system. ERTMS/ETCS är en ny EU-standard. Olika nivåer av ERTMS skall införas överallt på alla banor i hela Europa på lång sikt och göra det möjligt för tåg att gå över gränserna. ERTMS är billigare för Trafikverket att nyinstallera jämfört med ATC bland annat eftersom inga optiska signaler finns i nivå 2. Dessutom skulle ändå ERTMS installerats inom några år, varvid en eventuell ATC-installation behövde rivas.

Tågen på Botniabanan behöver också svensk STM (Specific Transmission Module) för att kunna köra på ATC-sträckor utanför banan. STM är den tågutrustning som gör att loket kan användas på banor som ännu ej är uppgraderade till ERTMS-standard, eftersom den översätter de olika nationella systemen till ERTMS-kod.[27] I dagsläget (mars 2011) finns inte en officiell och godkänd STM tillgänglig i Sverige, utvecklingsarbetet pågår.[28] Det har gjort att trafiken på banan inledningsvis varit mindre än den annars skulle vara.

Det är ett EU-direktiv som kräver att ERTMS skall installeras på nya banor. De första godstågen 2008-2011 gick oberoende av banans signalsäkerhetssystem, med så kallad spärrfärd (banan spärras manuellt för andra tåg). Efter persontågsinvigningen 2010 är det bara möjligt på natten och från hösten 2012 inte alls eftersom det ska gå långväga godståg dygnet runt.

Det pågår en diskussion mellan de tågoperatörer som tänkt trafikera Botniabanan och regeringen om kostnaden för att anpassa loken/motorvagnarna för ERTMS med svensk STM. Kostnaden är 1-2 miljoner kr per fordon. Bara Norrtågs första tåg och två Rc-lok hade fungerande ERTMS (utan svenska anpassningar) vid invigningen augusti 2010. Situationen har sedan dess kraftigt förbättrats.

Kritik

Enligt en offentlig utredning utförd 2011 av Riksrevisionen uppnås inte avsikterna med Botniabanan.[29][30] I utredningen drar Riksrevisionen slutsatsen att de förväntade restiderna för snabbtåg inte kommer att kunna nås, och även för regional trafik blir det en stor skillnad mellan förväntad och faktisk restid. Restiden Kramfors–Umeå på själva Botniabanan (1:20) är nära förväntat, medan restiden Stockholm–Umeå (6:23) är runt 45 minuter långsammare än förväntat, på grund av att banorna söder om Kramfors inte byggts ut som förväntat. Problemen har även oroat industrin som framfört kritik via Handelskammaren.[31] Som nämnts tidigare utrustades Botniabanan med det helt nya trafikövervakningssystemet ERTMS vilket orsakade stora problem med trafiken, främst förseningar och inställda tåg.[32][33][34]. ERTMS kostar så mycket för godstågsoperatörerna för bland annat ny ombordutrustning, regelbunda uppdateringar av utrustningen och trafikpåverkan under övergångsperioden att det överstiger besparingarna med snabbare bana och tyngre möjliga tåg, så att de undviker ERTMS och därmed Botniabanan.[35][36] Trafiken var 2015 fortfarande bara en bråkdel av prognoserna, 830.000 passagerare per år jämfört med prognosen 1.500.000 och 3 godståg per dygn jämfört med prognosen 18-20.[37]

Se även

Referenser

  1. ^ Trafikverket
  2. ^ ”Botniabanan och järnvägen längs Norrlandskusten – hur har det blivit och vad har det kostat?”. web.archive.org. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924091219/http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/13860/Anpassad_11_22%20Botniabanan.pdf. Läst 14 juni 2023. 
  3. ^ Inbjudan till Botniabanans startskott![död länk]
  4. ^ ”Första tåget rullade på Botniabanan”. Arkiverad från originalet den 20 november 2011. https://web.archive.org/web/20111120195143/http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=33919&a=1054199&lid=puff_1054227&lpos=bild. Läst 19 februari 2008. 
  5. ^ ”Svenskt hastighetsrekord i Botniabanetunneln - Botniabanan”. web.archive.org. 10 september 2010. Arkiverad från originalet den 10 september 2010. https://web.archive.org/web/20100910132122/http://www.botniabanan.se/templates/BotniaPressmessage.aspx?id=4696. Läst 14 juni 2023. 
  6. ^ Äntligen! Botniabanan invigs den 28 augusti 2010[död länk]
  7. ^ ”Inga avgångar på Botniabanan idag”. Arkiverad från originalet den 20 november 2011. https://web.archive.org/web/20111120193511/http://allehanda.se/start/1.2427928-inga-avgangar-pa-botniabanan-idag. Läst 29 december 2010. 
  8. ^ ”norrtåg - Pressmeddelande 2010 12 10 Tågtrafiken utökas”. web.archive.org. 21 juni 2013. Arkiverad från originalet den 21 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130621173856/http://www.norrtag.se/pressmeddelande-tagtrafiken-utokas.html. Läst 14 juni 2023. 
  9. ^ ”Botniabanan på bättringsvägen”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524220250/http://www.webben7.se/3810-botniabanan_pa_battringsvagen.aspx. Läst 14 juni 2023. 
  10. ^ ”30 miljoner för krånglande signalsystem”. Ny teknik. 11 augusti 2020. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200811210243/https://www.nyteknik.se/fordon/30-miljoner-for-kranglande-signalsystem-6403376. Läst 14 juni 2023. 
  11. ^ ”Norrländska tågen felkonstruerade - NyTeknik”. web.archive.org. 23 maj 2015. Arkiverad från originalet den 23 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150523152100/http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/jarnvag/article3617573.ece. Läst 14 juni 2023. 
  12. ^ Tågstatistik.se | Oberoende statistik över svensk persontågtrafik[död länk]
  13. ^ Åkeson, Anders. ”Projekt ERTMS årsrapport 2016” (PDF). Trafikverket. sid. 7. http://www.trafikverket.se/contentassets/c46e3455452c4531aaa244f0bc309ddb/arsrapport_2016_ertms_final.pdf. Läst 24 april 2017. 
  14. ^ ”Kommuner villiga att finansiera Botniabanan”. Sveriges Television. 30 november 2011. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/kommuner-villiga-att-finansiera-botniabanan. 
  15. ^ ”EU-kommissionen välkomnar öppnandet av Haparandabanan”. Arkiverad från originalet den 29 december 2013. https://web.archive.org/web/20131229130443/http://www.transportochlogistik.se/2013/01/eu-kommissionen-v-lkomnar-ppnandet-av-haparandabanan. Läst 11 januari 2013. 
  16. ^ Norrbotniabanan ska byggas
  17. ^ ”DN Debatt. ”Vi bygger höghastighetståg om vi vinner valet i höst””. DN.SE. 26 april 2010. https://www.dn.se/debatt/vi-bygger-hoghastighetstag-om-vi-vinner-valet-i-host/. Läst 14 juni 2023. 
  18. ^ Norrbotniabanan skjuts upp
  19. ^ ”Norrbotniabanan”. Trafikverket. 20 april 2017. http://www.trafikverket.se/nara-dig/projekt-i-flera-lan/Norrbotniabanan/. Läst 25 juni 2017. 
  20. ^ ”Äntligen startar bygget med Norrbotniabanan - Trafikverket”. web.archive.org. 15 april 2019. Arkiverad från originalet den 15 april 2019. https://web.archive.org/web/20190415064001/https://www.trafikverket.se/nara-dig/projekt-i-flera-lan/Norrbotniabanan/nyheter-norrbotniabanan/2018-08/antligen-startar-bygget-med-norrbotniabanan/. Läst 14 juni 2023. 
  21. ^ Wänkkö, Ulrika (1 juni 2018). ”7 miljarder till Norrbotniabanan – men Norrbotten får vänta”. Sveriges Television. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/regeringen-lovar-7-miljarder-till-norrbotniabanan. Läst 30 oktober 2019. 
  22. ^ Resplus Umeå-Sundsvall-Stockholm
  23. ^ ”Avståndsberäkning svenska järnvägsnätet”. https://tracker.railit.se/#/services/distances. Läst 7 november 2016. 
  24. ^ Tågplan 2013 Arkiverad 15 december 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  25. ^ Myter om Botniabanan[död länk]
  26. ^ ”Botniabanan Projektbok 2010 svensk”. pdf.mediahandler.se. http://pdf.mediahandler.se/pdf/Botniabanan-Projektbok-10/. Läst 14 juni 2023. 
  27. ^ Signalteknisk ERTMS-ordlista, Trafikverket[död länk]
  28. ^ Redovisning av samrådssvar Järnvägsnätsbeskrivning JNB 2012, sid 8, Trafikverket,2011-03-28[död länk]
  29. ^ (pdf) Botniabanan och järnvägen längs Norrlandskusten – hur har det blivit och vad har det kostat?. Riksrevisionen. sid. 117. ISBN 978 91 7086 261 8. http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/13860/Anpassad_11_22%20Botniabanan.pdf  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  30. ^ ”Ny Teknik om Riksrevisionens slutsatser”. Arkiverad från originalet den 15 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140515083815/http://www.nyteknik.se//nyheter/fordon_motor/jarnvag/article3204062.ece. Läst 13 maj 2014. 
  31. ^ Industrin är mycket oroad över att godstrafiken inte kommer igång på Botniabanan/Ådalsbanan Arkiverad 14 maj 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  32. ^ Problem med Botniabanans nya signalsystem - Nyheter | SVT.se Arkiverad 14 maj 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  33. ^ ”ERTMS på Botniabanan”. Arkiverad från originalet den 14 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140514104224/http://banportalen.banverket.se/Banportalen/pages/6183/faktablad_botniabanan8.pdf. Läst 13 maj 2014. 
  34. ^ Remissvar ERTMS korridor B Arkiverad 14 maj 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  35. ^ ”Har det börjat köras några godståg på Botniabanan?”. www.jarnvagsnyheter.se. https://www.jarnvagsnyheter.se/20190804/3215/har-det-borjat-koras-nagra-godstag-pa-botniabanan. Läst 14 juni 2023. 
  36. ^ Järnvägar.nu (6 juli 2020). ”ERTMS sänker tågtrafiken”. Järnvägar.nu. http://jarnvagar2.velumi.site/ertms-sanker-tagtrafiken/. Läst 14 juni 2023. 
  37. ^ Ola Isaksson (3 augusti 2015). ”Tågdrömmen lever trots tuff start för Botniabanan”. http://www.dn.se/nyheter/sverige/tagdrommen-lever-trots-tuff-start-for-botniabanan-1/. Läst 25 juni 2017. 

Vidare läsning

Externa länkar

Read more information:

هذه المقالة يتيمة إذ تصل إليها مقالات أخرى قليلة جدًا. فضلًا، ساعد بإضافة وصلة إليها في مقالات متعلقة بها. (نوفمبر 2016) جو جو دان معلومات شخصية الميلاد 9 أغسطس 1981 (العمر 42 سنة)جورجيو الجنسية روماني الوزن وزن خفيف المتوسط الحياة العملية المهنة ملاكم[1]  نوع الرياضة الملاكم

Takeru SatohSatoh saat premiere Rurouni Kenshin: Kyoto Inferno pada bulan Juni 2014Nama asal佐藤 健Lahir21 Maret 1989 (umur 34)Iwatsuki-ku, Saitama, JepangPekerjaanAktorTahun aktif2006–kiniAgenAmuse, Inc.Situs websatohtakeru.com Takeru Satoh (佐藤 健code: ja is deprecated , Satō Takeru, lahir pada 21 Maret 1989) adalah aktor asal Jepang yang terkenal dengan perannya sebagai Ryotaro Nogami dalam serial tokusatsu Kamen Rider Den-O, dan sebagai Himura Kenshin di film laga hi…

Las letras solares (en rojo) y lunares (en negro) en árabe.Las letras solares (en árabe, حروف شمسية ḥurūf šamsiyya; en maltés, konsonanti xemxin) y las letras lunares (en árabe, حروف قمرية ḥurūf qamariyya; en maltés, konsonanti qamrin) son una división que se hace de las consonantes de los alfabetos árabe y maltés, en función de la asimilación de la pronunciación de los artículos determinados al- (ال) en el árabe e il- en el maltés al añadirse a palabras…

Makam Kekaisaran Dinasti Ming dan QingSitus Warisan Dunia UNESCOLokasiRepublik Rakyat TiongkokKriteriaKebudayaan: (i)(ii)(iii)(iv)(vi)Nomor identifikasi1004terPengukuhan2000 (Sesi ke-24)Perluasan2003, 2004 Makam Kekaisaran Dinasti Ming dan Qing (Hanzi sederhana: 明清皇家陵寝; Hanzi tradisional: 明清皇家陵寢; Pinyin: Míng Qīng Huángjiā Língqǐn) adalah penamaan dari UNESCO untuk beberapa makam dan kompleks pemakaman yang termasuk ke dalam daftar Situs Warisan Dun…

У Вікіпедії є статті про інші значення цього терміна: Жупинешть. комуна ЖупинештьJupânești Країна  Румунія Повіт  Горж Телефонний код +40 253 (Romtelecom, TR)+40 353 (інші оператори) Координати 44°54′23″ пн. ш. 23°31′51″ сх. д.H G O Висота 209 м.н.р.м. Площа 57,24 км² Населення 2357[1] (200…

Sampul tapestryFull lengthDetailProbable Yuezhi soldier in red jacket and trousers, in the Sampul tapestry. Embroidered in Hellenistic style, with motif of a centaur, 1st century AD, Sampul, Ürümqi Xinjiang Region Museum.[1]MaterialEmbroided tapestryCreated1st century ADDiscoveredSampul, 37°01′13″N 80°06′47″E / 37.020199°N 80.113078°E / 37.020199; 80.113078SampulShow map of Continental AsiaSampulShow map of AsiaSampulShow map of China The Sampul tape…

O teatro de Machado de Assis refere-se à toda produção teatral do escritor brasileiro. Essas peças não usufruem nem usufruíram de maior admiração crítica e popular tanto quanto seus romances e contos, no entanto muitas vezes são alvo de análise. Antes mesmo de escrever sua primeira peça, Machado frequentou muitos teatros cariocas e escreveu críticas ao que concerne a interpretação dos artistas, a decoração e os figurinos dos espetáculos.[1] Em seu trabalho crítico O Passado, o…

American law firm King & Spalding LLPHeadquarters1180 PeachtreeAtlanta, GeorgiaNo. of offices23No. of attorneys1,200+Major practice areasMergers and acquisitions, financing transactions, government investigations and white collar crime, regulatory law, litigationKey peopleRobert D. Hays[1][2][3](Chairman)Revenue$1.83 billion USD (2022)Date founded1885; 138 years ago (1885)[4][5]Company typeLLPWebsitewww.k…

اضغط هنا للاطلاع على كيفية قراءة التصنيف متدليات البذور   المرتبة التصنيفية فصيلة[1][2]  التصنيف العلمي  فوق النطاق  حيويات مملكة عليا  حقيقيات النوى مملكة  نباتات عويلم  نباتات ملتوية عويلم  نباتات جنينية شعبة  نباتات وعائية كتيبة  بذريات رت

Wappen Deutschlandkarte 48.71944444444411.111388888889434Koordinaten: 48° 43′ N, 11° 7′ O Basisdaten Bundesland: Bayern Regierungsbezirk: Oberbayern Landkreis: Neuburg-Schrobenhausen Höhe: 434 m ü. NHN Fläche: 32 km2 Einwohner: 3282 (31. Dez. 2022)[1] Bevölkerungsdichte: 103 Einwohner je km2 Postleitzahl: 86697 Vorwahlen: 08431, 08435Vorlage:Infobox Gemeinde in Deutschland/Wartung/Vorwahl enthält Text Kfz-Kennzeichen: ND, S…

Untuk zat dalam kimia, lihat Katalis. The CatalystSingel oleh Linkin Parkdari album A Thousand Suns dan Medal of HonorSisi-BNew Divide (Live)Dirilis02 Agustus 2010 (2010-08-02)FormatCD, unduhan digitalDirekam2008–2010GenreElectronic rock,[1] techno[2]Durasi5:42LabelWarner Bros.PenciptaLinkin ParkProduserRick Rubin, Mike ShinodaKronologi singel New Divide (2009) The Catalyst (2010) Waiting for the End ((2010)) Video musikThe Catalyst di YouTube The Catalyst adalah lagu kary…

Ця стаття висвітлює поточне спортивне змагання. Інформація може часто змінюватися з розвитком подій. Якщо, на ваш погляд, інформація у статті застаріла, будь ласка, внесіть необхідні зміни. Суперліга Албанії з футболу 2023—2024 Деталі турніру Дата проведення 26 серпня 2023 — 11 т

Oxford Municipio OxfordUbicación en el condado de Granville en Carolina del Norte Ubicación de Carolina del Norte en EE. UU.Coordenadas 36°19′42″N 78°36′00″O / 36.3282, -78.6Entidad Municipio • País  Estados Unidos • Estado  Carolina del Norte • Condado GranvilleFundación 1 de enero de 2000Superficie   • Total 104.11 km² • Agua (0.0%) 0.0 km²Altitud   • Media 147 m s. n. m.Población (2010) &#…

American hotel owner, businesswomen, and socialite Anderson about 1890 Margaret Jane Anderson (née, Margaret Jane Boag; May 15, 1859 – September 24, 1930) was an American hotel owner, businesswomen, and socialite,[1] from the U.S. state of Iowa. The widow of Lewis Anderson, she was the owner and developer of two properties in Los Angeles County, California: The Beverly Hills Hotel and the Hollywood Hotel. Biography Margaret Jane Boag was born May 15, 1859 in Cedar, Mahaska County,…

Airport in Sacramento County, California, United States For the military use of this facility before 1993, see Mather Air Force Base. Sacramento Mather AirportUSGS photo, 17 August 1998IATA: MHRICAO: KMHRFAA LID: MHRSummaryAirport typePublicOwnerSacramento CountyServesSacramento, CaliforniaElevation AMSL98 ft / 30 mCoordinates38°33′14″N 121°17′51″W / 38.55389°N 121.29750°W / 38.55389; -121.29750Runways Direction Length Surface ft m 04R/22L 11,30…

建設を開始すべき新幹線鉄道の路線を定める基本計画(けんせつをかいしすべきしんかんせんてつどうのろせんをさだめるきほんけいかく)とは、全国新幹線鉄道整備法(昭和45年法律第71号)第4条(基本計画)に基づき、国土交通大臣(当時は運輸大臣)が定め公示した、全国新幹線鉄道の基本計画のことである。 各告示の概要 昭和46年告示第17号 昭和46年1月18日 運輸…

American holding company MacAndrews & Forbes IncorporatedTypePrivateIndustryDiversified holdingGenreHoldingFounded1850; 173 years ago (1850)FoundersEdward MacAndrewsWilliam ForbesHeadquartersNew York City, New York, United StatesKey peopleRonald Perelman(Chairman and CEO)Barry Schwartz(Vice Chairman)ProductsCosmetics, vehiclesServicesCosmetics and Entertainment to Biotech and Military[1]OwnerRonald PerelmanSubsidiariesMacAndrews & ForbesAllied Security Incorpora…

Overview of the transport infrastructure in Birmingham Birmingham is a major transport hub, due in part to its location in central England. The city is well connected by rail, road, and water. Public transport and key highways in the city are overseen by Transport for West Midlands (TfWM).[1] Birmingham New Street Station Railways Vauxhall railway station – Birmingham's first – in 1837 History The first railway station to open in Birmingham was Vauxhall station, which opened in 1837 …

У Вікіпедії є статті про інших людей із таким прізвищем: Лазаревський.Олександр Матвійович Лазаревськийрос. Александр Матвеевич Лазаревский Народився 20 червня 1834(1834-06-20)ГирявкаПомер 13 квітня 1902(1902-04-13) (67 років)КиївПоховання Шевченкове :  Країна Російська імперіяДіял…

2018 American semi-biographical film by Adam McKay ViceTheatrical release posterDirected byAdam McKayWritten byAdam McKayProduced by Brad Pitt Dede Gardner Jeremy Kleiner Kevin Messick Will Ferrell Adam McKay Starring Christian Bale Amy Adams Steve Carell Tyler Perry Alison Pill Lily Rabe Jesse Plemons Sam Rockwell CinematographyGreig FraserEdited byHank CorwinMusic byNicholas BritellProductioncompanies Annapurna Pictures Plan B Entertainment Gary Sanchez Productions Distributed byMirror Releasi…

Kembali kehalaman sebelumnya

Lokasi Pengunjung: 44.192.53.34