Under medeltiden uppfördes en stenkyrka i Ålems kyrkby. Det var en byggnad med högt långhus och ett smalare rakslutande kor. Interiören präglades av valv uppburna av pelare. Kyrkklockorna hade sin plats i en fristående klockstapel.Vid slutet av 1700-talet räckte kyrkan inte längre till för den stigande folkmängden i församlingen. Den uppges ha rymt endast cirka 450 personer .( I den nuvarande kyrkan finns en modell av den gamla kyrkan).
Kyrkoherde Anders Swebilius föreslog redan 1769 att kyrkan skulle utvidgas, men detta förslag vann inte gehör. 1781 begärde Swebilius häradssyn varvid kyrkan befanns i stort behov av reparation vilket ledde till att församlingen fattade beslut om ombyggnad. 1792 och 1811 utlystes entreprenad på byggnadsarbetet. Inga anbud kom dock in.[1]
Istället för ombyggnad fattades till slut beslut att bygga en ny kyrka istället för att renovera. Åren 1829 - 1830 uppfördes nuvarande stenkyrka strax öster om den gamla på den plats där klockstapeln tidigare hade stått. Ritningarna var gjorda av Samuel Enander. Den 30 september 1832 invigdes kyrkan av biskop Anders Carlsson af Kullberg.
Kyrkan är uppförd i empirestil och består av ett rektangulärt långhus med en avslutande kor vägg i öster med en bakomligga sakristia. Tornbyggnaden med huvudingången i väster är försett med en tidstypisk lanternin krönt av ett kors. Interiören som är av salkyrkotyp täcks av ett tunnvalv med en målning av Einar Forseth utförd 1929.[2]
Altartavlan som är en kopia av Fredric Westins tavla i Sankt Jakobs kyrka med motiv:”Kristi förklaring”, är utförd 1874 av Olaus Pettersson. Den ingår i en altaruppställning utförd samma år efter ritningar från 1863 av J.F.Hawerman. Uppställningens arkitektur består av två förgyllda kolonner med änglagestalter på vardera krön. Den kröns av en stor strålsol. I strålsolens mitt finns en glasmålning från 1903 av Kristus som den gode herden
1910 byggdes den om av Åkerman & Lund, Stockholm, som 1929 utökade den. Den hade 24 stämmor. 1928-1929 byggdes orgelfasaden från 1842 om av Arvid Källström.
1984 tillkom en kororgel byggd av Sune Fondell, Ålem och Lars Svensson, Mönsterås. Detta är Fondells opus 1. Texten över notstället är ritad av Arnold Bruman och både den och ornamenten är skurna av bildhuggaren Erik Nilsson. Det finns 336 pipor, varav 136 är i trä. Orgeln är mekanisk.
Bach i Ålem / Olaus Petri Vocalis ; Samuelsson, Ulf, orgel. SACD. Proprius PRSACD 2039. 2006. - Inspelningar av musik framförd på kyrkans historiska Strand-orgel.
Bildgalleri
Koret
Kyrkorummet mot väster.
Altaruppställning
Enanders predikstol.
Triumfkrucifixet.
Del av Forseths takmålning .
Nattvardens instiftelse.
Votivskeppet Sankta Maria.
Mörners begravningsvapen.
Ribbings begravningsvapen.
Referenser
Noter
^ Ålems kyrka. Kyrkobeskrivning av prosten Bertil Lind.Kompletterad och omarbetad upplaga 1995.Tryck: Tryckeri AB Primo,Oskarshamn 1995.
^ [ab] Kyrkobyggnader 1760-1860 Del 2 Småland och Öland.Sid .346-348
^Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 297. Libris2413220
Kyrkobyggnader 1760-1860 Del 2 Småland och Öland .Utgiven av Riksantikvarieämbetet och Kungl vitterhets historie och antikvitets akademin. Förlag: Almqvist & Wiksell International , Stockholm 1993 ISBN 91-7192-821-9
