Étienne-Denis Pasquier
Född	21 april 1767[1][2][3] Paris
Död	5 juli 1862[2][4][3] (95 år) Paris
Begravd	cimetière de Coulans-sur-Gée[5]
Andra namn	le chancelier Pasquier
Medborgare i	Frankrike
Utbildad vid	collège de Juilly
Sysselsättning	Politiker, advokat
Befattning
Ledamot av Frankrikes nationalförsamling Ledamot av Pairkammaren Fransk pär Paris polisprefekt (1810–1814) Stol nummer 3 i Franska akademien (1842–1862)[6]
Barn	Gaston d'Audiffret-Pasquier (f. 1823)
Utmärkelser
Storkors av Hederslegionen Riddare av Helgeandsorden Riddare av Mikaelsorden
Redigera Wikidata

Étienne-Denis Pasquier, född 22 april 1767 i Paris, död där 5 juli 1862, var en fransk politiker.

Efter skräckväldets fall gjorde Pasquier en snabb karriär på ämbetsmannabanan och blev 1810 polisprefekt. Vid Napoleon I:s fall övergick han till bourbonerna, innehade olika poster i de skiftande ministärerna och var utrikesminister i Richelieus kabinett 1819-21. Under reaktionen under Karl X:s sista regeringsår tillhörde Pasquier oppositionen. Under Ludvig Filip I:s regering var han president i pärskammaren. År 1808 blev han baron och 1844 blev hertig. Hans memoarer (6 band, 1893-96) innehåller värdefulla upplysningar om Napoleontidens och restaurationens historia.

• Svensk uppslagsbok. Malmö 1937.