Émile Gilioli, född 10 juni 1911 i Paris, död där 19 juni 1977, var en fransk skulptör och textilkonstnär.
Émile Gilioli föddes av italienska föräldrar i Paris och växte från tre års ålder upp i Mantua i Italien och i Nice. Han utbildade sig först till smed och konstnärligt genom kvällskurser på l'École des Arts Décoratifs i Nice 1928–1930. Från 1931 studerade han för Jean Boucher på l'École des Beaux-Arts i Paris. Han fick där intresse för klassisk grekisk och fornegyptisk skulptur och influerades av kubismen. Under den tyska ockupationen under andra världskriget bodde han i Grenoble, där han hade sin första utställning 1945.
Efter andra världskriget bodde och verkade Émile Gilioli i Paris, där han umgicks med abstrakta konstnärer som Constantin Brancusi och Serge Poliakoff. Han arbetade med mycket förenklade former i material som carraramarmor, onyx och högpolerad brons.[11]