UVHJ

Uddevalla UV Uddevalla-Lelångens Järnväg (ULB) mot Billingsfors SJ mot Strömstad Uddevalla SJ SJ mot Göteborg Ängebacken Ryr Grunnebo Bergslagernas Järnvägar (BJ) mot Göteborg Öxnered Bergslagernas Järnvägar (BJ) mot Falun Vänersborg Vargön Lilleskog Salstad Grästorp Flakeberg Ulvstorp Lidköping-Håkantorps Järnväg (HLJ) mot Lidköping Håkantorp Västergötland-Göteborgs Järnvägar (VGJ) mot Tumleberg (-Göteborg) Västergötland-Göteborgs Järnvägar (VGJ) mot Göteborg Vara Västergötland-Göteborgs Järnvägar (VGJ) mot Skara Rangeltorp Vedum Västra stambanan (SJ) mot Stockholm Borås-Herrljunga Järnväg (BHJ) mot Borås Herrljunga Västra stambanan (SJ) mot Göteborg

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga Järnväg (UWHJ) var en privat smalspårig med den i Sverige ovanliga spårvidden fyra engelska fot, eller 1 217 mm. Sedermera blev banan ombyggd till normalspår 1 435 mm.

Den 28 september 1863 bildades bolaget med landshövdingen i Älvsborgs län, greve Eric Sparre, som en av de drivande krafterna. Smalspåret valdes av ekonomiska skäl och efter greve Sparre kallades spårvidden skämtsamt för "snålsparrig". Delar av linjen öppnades för allmän trafik 17 oktober 1866, hela linjen öppnades för allmän trafik 17 maj 1867. Bolagets första lok, "Trollhättan", tillverkades vid Nohabs verkstäder i Trollhättan och köptes in för 31 700 riksdaler. Efter att loket använts i 32 år köptes det 1899 tillbaka av NOHAB för 3 500 kronor Omläggning från smalspårig till normalspårig järnvägstrafik skedde 1899-1900. 1939 uppkom frågan om att förstatliga linjen på grund av ett annalkande världskrig. Beslut om detta togs 8 februari 1940 och 1 juli samma år gick företaget i likvidation. Hela sträckan var elektrifierad 15 december 1949.

Den tidigare UWHJ-banan ansluter till Bohusbanan i Uddevalla, till Bergslagsbanan i Öxnered, till Kinnekullebanan i Håkantorp och till Västra stambanan i Herrljunga. Bandelen (tillsammans med sträckan Herrljunga – Borås) kallas numer Älvsborgsbanan.

Loken hade följande namn

1. Trollhättan
2. Uddevalla
3. Vänersborg
4. Grefve Sparre
5. Claes Adelsköld
6. Elfsborg
7. Skaraborg
8. Bohus

Även ett mindre lok som tillverkats av Atlas verkstäder (dagens Atlas Copco) inköptes 1880. Projektet med loket som kallades "Svalan" blev ett fiasko.

• Herentz, Jan; Widesheim, Per-Olov (1987). Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga järnväg 1867-1987: kortfattad minnesskrift. Vänersborg: Vänersborgs kommun. Libris 683490 
• Jernvägslinien Warberg-Borås-Herrljunga-Wenersborg-Uddevalla: Resehandbok och affärskalender. Göteborg. 1897. Libris 3156228. https://runeberg.org/wbhj/ 
• Kristiansson, Sten (1940). Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga järnvägsaktiebolag 1923 30/6 1940: Minnesskrift på uppdrag utarb.. Uddevalla: Hallman. Libris 1376954 
• Wallin, Jonas Olof (1924). Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga järnvägsbolag 1863 25/9 1923: Minnesskrift på uppdrag utarb.. Vänersborg. Libris 3154816 

• Historik om Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga Järnväg