Likt 2006 fanns inget tempolopp för lag. Ingen av de cyklister som tidigare har vunnit tävlingen deltog 2007. Som andra favoriter räknades spanjoren Alejandro Valverde, tysken Andreas Klöden och dansken Michael Rasmussen.
Stora delar av tävlingen präglades av en rad dopningskandaler. Poängtröjan som bästa spurtare vanns av belgaren Tom Boonen och den röd-prickiga bergspriströjan av colombianen Mauricio Soler.
De tyska TV-kanalerna ARD och ZDF slutade att sända från tävlingarna då det blev känt att T-Mobile-ryttaren Patrik Sinkewitz hade testats positivt på testosteron utanför tävlingen den 6 juni. Bland annat uppger SVT att den danske Tour de France-ledaren Michael Rasmussen fyra gånger varnats för att han hållit sig undan dopningskontrollanter [1].
Efter Aleksandr Vinokurovs två etappsegrar meddelades det att han testat positivt för homolog blodtransfusion efter hans seger på tempoetappen lördagen den 22 juli. Astana Team reagerade genom att stänga av Vinokurov och lämnade Touren med resten av laget, däribland topp-10-placerade Andreas Klöden och Andrej Kasjetjkin.[2]
Den 25 juli kom det också fram att italienaren Cristian Moreni testat positivt för testosteron efter den 11:e etappen.[3] Samma dag rapporterades att Rabobank inte skulle låta loppets ledare Michael Rasmussen starta den 17:e etappen.[4] Anledningen till detta är att han uppgav att han skulle befinna sig i Mexiko under slutet av juni men istället befann sig i Italien.[5] De övriga lagmedlemmarna i Rabobank fick själva bestämma om de skulle starta den 17:e etappen. Ingen körde i gul ledartröja under den 17:e etappen, men i praktiken ledde spanjoren Alberto Contador tävlingen.
Efter att tävlingen avslutats rapporterades att Iban Mayo testat positivt för EPO på vilodagen den 24 juli.
[6]
Bärare av ledartröjorna när den ledande cyklisten i tävlingen även har burit en annan ledartröja
Etapp 1, Fabian Cancellara bar den gula ledartröjan, och Andreas Klöden bar den gröna poängtröjan.
Etapp 8, Linus Gerdemann bar den gula ledartröjan, och Mauricio Soler den vita ungdomströjan.
Etapperna 9–16, Michael Rasmussen bar den gula ledartröjan; vilket innebar att Sylvain Chavanel bar den rödprickiga bergsmästartröjan under etapp 9, och under etapperna 10-16 bar colombianen Mauricio Soler den.
Etapperna 18–20, Alberto Contador bar den gula ledartröjan. Mauricio Soler ledde bergsmästartävlingen varför Amets Txurruka fick iklädda sig den vita ungdomströjan.
Övriga noteringar
Aleksandr Vinokurov testade positivt för blodtransfusion efter etapp 15, och Kim Kirchen blev därmed utsedd till vinnare av etappen. Cadel Evans blev utsedd till vinnare av tempoloppet på etapp 13.[7]
Michael Rasmussen vann etapp 16 och ledde tävlingen, men före etapp 17 blev det klart att Rabobank inte tänkte låta loppets ledare Michael Rasmussen starta eftersom han ljugit om var han hade befunnit sig och missat flera dopningskontroller. Ingen bar den gula ledartröjan under etapp 17.
.jpg)
