PROFILPELAJAR.COM

	Timrå kommun; Kommun
	Timrå Kommunhus
Slogan	Kommunen med livskvalitet, det självklara valet
	; Timrå kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Medelpad
Län	Västernorrlands län
Centralort	Timrå
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	17 470 (2024-09-30)
Areal	1 234,36 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	783,16 kvadratkilometer
- därav vatten	451,2 kvadratkilometer
Bef.täthet	22,31 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	62°30′00″N 17°20′00″Ö / 62.5°N 17.333333333333°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Sundsvalls domkrets (1972-01-01–); Medelpads domsaga (–1972-01-01)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-2395
Anställda	1 725 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	2262
GeoNames	2669046
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Timrå kommun (uttal (fil)) är en kommun i landskapet Medelpad i Västernorrlands län. Centralort är tätorten Timrå, vars centrum även kallas Vivsta centrum.

Inlandet är höglänt kuperat och klädd med barrskog. Där når enstaka toppar över 400 meter över havet. Därefter sänker sig terrängen mot kustbygden som delvis är uppodlad med mindre höjdområden och fritt liggande berg. Under lång tid har timmer varit basen för det lokala näringslivet. I början av 2020-talet hade skogsindustrin, representerade av SCA-koncernen, fortfarande en dominerande ställning.

Sedan kommunen bildades 1971 har invånarantalet varit stabilt. Efter valen på 2010-talet har Socialdemokraterna styrt, ensamma eller tillsammans med Vänsterpartiet. Mandatperioden 2022–2026 styr partiet tillsammans med Moderaterna.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna Hässjö, Ljustorp, Timrå och Tynderö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vivsta-Näs municipalsamhälle inrättades i Timrå landskommun 23 maj 1935 och upplöstes 1947 när Timrå köping bildades genom en ombildning av landskommunen.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Ljustorps och Tynderö landskommuner i Hässjö landskommun medan köpingskommunen kvarstod oförändrad.

Timrå kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Timrå köping och Hässjö landskommun.^[6]

Kommunen ingick från bildandet till 1972 i Medelpads domsaga och kommunen ingår sedan 1972 i Sundsvalls domsaga.

Geografi

Topografi och hydrografi

Se även: Lista över insjöar i Timrå kommun

Inlandet är höglänt kuperat och klädd med barrskog. Där når enstaka toppar över 400 meter över havet. Därefter sänker sig terrängen mot kustbygden som delvis är uppodlad med mindre höjdområden och fritt liggande berg. Berggrunden består av gnejser och täcks generellt av morän. Vid kusten är den starkt svallad av vågorna, på höjder lägre än cirka 270 meter över havet är bergstopparna frispolade och omgärdas av svallgrus. Mjällån, som mynnar i Indalsälvens stora deltaområde, och Ljustorpsån är de viktigaste vattendragen, dessa rinner fram i djupt nedskurna sprickdalar. Dalgångarnas botten tacksam finkorniga sediment vilka utgör öppen odlingsmark.^[7]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.^[8]

Timrå kommun

Hela riket

Bebyggelse (4,0 %)

Skog (83,4 %)

Öppen myrmark (2,8 %)

Jordbruksmark (3,2 %)

Övrig mark (6,6 %)

Bebyggelse (3,1 %)

Skog (68,0 %)

Öppen myrmark (7,2 %)

Jordbruksmark (7,4 %)

Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

År 2022 fanns nio naturreservat i Timrå kommun. Av dessa var tre – Fageråsen, Indalsälvens delta och Korstjärnsmyran – även klassade som Natura 2000-område. Åstön var även klassad som kulturmiljö.^[9]

Naturreservatet Örasjöbäcken-Storsvedjan bildades 2006, är 227 hektar stort och utgörs av gammelskog. I reservatet trivs arter som flodpärlmussla, dagsländan Alainites muticus och nattsländan Philopotamus montanus.^[10] Ett annat exempel på naturreservat är Mjällådalen som bildades 2022, är 413 hektar och har formats av inlandsisen avsmältning. Reservatet sträcker sig in i Härnösands kommun. I reservatet har 100 rödlistade arter hittats och ovanliga arter som blackticka, lappticka, rynkskinn, aspfjädermossa, doftticka, trolldruvemätare, karelsk barkfluga, klotsporig murkla och glesgröe.^[11]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i fyra församlingar – Hässjö församling, Ljustorps församling, Timrå församling och Tynderö församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:^[12] Hässjö, Ljustorp, Timrå och Tynderö.

Tätorter

År 2020 bodde 83,9 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.^[13] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det fem tätorter i Timrå kommun:^[14]

Tätort	Befolkning
Timrå	10 494
Söråker	2 414
Bergeforsen	1 741
Laggarberg	210
Stavreviken	205

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik

Styre

Mandatperioden 2010–2014 styrde Socialdemokraterna i minoritet.

Mandatperioden 2014–2018 bildade Socialdemokraterna en styrande majoritetskoalition med Vänsterpartiet. Efter valet 2018 fortsatte samma koalition styra.^[15] I september 2020 meddelade Socialnämndens tidigare ordförande, tillika veteran inom Socialdemokraterna, Per-Arne Frisk att han lämnade partiet. Orsaken var att han inte ville "stå bakom en politik som trampar på dem som ligger ner". Som politisk vilde fick han en vågmästarroll i kommunfullmäktige, och den styrande koalitionen förlorade majoriteten.^[16]

Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av en blocköverskridande majoritetskoalition bestående av Socialdemokraterna och Moderaterna.^[17]

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022–2026^[18]
Ordförande	S	Jan-Christer Jonsson
Förste vice ordförande	S	Mari Eliasson
Andre vice ordförande	C	Niklas Edén

Mandatfördelning 1970–2022

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

4

30

9

4

1

4

30

9

4

49

89,9

43

1973

4

28

12

2

1

2

4

28

12

2

49

92,1

39

10

1976

4

27

13

2

1

2

4

27

13

2

49

92,1

36

13

1979

4

27

11

2

3

4

27

11

2

3

49

91,3

33

16

1982

4

29

8

1

4

3

4

29

8

4

3

49

91,0

33

16

1985

4

28

7

4

3

4

28

7

4

3

49

89,9

30

19

1988

4

26

2

8

4

3

2

4

26

2

8

4

3

2

49

85,3

30

19

1991

4

27

1

6

3

4

27

6

3

49

85,0

29

20

1994

5

31

2

5

2

5

31

2

5

2

49

85,7

25

24

1998

10

21

2

7

2

4

3

10

21

2

7

2

4

3

49

80,11

26

23

2002

7

25

1

7

3

2

7

25

7

3

2

49

78,42

26

23

2006

4

26

1

2

7

2

5

4

26

2

7

2

5

49

79,63

29

20

2010

4

24

2

4

3

1

9

4

24

2

4

3

9

49

82,06

28

21

2014

3

20

1

3

4

2

3

1

4

3

20

3

4

2

3

4

41

84,00

24

17

2018

3

18

4

6

3

2

1

4

3

18

4

6

3

2

4

41

85,76

24

17

2022^[19]

2

18

5

7

2

5

2

18

5

7

2

5

41

83,30

26

15

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Presidium 2022–2026^[20]
Ordförande	S	Stefan Dalin
Förste vice ordförande	M	Tony Andersson
Andre vice ordförande	TimP	David Forslund

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Namn		Från	Till	Politisk tillhörighet
	Ewa Lindstrand	2002	2018	Socialdemokraterna
	Stefan Dalin	2019		Socialdemokraterna

Övriga nämnder

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden	S	Lisbeth Eklund	M	Oskar Andersson
Socialnämnden	S	Johanna Bergsten	M	Håkan Svensson
Miljö- och byggnadsnämnden	S	Karina Nordgren	S	Bengt Nilsson
Kultur- och tekniknämnden	M	Markus Sjöström	S	Cecilia Edholm
Valnämnden	S	Erik Andersson	M	Maud Olsen Ekström

Källa: ^[21]

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Under lång tid har timmer varit basen för det lokala näringslivet. I början av 2020-talet hade skogsindustrin, representerade av SCA koncernen genom Östrands massafabrik, fortfarande en dominerande ställning. Över tid har dock näringslivet breddats. I centralorten finns exempelvis Permobil AB (elrullstolar). En av kommunens största arbetsplatser var Midlanda flygplats.^[7] En av Sveriges största laxodlingar finns i Bergeforsen.^[22]

I maj 2023 offentliggjordes att en underleverantör till Northvolt, det kinesiska energiteknikbolaget Shanghai Putailai (PTL), förlägger en fabrik i kommunen. De beräknas sysselsätta &&&&&&&&&&&01900.&&&&&01 900 personer fullt uppbyggd och ge ytterligare &&&&&&&&&&&04000.&&&&&04 000 arbetstillfällen omkring.^[23]

Infrastruktur

Transporter

Södra delen av kommunen genomkorsas av Europaväg 4. Genom kommunen går även länsvägarna 330 och 331. Timrå genomkorsas även av järnvägen Sundsvall–Långsele.^[7]

I kommunen ligger Sundsvalls och Timrås gemensamma flygplats Midlanda.^[7]

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 17 470 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 137:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Timrå kommun 1810–2020^[24]^[25]

År			Folkmängd
1810			3 442
1850			5 563
1900			13 464
1950			15 283
1968			17 626
1970			17 811
1975			18 603
1980			18 872
1985			18 279
1990			18 540
1995			18 764
2000			17 988
2005			17 747
2010			17 990
2015			17 987
2020			17 963

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 981, eller 10,99 % av befolkningen (hela befolkningen: 18 025 den 31 december 2014).^[26]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Timrå kommun 17 987 personer. Av dessa var 1 649 personer (9,2 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.^[27]

31 december 2015
1	Sverige	&&&&&&&&&&016338.&&&&&016 338
2	Finland	&&&&&&&&&&&&0325.&&&&&0325
3	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0223.&&&&&0223
4	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0159.&&&&&0159
5	Thailand	&&&&&&&&&&&&0127.&&&&&0127
6	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&093.&&&&&093
7	Sydamerika	&&&&&&&&&&&&&091.&&&&&091
8	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&&077.&&&&&077
9	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&&071.&&&&&071
10	Eritrea	&&&&&&&&&&&&&063.&&&&&063
11	Syrien	&&&&&&&&&&&&&053.&&&&&053
12	Iran	&&&&&&&&&&&&&051.&&&&&051
12	Somalia	&&&&&&&&&&&&&051.&&&&&051
14	Norge	&&&&&&&&&&&&&050.&&&&&050
15	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&&&049.&&&&&049
16	Irak	&&&&&&&&&&&&&041.&&&&&041
17	Polen	&&&&&&&&&&&&&033.&&&&&033
18	Tyskland	&&&&&&&&&&&&&024.&&&&&024
19	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&&023.&&&&&023
20	Turkiet	&&&&&&&&&&&&&018.&&&&&018
21	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&&&013.&&&&&013
22	Danmark	&&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011
22	Island	&&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01
22	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01
22	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&&01.&&&&&01
26	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&&&00.&&&&&00

Kultur

Kulturarv

Se även: Lista över fornlämningar i Timrå kommun

Bland kommunens kulturarv hittas Lögdö bruk, en av Västernorrlands bäst bevarade järnbruksmiljöer och sedan 2004 skyddat som kommunalt kulturreservat. Lögdö bruk anlades 1685 men i och med en övergång till storjordbruk lades det ner 1878. Ett annat kulturarv är Merlo slott, uppfört på 1880-talet i syfte att användas som sommarbostad åt Fredrik Bünsow. Andra kulturarv är Rundbackens kraftstation, uppfört 1915–16, och Skeppshamns fiskeläge.^[28]

Kommunvapen

Blasonering: I fält av guld två röda tallar uppväxande från en av vågskuror bildad, sänkt blå bjälke.

De två tallarna som avbildades växte ovanligt nära varandra på Konrad Byströms tomt i ett samhälle nära Bergeforsen som heter Sandarna. Timrå köping antog på 1950-talet ett vapen, som aldrig blev fastställt i högsta instans. Det blev däremot Hässjös vapen år 1960. Efter kommunbildningen 1971 modifierades köpingens vapen och registrerades 1986 hos PRV.