Sydafrikas filmhistoria inleddes omkring sekelskiftet 1900, då britten Joseph Rosenthal gjorde filmupptagningar av bland annat andra boerkriget 1899–1902.[1] Den första stora filmproduktionen i landet var The Kimberley Diamond Robbery (1910), och under 1910- och 1920-talen kunde de sydafrikanska storproduktionerna matcha konkurrenter i utlandet. En av de allra största produktionerna från denna tid är The Symbol of Sacrifice (1918), som med bland annat 25 000 zulukrigare som statister skildrade britternas krig mot zuluerna 1879.[2]
Under apartheideran
Till dess att apartheid avskaffades 1994 producerades de flesta filmerna för en vit publik, medan en B-filmsproduktion av action- och gangsterfilmer för den övriga befolkningen växte fram under 1970-talet, administrerad av de vita. På 1980-talet gjordes ungefär 45 långfilmer om året.[2]Jamie Uys kontroversiella komedi Gudarna måste vara tokiga (1980) var bland de första sydafrikanska filmerna att få en större publik utanför landet,[1] men få sydafrikanska filmer fick annars under denna tid utländsk distribution.[2]
Sedan apartheids fall har sydafrikanska bolag blivit mer och mer inblandade i internationella filmproduktioner. Bland de främsta märks Hotel Rwanda (2004) och Invictus – de oövervinneliga (2009).[2]
Gavin Hoods film Tsotsi (2005), om en gängledare i en kåkstad i Johannesburg, belönades med en Oscar för bästa utländska film.[3] En annan uppmärksammad film från senare år är District 9 (2009) av Neill Blomkamp, en science fiction-film om rymdvarelser som strandat i Johannesburg och behandlas illa av de sydafrikanska myndigheterna. Filmen kan ses som en allegorisk kommentar till hur svarta behandlades under apartheideran, och nominerades till fyra Oscar[4]. Oliver Schmitz Life, Above All har också fått internationell distribution,[2] och U-Carmen eKhayelitsha (2005), en filmatisering av operan Carmen på zulu, vann Guldbjörnen på Berlins filmfestival.[5]
Källor
^ [ab] Arborelius Gunilla, Mena-Berlin Doe (red.): "Sydafrika" i Bra Böckers Lexikon 2000. 22, Stor-Tana, Bra böcker, Höganäs 1998. ISBN 91-7119-817-2. Libris8370496.
