ÖB är den högsta yrkesmilitära befattningen i Sverige. ÖB-ämbetet är den svenska motsvarigheten till det som inom EU- och Nato-terminologi benämns funktionellt som försvarschef.[1]
Den svenske överbefälhavaren - i dagligt tal kallad ÖB - tillsätts i likhet med andra chefer med amirals- och generalsrang av regeringen. I samband med utnämningen av en ny överbefälhavare befordras denne till 4-stjärnig amiral eller general.
Överbefälhavarens uppgift är att leda myndigheten Försvarsmakten. Detta omfattar dels att tillse att Försvarsmakten förfogar över de förband med den beredskap som regeringen beslutat om, dels att använda de militära styrkorna som regeringen avsett ska användas i Sverige rikes försvar.
Om ett utländskt fartyg eller luftfartyg använder våld mot mål inom svenskt territorium får överbefälhavaren, i enlighet med den delegation som ges i IKFN-förordningen, besluta om att tillgripa vapenmakt. I övrigt måste regering eller riksdag fatta beslut om insats med Försvarsmakten.
Normalt sett är överbefälhavaren den ende svenska aktiva yrkesofficeraren med fyrastjärnig amirals- eller generalsgrad. Dock kom den tidigare överbefälhavaren general Håkan Syrén att behålla sin grad under sin tid som ordförande för Europeiska unionens militärkommitté (åren 2009–2012), vilket gav Sverige för första gången två aktiva fyrstjärniga generaler.[2]
Ämbetets historik
I Sverige inrättades befattningen överbefälhavare genom ett kungligt brev 1936 i enlighet med försvarsbeslutet 1936 för att tillsättas i krig eller i krigsfara, befattningen tillsattes under hösten 1939 efter att Andra världskriget utbröt.[3] Den högsta gemensamma militära befattningen som fanns innan dess var chefen för Försvarsstaben som inrättades 1936. Dessförinnan var varje försvarsgren direkt underställd Kungl. Maj:t. ÖB-ämbetet infördes i syfte att ha en militär chef med ansvar för de samlade militära styrkorna och med försvarsbeslutet 1942 beslöts att en överbefälhavare skulle finnas tillsatt även i fredstid.[4]
Ursprungligen var ÖB:s uppgifter helt inriktade på strategi och operativ ledning av krigsförbanden. Med åren tillkom fler uppgifter av samordnande och administrativ karaktär. År 1994 blev ÖB myndighetschef för den då nyinrättade myndigheten Försvarsmakten, som var en sammanslagning av tidigare militära myndigheter.[5]
Sedan befattningen inrättades 1942 har det aldrig utnämnts någon ÖB med bakgrund från flottan. Håkan Syrén kom från dåvarande Kustartilleriet som ingick i Marinen men hade samma tjänstegrader som Armén och Flygvapnet.
^Braunstein, Christian (2006). Heraldiska vapen inom det svenska försvaret = Heraldry of the Armed forces of Sweden. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 9. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. sid. 13. Libris10099224. ISBN 91-971584-9-6