Krigsmakten var fram till årsskiftet 1974/1975 samlingsnamnet på de svenska militära myndigheterna. Begreppet ersattes av försvarsmakten. Från 1 juli 1994 ingår alla de tidigare militära myndigheterna i förvaltningsmyndigheten Försvarsmakten.
Bakgrund
Ursprunget för begreppet krigsmakten är höljt i historiens dunkel, men det har bevisligen använts i Sverige sedan flera århundraden tillbaka.[1] Ett namnbyte togs först upp av 1945 års försvarskommitté.
Beslutet om byte från krigsmakten till försvarsmakten fattades av Sveriges riksdag genom stiftad lag 1974 och namnbytet ägde formellt rum den 1 januari 1975.[2] Bakgrunden till namnbytet var att "understryka det fredsbevarande syftet med Sveriges försvar", liksom att begreppet förekommer i 1974 års regeringsform.[3] Namnbytet genomfördes dock i praktiken ute i verksamheterna successivt under många åtföljande år på grund av den stora omfattning där namnet brukades.
Från 1975 fram till 1994 var försvarsmakten (med gement f) ingen myndighet i sig utan en samlingsbeteckning för de militära myndigheterna som operativt stod under Överbefälhavaren (ÖB).[1]
I enlighet med försvarsbeslutet 1992 bildades Försvarsmakten som förvaltningsmyndighet den 1 juli 1994 genom en sammanslagning av de fristående försvarsmyndigheterna under det tidigare huvudprogrammen 1-4 (dvs armé, marin- och flygvapenförband samt gemensam operativ ledning) och med ÖB som myndighetschef.[4]
Se även
Referenser
Noter
