PROFILPELAJAR.COM

	Större papegojnäbb; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Papegojnäbbar; Paradoxornithidae
Släkte	Paradoxornis
Art	Större papegojnäbb; P. aemodium
Vetenskapligt namn
	§ Paradoxornis aemodium
Auktor	Hodgson, 1842
Synonymer
	Conostoma oemodium; Conostoma aemodium;

Större papegojnäbb^[2] (Paradoxornis aemodium) är en asiatisk fågel i familjen papegojnäbbar inom ordningen tättingar.^[3]

Utseende och läte

Större papegojnäbb är som namnet avslöjar en stor papegojnäbb, med en kroppslängd på 28 cm avsevärt mycket större än alla andra papegojnäbbar. Unikt är också den mycket stora och konformade gula näbben. På huvudet syns även gråvit panna och mörkbrun tygel. Kroppen är i övrigt färgad i brunt och grått utan särskilda kännetecken. Sången är en varierad, högljudd, klar och fyllig serie toner.^[4]^[5]

Utbredning och systematik

Fågeln förekommer i bambuskogar från västra Nepal till sydöstra Tibet, södra Kina och nordöstra Myanmar.^[6]

Släktskap och släktestillhörighet

Större papegojnäbb placeras traditionellt som enda art i släktet Conostoma och behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. DNA-studier visar dock att större papegojnäbb och även den amerikanska arten messmyg (Chamaea fasciata) är inbäddade bland andra papegojnäbbar.^[7] Paradoxornis delades därför upp i ett antal mindre släkten, så att större papegojnäbb kunde behållas i Conostoma. Sedermera har taxonomin justerats så att papegojnäbbarna delas upp i endast två släkten, de större arterna i Paradoxornis (inklusive Conostoma) som utgör systergrupp till messmygen, och de mindre i Suthora. Fågeln är närmast släkt med brun papegojnäbb och tretåig papegojnäbb.^[8]

Familjetillhörighet

DNA-studier visar att papegojnäbbarna bildar en grupp tillsammans med den amerikanska arten messmyg, de tidigare cistikolorna i Rhopophilus samt en handfull släkten som tidigare också ansågs vara timalior (Fulvetta, Lioparus, Chrysomma, Moupinia och Myzornis). Denna grupp är i sin tur närmast släkt med sylvior i Sylviidae och har tidigare inkluderats i den familj, vilket i stor utsträckning görs fortfarande. Enligt sentida studier^[8] skilde sig dock de båda grupperna sig åt för hela cirka 19 miljoner år sedan, varför tongivande International Ornithological Congress (IOC) numera urskilt dem till en egen familj, Paradoxornithidae. Denna linje följs här.

Levnadssätt

Större papegojnäbb finns i öppna städsegröna lövskogar med inslag av bambu och snår, bland annat rhododendron. Den livnär sig av gröna bambuskott, frön från paradisäpple, vildhallon och insekter. Fågeln häckar mellan maj och juli i Indien. Arten är stannfågel, med mindre lokala rörelser vintertid.^[5]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal på grund av habitatförstörelse och fragmentering, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som generellt sparsamt förekommande, dock lokalt inte ovablig, framför allt i Kina.^[9]

Referenser

^ [a b c] Birdlife International 2018 Paradoxornis aemodium . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.2). doi : 10.14344/IOC.ML.14.2.
^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
^ [a b] Robson, C. (2018). Great Parrotbill (Conostoma aemodium). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59700 17 November 2018).
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
^ Yeung, C.K.L., R.-C. Lin, F. Lei, C. Robson, L.M. Hung, W. Liang, F. Zhou, L. Han, S.-H. Li, and X. Yang (2011), Beyond a morphological paradox: Complicated phylogenetic relationships of the parrotbills (Paradoxornithidae, Aves), Mol. Phylogenet. Evol. 61, 192-202.
^ [a b] Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.