PROFILPELAJAR.COM

	Skrikfiskörn; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Hökfåglar; Accipitriformes
Familj	Hökar; Accipitridae
Släkte	Icthyophaga
Art	Skrikfiskörn; I. vocifer
Vetenskapligt namn
	§ Icthyophaga vocifer
Auktor	(Daudin, 1800)

Ej att förväxla med Skrikörn.

Skrikfiskörn^[2] (Icthyophaga vocifer), poetiskt kallad Afrikas röst,^[3] är en stor och välkänd afrikansk fågel i familjen hökar inom ordningen hökfåglar.^[4]

Utseende

Skrikfiskörnen är en stor rovfågel med en kroppslängd på 63–75 cm, vingspann på 2–2,4 meter och vikt på 2–3,6 kg, där honan är större och tyngre än hanen. Den adulta fågeln är mycket karakteristisk med en mestadels brun kropp, vitt huvud, bröst och stjärt samt stora, kraftfulla svarta vingar. Ögonen är mörkbruna och näbben är gul med svart spets. I ansiktet syns också gul bar hud mellan näbb och öga. Ungfågeln är brun med blekare ögon än de vuxna.

Utbredning och systematik

Skrikfiskörn förekommer i Afrika söder om Sahara.^[1] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Ett fynd finns från Egypten, insamlat 1 november 1947.^[5]

Släktestillhörighet

Salomonfiskörn placeras traditionellt i havsörnssläktet Haliaeetus. Genetiska studier^[6] visar dock att släktet är paradyletiskt gentemot fiskörnarna i Icthyophaga. I allt ökande drag förs därför skrikfiskörn, madagaskarfiskörn samt det likaledes tropiska artparet vitbukig fiskörn och salomonfiskörn till det senare släktet och denna linje följs här.^[4] Andra, som IUCN, väljer istället att expandera Haliaeetus till att även omfamna fiskörnarna.^[1] För att förtydliga släktskapet har även Birdlife Sveriges taxonomikommitté justerat de svenska namnen på de fyra arterna, från att tidigare ha kallats havsörnar.^[2]

Levnadssätt

Skrikfiskörn är fortfarande rätt vanlig nära insjöar, reservoarer och floder, men kan också ses vid kusten utmed laguner och flodmynningar. Den lever huvudsakligen av fisk som den fångar med klorna efter ett utfall från en sittplats i ett träd. Den flyger sedan tillbaka till sin sittplats för att äta upp sitt byte. Skulle fisken vara för tung för att fågeln ska kunna lyfta paddlar den in till närmaste strand med sina vingar. Den kan också stjäla fångst från andra djur, som goliathägern.^[7] Även om fisk utgör huvudfödan kan den också ta änder, små sköldpaddor, krokodiler, flamingor, ödlor, grodor och as. Den har undantagsvis även setts ta däggdjur som apor och klippgrävlingar.^[7]

Häckning

Skrikfiskörnen häckar under torrsäsongen när vattenståndet är lägre. Den tros leva monogamt med samma partner livet ut.^[8]^[9] Paret har ofta två eller flera bon som de återkommer till. Eftersom de återanvänds kan de växa sig mycket stora, vissa över två meter i diameter och 1,2 meter djupa. Boet placeras i ett stort träd och består mest av kvistar och grenar.

Honan lägger ett till tre vita ägg med ett fåtal rödaktiga fläckar. Det är mest honan som ruvar, men hanen avlöser henne när hon är ute och jagar. Det tar 42-45 dagar innan äggen kläcks och efter 70-75 dagar är de flygga, men är beroende av föräldrarna i tre månader. Oftast klarar sig två eller tre ungar per kull,^[10] och om de överlever sitt första år tros de leva tolv till 24 år.^[8]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1]

Skrikfiskörnen i kulturen

Skrikfiskörn är en nationalfågel i både Zambia, Namibia och Zimbabwe. Den förekommer även på både Zimbabwes och Zambias flagga samt på Namibias, Zambias och Sydsudans heraldiska vapen.

Referenser

Noter

^ [a b c d e] Birdlife International 2012 Haliaeetus vocifer Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ [a b] ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024.
^ ”Afrikas röst - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/afrikas-r%C3%B6st. Läst 23 mars 2023.
^ [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.2). doi : 10.14344/IOC.ML.13.1.
^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 192. ISBN 978-84-941892-9-6
^ Mindell, D.P., Fuchs, J. och Johnson, J.A. 2018. Phylogeny, taxonomy, and geographic diversity of diurnal raptors: Falconiformes, Accipitriformes, and Cathartiformes. Sid. 3–32 i: Sarasola, J.H., Grande, J.M. och Negro, J.J. (red.). Birds of prey: biology and conservation in the XXI century. Springer Cham.
^ [a b] ”The African fish eagle”. Encounter.co.za. Arkiverad från originalet den 17 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130117222048/http://www.encounter.co.za/article/156.html. Läst 12 december 2012.
^ [a b] Wildscreen. ”African Fish Eagle”. eol.org. Encyclopedia of Life. http://eol.org/pages/914530/details. Läst 11 april 2016.
^ Orban, David. ”Haliaeetus vocifer African fish eagle”. Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Haliaeetus_vocifer/. Läst 11 april 2016.
^ Botha, André; et al. (8 januari 2012). ”Eagles and Farmers”. ewt.org.za. Birds of Prey Programme, Endangered Wildlife Trust. Arkiverad från originalet den 18 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170218124650/https://www.ewt.org.za/eBooks/booklets/Eagles%20and%20Farmers%20booklet.pdf. Läst 11 april 2016. ISBN 0-620-11147-X