Skepptuna socken i Uppland ingick i Seminghundra härad och är sedan 1971 en del av Sigtuna kommun , från 2016 inom Skepptuna distrikt .
Socknens areal är 38,89 kvadratkilometer , varav 38,87 land.[ 1] [ 1] Skepptuna kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
Skepptuna socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Skepptuna församling och för de borgerliga frågorna till Skepptuna landskommun . Landskommunen utökades 1952 och uppgick 1967 i Märsta landskommun som 1971 uppgick i Sigtuna kommun .[ 2] Lunda församling och Vidbo församling upp i Skepptuna församling.[ 3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Skepptuna, med samma omfattning som Skepptuna församling hade 1999/2000 och fick 1998, och vari detta sockenområde ingår.
Socknen har tillhört län , fögderier , tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Seminghundra härad . De indelta soldaterna tillhörde Upplands regemente , Hundra Härads kompani samt Livregementets dragonkår , Livskvadronenen, livkompaniet.[ 4]
Geografi
Skepptuna socken ligger nordost om Arlanda kring Laggaån och Närtunaån. Socknen är en öppen slättbygd med smärre skogklädda höjder.[ 1] [ 5] [ 6]
Från bronsåldern finns spridda gravrösen . Från järnåldern finns 105 gravfält några med stensättningar . Det har funnits 20 runstenar , varav 11 är kvar. Av dessa finns sju i fast häll, däribland tre vid Hargs bro. Sälnastenen har en versifierad inskrift.[ 5] [ 6] [ 7] [ 8]
Namnet
Namnet skrevs 1287 Skieptunum och kommer från kyrkbyn. Efterleden är tuna , 'inhägnad'. Förleden innehåller troligen skapt , 'stång, spjutspets, skaft' och kan tolkas som en terrängformation eller som en inbyggarbeteckning, 'de som bor på den skaftliknande terrängformationen' .[ 9]
Vasa gård i Skepptuna, Sigtuna kommun. Stamgård för Vasaätten .Gården Vasa i Skepptuna kan vara en av de tidigaste stamgårdarna för Vasaätten .
Vasa ägdes redan på 1300-talet av Nils Kettilsson (Vasa) och ärvdes i början av 1400-talet av hans son riksdrotsen Kristiern Nilsson (Vasa) och efter hans död 1442 sannolikt av sonen Karl Kristiernsson (Vasa) samt innehades av dennes son, biskop Kettil Karlsson (Vasa) , som för 620 mark sålde godset 1461 till brodern Erik Karlsson (Vasa) . I ett bevarat brev från Kettil Karlsson (Vasa) till brodern Erik adresserar biskopen brevet till hans bror Erik Karlsson på fädernegodset i Skefftuna .[ 10]
Det har även framförts att Vasaätten rentav tog sitt namn efter gården Vasa [ 11] Gustav Vasa ändrade den, ingett tvivel på att den ursprungligen skulle ha föreställt en stormvase.
Referenser
Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Stockholms län, del 3 Hermes 1952 libris
