PROFILPELAJAR.COM

	Sala kommun; Kommun
	Rådhuset i Sala med kommunhuset till höger
Slogan	Silverstaden
	; Sala kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Västmanland; Uppland
Län	Västmanlands län
Centralort	Sala
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	22 867 (2024-09-30)
Areal	1 204,42 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	1 166,88 kvadratkilometer
- därav vatten	37,54 kvadratkilometer
Bef.täthet	19,60 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	59°55′14″N 16°36′22″Ö / 59.920416666667°N 16.606111111111°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Västmanlands domkrets (2001-04-01–); Sala domsaga (–2001-04-01)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-2098
Anställda	2 425 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1981
GeoNames	2680657
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

För kommunen i Lettland, se Sala kommun, Lettland.

Sala kommun är en kommun i Västmanlands län i landskapen Västmanland och Uppland. Centralort är Sala.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Fläckebo, Kila, Kumla, Möklinta, Norrby, Sala, Tärna och Västerfärnebo. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Sala stad som 1863 bildade en stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Tärna (av de tidigare kommunerna Kila, Kumla, Norrby och Tärna) och Västerfärnebo (av Fläckebo, Karbenning och Västerfärnebo) samtidigt som Sala landskommun uppgick i Sala stad medan Möklinta landskommun förblev oförändrad.

Sala kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Sala stad, Möklinta och Tärna landskommuner samt delar ur Västerfärnebo landskommun (Västerfärnebo och Fläckebo församlingar).^[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Sala domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Västmanlands domsaga.^[6]

Geografi

Topografi och hydrografi

Se även: Lista över insjöar i Sala kommun

Berggrunden i Sala kommun domineras av graniter, men i närheten av centralorten finns ett betydande område med dolomitrik marmor. Detta har skapat gynnsamma förhållanden för en kalkkrävande flora, inklusive majviva och flera arter av orkidéer. längs Sagåns, Lillåns och Svartåns dalgångar finns odlade lerslätter, medan resten av kommunen mestadels består av barrskogsklädda moränjordar.

Badelundaåsen, belägen i västra delen av kommunen och i samma riktning som åarna (nord-sydlig), är täckt av tallhedar. Kommunen är också känd för sin rikedom på sjöar, där vissa av dem uppdämdes under 1500- och 1600-talen för att förse Sala gruva med vatten. Bland dessa finns Fläcksjön och Gussjön i Svartåns vattensystem, som är kända för sitt rika fågelliv.^[7]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.^[8]

Sala kommun

Hela riket

Bebyggelse (4,0 %)

Skog (64,9 %)

Öppen myrmark (4,7 %)

Jordbruksmark (24,4 %)

Övrig mark (1,9 %)

Bebyggelse (3,1 %)

Skog (68,0 %)

Öppen myrmark (7,2 %)

Jordbruksmark (7,4 %)

Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

Se även: Kategori:Naturreservat i Sala kommun

I den sydvästra delen av kommunen ligger naturreservatet Hälleskogsbrännan, vilket omfattar en stor del av det område som drabbades av den stora skogsbranden i Västmanland 2014.^[7]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna^[9]:

Tätorter

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2016 fanns det sex tätorter i Sala kommun.

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Sala	&&&&&&&&&&013253.&&&&&013 253
2	Ransta	&&&&&&&&&&&&0846.&&&&&0846
3	Västerfärnebo	&&&&&&&&&&&&0543.&&&&&0543
4	Möklinta	&&&&&&&&&&&&0334.&&&&&0334
5	Sätra brunn	&&&&&&&&&&&&0330.&&&&&0330
6	Salbohed	&&&&&&&&&&&&0250.&&&&&0250

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik

Styre

Efter valet 2022 styrs Sala kommun av en koalition bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet.^[10]

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022–2026
Ordförande	S	Emil Andersson Bleckert
Förste vice ordförande	S	Eva Åberg
Andre vice ordförande	SD	Andreas Andersson

Mandatfördelning 1970–2022

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

1

20

17

7

4

20

17

7

4

49

87,8

42

7

1973

1

20

19

5

4

20

19

5

4

49

91,0

41

8

1976

1

20

17

5

1

5

20

17

5

49

91,8

35

14

1979

2

20

15

4

1

7

2

20

15

4

7

49

90,3

33

16

1982

2

21

1

13

3

1

8

2

21

13

3

8

49

90,1

38

11

1985

2

20

1

11

6

1

8

2

20

11

6

8

49

88,8

37

12

1988

2

21

2

10

6

2

6

2

21

2

10

6

2

6

49

84,3

33

16

1991

2

17

1

3

9

5

4

7

2

17

3

9

5

4

7

49

85,3

34

15

1994

2

19

3

7

9

2

5

2

19

3

7

9

2

5

49

85,0

34

15

1998

5

17

2

3

8

2

5

7

5

17

2

3

8

2

5

7

49

78,52

29

20

2002

3

21

1

9

4

5

6

3

21

9

4

5

6

49

76,60

31

18

2006

3

18

1

10

2

3

8

3

18

10

2

3

8

45

79,01

29

16

2010

2

15

2

5

8

2

7

2

15

2

5

8

2

7

45

81,87

28

17

2014

2

14

2

1

5

9

1

5

2

14

2

5

9

5

45

83,95

26

19

2018

2

13

1

7

4

9

2

5

2

13

7

4

9

2

5

45

85,84

25

20

2022

3

14

1

9

4

5

1

2

6

3

14

9

4

5

2

6

45

83,17

25

20

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Presidium 2022–2024
Ordförande	S	Amanda Lindblad
Förste vice ordförande	C	Anders Wigelsbo
Andre vice ordförande	M	Erik Hamrin

Källa: ^[11]

Övriga nämnder

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Äldre- och omsorgsnämnden	S	Camilla Runerås	V	Olle Kvarnryd
Social- och arbetsmarknadsnämnden	C	Elisabet Pettersson	MP	Ingela Kihlholm Lindström
Kultur- och fritidsnämnden	V	Gert Wibe	S	Jessica Silversten
Bygg- och miljönämnden	S	Viktor Kärvinge	C	Sture Johansson
Skolnämnden	C	Anders Wigelsbo	S	Annika Palmqvist
Valnämnden	S	Daniel Hedlund	C	Bengt Larsson

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Kommunen har en lång historia som bruksområde, med rötter som sträcker sig tillbaka till 1400-talet, exemplifierat av Sala silvergruva. Idag präglas näringslivet främst av små och medelstora företag, många inom jord- och skogsbruk. Inom gruvnäringen återfinns företag som Metso Sweden AB, som tillverkar maskiner för mineralberedning och godspumpar. Den offentliga sektorn är också betydande och står för över hälften av alla arbetstillfällen i kommunen.^[12]

Infrastruktur

Transporter

Kommunen är genomkorsad av flera viktiga transportförbindelser. Järnvägen Stockholm-Borlänge, med anslutande järnväg till Västerås, utgör en central del av kommunens transportnät. Utöver järnvägslinjerna löper även riksvägarna 67 och 70 genom kommunen, samt länsväg 256.^[12]

Befolkning

Befolkningsutveckling

Kommunen har 22 867 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 114:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Sala kommun 1970–2020^[13]

År			Folkmängd
1970			19 595
1975			20 421
1980			20 936
1985			21 000
1990			21 820
1995			22 074
2000			21 548
2005			21 446
2010			21 535
2015			22 109
2020			22 867

Kultur

Kulturarv

Se även: Lista över fornlämningar i Sala kommun

Kulturkvarteret Täljstenen är kommunens centrum för konst och kreativitet. Aguélimuseet, invigt 2007, visar en unik samling av 35 Aguélimålningar och tidiga modernister. Kvarteret inkluderar också bibliotek, konstgalleri, smedja och café. Rådhuset och Sparbankshuset är historiska byggnader vid torget, medan Missionskyrkan från 1903 är ett exempel på jugendstilens arkitektur. Kulturkvarteret är en viktig del av Salas kulturella landskap och erbjuder många aktiviteter för både invånare och besökare.^[14]

Kommunvapen

Se även: Sala kommunvapen

Blasonering: I blått fält en bergsmansslägga och ett bergjärn i kors och däröver en tilltagande måne, allt av silver.

Månen i Sala kommunvapen är en metallurisk symbol för silver och syftar, liksom verktygen på verksamheten vid Sala silvergruva och förekommer i tidiga sigill. 1948 fick vapnet kunglig fastställelse för Sala stad. Efter kommunbildningen registrerades det oförändrat för Sala kommun år 1975. Även Tärna hade ett vapen, vars giltighet upphörde.