Rosendrömmen (franska: Le spectre de la rose) är en balett baserad på ett poem av Théophile Gautier. Koreografi av Michel Fokine. Musiken av Carl Maria von Weber, stycket Aufforderung zum Tanz, som instrumenterades av Hector Berlioz.

Baletten uppfördes första gången av Sergej Djagilevs Ballets Russes i Monte Carlo den 19 april 1911 med Tamara Karsavina i rollen som den unga kvinnan och Wacław Niżyński i rollen som Rosens ande. Den hade då repeterats i Sankt Petersburg. Léon Bakst stod för scenografi och kostymer.

I Sverige uruppfördes baletten på Stockholmsoperan den 10 januari 1914, med dekor av Thorolf Jansson, och den gavs även på Blancheteatern 1958.^[1]

Baletten, som utspelar sig på 1830-talet, handlar om en ung kvinna, som somnar hemkommen efter sin första bal. Hon andas in doften av den ros, som varit fästad på klänning under balen. Rosens ande tar nu gestalt, lyfter upp flickan ur stolen och dansar med henne. Han försvinner senare ut genom det öppna fönstret. Flickan vaknar och finner den fallna rosen på golvet.

• Bull, Deborah (2014). The Faber pocket guide to ballet. London: Faber & Faber. Libris 16965847. ISBN 9780571309740 

• Wikimedia Commons har media som rör Rosendrömmen.
  Bilder & media