Regementsofficer

Regementsofficer var en befälskår som skapades vid 1972 års tjänsteställningsreform i Krigsmakten, då den tidigare officerskåren upphörde. Befälskåren regementsofficerare skall ej att förväxlas med befälsnivån regementsbefäl, då regementsofficerare även kunde vara kompanibefäl.

Befälskårer

Genom den tjänsteställningsreform som genomfördes den första juli 1972 reformerades de tre existerande befälskårerna för underbefäl, underofficerare och officerare[1]. Uppdelningen i tre olika befälskårer bibehölls, men istället förändrades deras benämningar till plutonsofficerare, kompaniofficerare samt regementsofficerare.

Samtliga befäl som tidigare tillhört officerskåren fick efter reformens genomförande sin tillhörighet i den nya regementsofficerskåren.

Före 1972-07-01 Efter 1972-07-01
Officer Regementsofficer
Underofficer Kompaniofficer
Underbefäl Plutonsofficer
Gruppbefäl

Befälsgrader

Före 1972-07-01 Efter 1972-07-01
Grupp Officer Regementsofficer Grupp
Generalspersoner General General Generalspersoner
Generallöjtnant Generallöjtnant
Generalmajor Generalmajor
Regementsbefäl Överste[2] Överste av 1. graden Regementsbefäl
Överste
Överstelöjtnant Överstelöjtnant med särskild tjänsteställning
Major Överstelöjtnant
Kompanibefäl Kapten Major
Löjtnant Kapten Kompanibefäl
Fänrik Löjtnant

Regementsofficerskåren omfattade förutom regementsbefäl, även generalspersoner och vissa kompanibefäl. Graden fänrik existerade ej i regementsofficerskåren då samtliga tidigvarande fänrikar befordrades till löjtnanter vid införande av 1972 års tjänsteställningsreform. Även för löjtnanter, kaptener och majorer innebar reformen befordran till en högre grad. För de som befordrats till överstelöjtnant före den 1 juli 1972 innebar reformen att de erhöll en högre tjänsteställning, men att de fortsatte att bära samma gradbeteckning som en vanlig överstelöjtnant. Överstar med tjänst i lönegrad C2 eller högre lönegrad[1] befordrades till den nyinrättade befälsgraden överste av 1. graden.

Tjänsteställning

Officerare och underofficerare före 1972

Redan före tjänsteställningsreformen hade de lägre officerarna och underofficerarna, på motsvarande kompanibefälsnivå, ett system med varvad tjänsteställning så att en fanjunkare hade tjänsteställning mellan fänrik och löjtnant, och en förvaltare mellan löjtnant och kapten.

Ordningsföljd Officer Underofficer
1 General -
2 Generallöjtnant
3 Generalmajor
4 Överste i lönegrad C2 eller högre
5 Överste
6 Överstelöjtnant
7 Major
8 Kapten
9 - Förvaltare
10 Löjtnant -
11 - Fanjunkare
12 Fänrik -
13 - Sergeant

Regementsofficerare och kompaniofficerare 1972-1983

Efter genomförandet av befälsreformen 1972 erhöll de tidigare underofficerarna både grad och tjänsteställning som fänrik, löjtnant och kapten. Fänrik var ej längre en regimentsofficersgrad, men löjtnanter och kaptener hade nu samma tjänsteställning oavsett vilken befälskår de tillhörde, och senioriteten mellan olika officerare räknades normalt endast i tjänstgöringsår. Värnpliktigt kompanibefäl räknades dock alltid efter yrkesanställda officerare av samma grad.

Befälsnivå Ordningsföljd Regementsofficer Kompaniofficer
Generalsperson 1 General -
2 Generallöjtnant
3 Generalmajor
Regementsbefäl 4 Överste av 1. graden
5 Överste
6 Överstelöjtnant
7 Major
Kompanibefäl 8 Kapten Kapten
9 Löjtnant Löjtnant
10 - Fänrik

Ny befälsordning 1983

Ny befälsordning (NBO) infördes den 1 juni 1983 och innebar att uppdelningen i tre olika officerskårer slopades till förmån för en enhetlig befälskår med beteckningen yrkesofficer.[3]

2009 års befälsordning

Befälsordningen 2009 innebar att yrkesofficerskåren delades i officerare och specialofficerare och att den saxade tjänsteställningen återinfördes.

Referenser

  1. ^ [a b] Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år 1972
  2. ^ Överste i lönegrad C2, eller högre lönegrad, befordrades till överste av 1. graden.
  3. ^ Regeringens proposition 1982/83:143 om ändrad indelning av försvarsmaktens personal, m.m.