Rahab (även Raab eller Rachav, Heb. רחב med betydelsen "bred," "vid") var enligt framställningen i Josua (kap. 2 och 6) en kvinna i Jeriko, som välvilligt mottog och skyddade de två spejare, som Josua sänt ut från Israels läger öster om Jordan för att utforska den strategiskt viktiga staden. ^[1]

När israeliterna sedan intog Jeriko, blev Rahab skonad tillika med sin familj och de blev tillsammans upptagna i Israel. Rahab ska ursprungligen ha försörjt sig som sköka. I Matteusevangeliet i Nya Testamentet så anges det att hon var mor till Boas.