Rödblära är en flerårig, stundom bara tvåårig växt. Blad och stjälkar är mjukhåriga med en aning klibbiga körtelhår, sällan kal ört. Den blir upp till 80 cm hög.
Den är tvåbyggare, men det kan förekomma att både hanblommor och honblommor finns på samma planta.
Bladen är 3 … 8 cm långa, lansettlika, elliptiska eller äggrunda med rak kant. De nedre bladen sitter på korta skaft; de upptill är oskaftade.
Tvåsidigt knippe
Blommorna är 18 … 25 mm i diameter och sitter i greniga toppställda knippen. Fodret har otydliga nerver och är hos honblommorna något uppblåst, medan hanblommorna har ganska smalt foder. Kronbladen är purpurröda, sällan rosa eller vita; de är fem till antalet, men så djupt kluvna i spetsen att de nästan kan tas för tio. Blomman har tydliga bikronefjäll.
Fodret är 10 … 15 mm långt med 10 nerver på hanblomman, och 20 på honblomman.
Humlor har för kort tunga för att framifrån nå den djupt sittande nektarn. De biter därför hål i fodret för att den vägen komma åt nektar. Men därvid kommer de inte förbi några fertila delar i blomman, och pollinering uteblir. Pollineringen sköts därför av andra insekter, framför allt av dagfjärilar.
Frukten är en brungul kapsel, ungefär lika lång som fodret. Innerdiametern är 15 mm. När frukten är mogen öppnar den sig med 10 flikar. Kapseln innehåller många gråsvarta frön, som sprids med vinden. Eftersom rödblära ofta växer i närheten av vattendrag hamnar ibland frön i rinnande vatten, som kan bidra till spridning till strandkanter.
Roten med många sidorötter tränger en halv meter ned i marken.
Arten är mångformig och flera varieteter finns beskrivna:
1. Från den grekiska mytologin:
Σειληνός (Silenos), superiets och fylleriets satyr (latínSilenus) som var fosterfar till vinguden Διόνυσος (Dionysos). Hur det skulle associeras med rödblära är svårförståeligt.
2. Grekiska selas = glans, alternativt selene = måne, vilket antagits syfta på att många av arterna i släktet är nattblommande (öppnar sig i skymningen). Månen förknippas mest med natten, trots att den astronomiskt faktiskt ofta visar sig dagstid. Skulle dock kunna vara en symbol för natt, då rödblära "går till sängs".
3. Grekiska sialon = saliv, därav Silenus, alkoholiserad fosterfar till vinguden Bacchus (Romerska rikets motsvarighet till Dionysos) som lär ha varit täckt av slem, liknande körtelhårens klibbiga utsöndringar på många av släktets arter.[1]
Slutsaten blir, att vi i dag helt enkelt inte vet, hur de botaniker, som myntade det vetenskapliga namnet tänkte.
ArtepitetetDioica(två hus på grekiska) syftar på att rödblära är tvåbyggare; di = 2. Eftersom det dock kan förekomma fall med både hanblommor och honblommor på samma planta, är i sträng mening beteckningen dioica oegentlig.
_clean,_no-description.jpg)
