Från 1934 till 1953 fanns ett mejeri i samhället[4] och från 1919 till början av 1940-talet även ett litet bryggeri som tillverkade svagdricka.[5] Det har funnits flera pensionat och vilohem i Rävlanda med omnejd.[6]
^Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
^Magnusson, Åke (2005). Vägnamnen berättar. Härryda kommun. sid. 291. ISBN 91-970650-1-3
Larsson, Bertil (2010). Bland folk, grosshandlare och qvacksalvare i Björketorps socken och närhet: bygden som järnvägen skapade. [Hajom: Bertil Larsson]. Libris12194612. ISBN 978-91-631-6307-4 (inb.)
Johanson, Åke (2006). Förr i tia': mycket från Rävlanda, något från Bollebygd, Hällingsjö och andra byar. Rävlanda: Åke Johanson. Libris10499502. ISBN 91-631-9347-7 (inb.)
Magnusson, Åke (2005). Vägnamnen berättar: vägar och gator i Härryda kommun (1. uppl.). Mölnlycke: Härryda kommun. Libris10067713. ISBN 91-970650-1-3 (inb.)