PROFILPELAJAR.COM

	Rättviks kommun; Kommun
	Rättviks kommunhus
Slogan	Livskvalitet in på knutarna
	; Rättviks kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Dalarna
Län	Dalarnas län
Centralort	Rättvik
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	11 047 (2024-09-30)
Areal	2 139,22 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	1 920,88 kvadratkilometer
- därav vatten	218,34 kvadratkilometer
Bef.täthet	5,75 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	60°53′00″N 15°08′00″Ö / 60.883333333333°N 15.133333333333°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Mora domkrets (2001-09-01–); Leksands domsaga (–2001-09-01)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-2171
Anställda	1 225 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	2031
GeoNames	2682993
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Rättviks kommun är en kommun i Dalarnas län. Centralort är Rättvik.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Rättvik, Boda (från 1875) och Ore. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock bildades Boda landskommun 1 maj 1875 genom en utbrytning ur Rättviks landskommun.

Rättviks municipalsamhälle inrättades 25 november 1910 och upplöstes vid årsskiftet 1965/1966.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området. 1963 införlivades Boda landskommun i Rättviks landskommun.

Rättviks kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Rättviks landskommun. 1974 införlivades Ore kommun.^[5]

Kommunen ingick sedan bildandet till 1 september 2001 i Leksands domsaga och ingår sen dess i Mora domsaga.^[6]

Geografi

Topografi och hydrografi

Se även: Lista över insjöar i Rättviks kommun

Rättviks kommun är en kuperad skogskommun som sträcker sig mot Siljan i söder. Där dominerar granit i berggrunden och oftast är marken täckt av barrskogsklädd morän. I sydväst finns yngre sedimentära bergarter från den så kallade Siljansringen, inklusive revkalksten, som främjar en näringskrävande och artrik flora.

Under inlandsisens avsmältning avsattes flera väldefinierade randdeltan, såsom Rättviksfältet, längs Siljansringen. De kalkrika sedimentjordarna runt centralorten har skapat gynnsamma förhållanden för jordbruket och resulterat i goda odlingsmarker.^[7]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.^[8]

Rättviks kommun

Hela riket

Bebyggelse (2,3 %)

Skog (89,5 %)

Öppen myrmark (5,9 %)

Jordbruksmark (1,7 %)

Övrig mark (0,6 %)

Bebyggelse (3,1 %)

Skog (68,0 %)

Öppen myrmark (7,2 %)

Jordbruksmark (7,4 %)

Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

Onrådets natur är internationellt unik på grund av den meteorit som kolliderade med Siljansområdet för 360 miljoner år sedan. Över miljontals år har landskapet genomgått förändringar och idag kan man studera flera unika arter och geologiska fynd.

År 2024 hade kommunen 27 naturreservat, varav 25 är bildade av Länsstyrelsen och två är kommunala: Amtjärnsbrottet och Dalen-Hökolsberget. Speciella och ålderstigna träd, samt geologiska fynd, är bevarade som naturminnen för att skydda och bevara det biologiska och geologiska arvet.

Ett av de mest intressanta odlingslandskapen i kommunen finns i Gärdsjö, som är känt för sin historia av traditionellt jordbruk och bevarandet av gamla odlingsmetoder.^[9]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar: Boda församling, Ore församling och Rättviks församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i tre distrikt, vilka motsvarade de tidigare socknarna Boda, Ore och Rättvik.^[10]

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2020 fanns det sju tätorter i Rättviks kommun.

Nr	Tätort	Befolkning
1	Rättvik	5 195
2	Vikarbyn	1 218
3	Backa	626
4	Boda	&&&&&&&&&&&&0522.&&&&&0522
5	Furudal	436
6	Nedre Gärdsjö	&&&&&&&&&&&&0389.&&&&&0389
7	Gulleråsen	386

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik

Styre

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en koalition bestående av Alliansen i koalition med SPI Välfärden. De fem partierna samlade tillsammans 20 av 39 mandat i kommunfullmäktige.^[11] I valet 2014 ökade Centerpartiet sina mandat med tre platser samtidigt som Liberalerna och Moderaterna minskade med var sitt mandat. Detta innebar ändå att Allianspartierna kunde knipa makten utan stöd från SPI Välfärden. Liberalerna förlorade sitt enda mandat i kommunfullmäktige i valet 2018. Moderaterna och Kristdemokraterna ökade dock och fick var sitt ytterligare mandat vilket innebar att de tre kvarvarande allianspartierna kunde fortsätta styra kommunen även mandatperioden 2018–2022.^[12] Samma koalition behäll makten även efter valet 2022.^[13]

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2023-2026
Ordförande	C	Jonas Björ
Förste vice ordförande	M	Thomas Wärnhem
Andre vice ordförande	S	Erja Eloranta

Mandatfördelning 1970–2022

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

16

15

5

1

4

16

15

5

4

41

79,8

32

9

1973

2

18

19

4

2

4

2

18

19

4

2

4

49

84,8

39

10

1976

2

18

17

5

1

6

2

18

17

5

6

49

85,7

37

12

1979

2

18

1

15

4

1

8

2

18

15

4

8

49

84,5

37

12

1982

2

18

1

15

3

1

9

2

18

15

3

9

49

84,7

37

12

1985

2

17

1

13

8

1

7

2

17

13

8

7

49

83,3

35

14

1988

2

19

2

11

7

2

6

2

19

2

11

7

2

6

49

77,3

38

11

1991

1

19

1

12

5

3

8

19

12

5

3

8

49

79,3

34

15

1994

1

24

2

1

8

4

1

8

24

2

8

4

8

49

79,0

29

20

1998

2

14

1

8

4

2

7

2

14

8

4

2

7

39

75,61

20

19

2002

2

14

1

11

5

2

3

2

14

11

5

2

3

39

75,98

22

17

2006

1

13

1

13

4

1

5

13

4

5

39

77,81

25

14

2010

2

14

2

1

10

2

1

6

2

14

2

10

2

6

39

80,18

24

15

2014

2

12

2

3

13

1

5

2

12

2

3

13

5

39

83,19

18

21

2018

2

10

6

13

2

6

2

10

6

13

2

6

39

85,37

20

19

2022

1

11

7

10

3

7

11

7

10

3

7

39

84,11

24

15

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Kommunstyrelsen består av 13 ordinarie ledamöter. Till stöd för sitt arbete har de fyra utskott:^[14] allmänna utskottet, samhällsutvecklingsutskottet, socialutskottet och bildningsutskottet.^[15]

Kommunens tre kommunalråd består av kommunstyrelsens ordförande, Ulrica Momqvist (C) liksom ordförande för socialutskottet och bildningsutskottet.^[16]

Övriga nämnder

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Individnämnden	M	Fredrik Ollén	C	Yvonne Junell
Valnämnden	M	Agnetha Wallander	S	Britt Wikman

Vänorter

Rättvik har följande vänorter:

Higashiomi, Japan - Det internationella samarbetet är f.n. vilande

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Kommunen ligger i en traditionell jord- och skogsbruksregion, där turismen nu också spelar en betydande roll. Träindustrin är framträdande, med träbearbetning och sågverk i fokus. Hedlundskoncernen är en av de ledande aktörerna, specialiserad på trähustillverkning och sågning. Tillverkningen av timmerhus har en lång historia i området, med flera småföretag som driver denna verksamhet. Dessutom har kalkbrytning och kalkbränning en gammal tradition i området.^[7]

Infrastruktur

Transporter

Kommunen genomkorsas av vägarna 70, 80, 296 och 301 samt av järnvägen Mora–Borlänge. Genom södra delarna av kommunen går Siljansleden.^[7]

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Kommunen har 11 047 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 203:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Rättviks kommun 1970–2020^[17]

År			Folkmängd
1970			10 805
1975			10 732
1980			11 194
1985			10 967
1990			11 345
1995			11 325
2000			10 847
2005			10 886
2010			10 811
2015			10 759
2020			11 047
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Ore kommuns folkmängd ingår i siffran för 1970.

Kultur

Kulturarv

Se även: Lista över fornlämningar i Rättviks kommun

Under 1700- och 1800-talen genomfördes aldrig den skiftesreform som förändrade den svenska landsbygden i grunden i Siljansområdet (se Laga skifte i Dalarna). Detta har lett till att många av kommunens byar än idag bevarar sin gamla tätbebyggelse. Ofta omges dessa byar av ett ålderdomligt odlingslandskap och kännetecknas av timmerhus av liknande karaktär. Ett exempel är Blånnesladu i Övre Gärdsjö, som är en av landets äldsta timmerbyggnader från 1294.

Området som utgör kommunen är också känt för sin levande fäbodkultur, där flera fäbodar fortfarande bedriver djurhållning och försäljning av lokala produkter som smör och ost. Fäbodarna har en lång historia och några av dem, som Lisskog och Karl-Töfåsen, har varit i bruk i århundraden utan avbrott.

Kommunen har också ett stort antal äldre bevarade gårdar och hembygdsgårdar. Dessa gårdar innehåller unika samlingar av dalmålningar, ålderdomliga redskap, kläder och husgeråd som ger besökare en inblick i släktledens arbete, mödor, drömmar och glädjeämnen.

Områdets folkkultur har bevarats genom åren. Musiken, folkkonsten med dalmålningar, traditionella dräkter och slöjd är alla uttryck för detta kulturarv. Folkmusiken har en särskilt stark ställning, och Dalarnas folkmusikcentrum är baserat i Rättvik.^[18]

Kommunvapen

Blasonering: Sköld kvadrerad: fält 1 och 4 i rött en stolpvis ställd bila av guld, fält 2 och 3 i guld två korslagda dalpilar.

Vapnet fastställdes för Rättviks landskommun 1948, bilden kommer från ett 1600-tals sockensigill. Eftersom det var vanligare i Dalarna, än i övriga landet, att även landskommuner hade heraldiska vapen så fanns tre vapen (Boda, Ore och Rättvik) efter kommunreformen i början av 1970-talet. Den namngivande enhetens vapen valdes och registrerades hos PRV år 1979.

Boda landskommun
(1948–1962)
Ore landskommun
(1947–1971)
Ore kommun
(1971–1973)

Se även

Källor

^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Leksands tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ [a b c] ”Rättvik - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/r%C3%A4ttvik. Läst 5 maj 2024.
^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
^ ”Värdefull natur - Rättviks kommun”. www.rattvik.se. 14 mars 2024. https://www.rattvik.se/kultur-fritid-och-turism/turism-att-besoka-rattvik/vardefull-natur.html. Läst 12 maj 2024. ^{[död länk]}
^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Kommunens organisation”. web.archive.org. 12 maj 2014. Arkiverad från originalet den 12 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140512050327/http://www.rattvik.se/kommunorganisation. Läst 10 maj 2024.
^ ”Fortsatt starkt alliansstyre i Rättvik”. SVT. 9 september 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/valet-i-rattvik. Läst 10 maj 2024.
^ Dalarna, P4 (2 november 2022). ”Klart: Nygammalt styre i Rättvik – "känns tryggt, stabilt och bra"”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/nygammalt-styre-i-rattvik-c-m-och-kd-fortsatter-vid-makten. Läst 10 maj 2024.
^ ”Kommunstyrelse - Rättviks kommun”. www.rattvik.se. 15 februari 2024. https://www.rattvik.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/namnder-och-forvaltningar/kommunstyrelse.html. Läst 6 juni 2024.
^ ”Kommunens organisation - Rättviks kommun”. www.rattvik.se. 14 februari 2024. https://www.rattvik.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation.html. Läst 6 juni 2024.
^ ”Kommunalråd och oppositionsråd - Rättviks kommun”. www.rattvik.se. 10 januari 2024. https://www.rattvik.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunalrad-och-oppositionsrad.html. Läst 6 juni 2024.
^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 26 september 2022.
^ ”Kulturarv - Rättviks kommun”. www.rattvik.se. 5 februari 2024. https://www.rattvik.se/kultur-fritid-och-turism/kultur/kulturarv.html. Läst 12 maj 2024. ^{[död länk]}

Externa länkar

Rättviks kommun
Wikimedia Commons har media som rör Rättviks kommun.
Bilder & media

[5078c22ea655b33765c2014142e5210134f655db-1] [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-2] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-3] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-4] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Leksands tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[:0-7] [a b c] ”Rättvik - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/r%C3%A4ttvik. Läst 5 maj 2024.

[8] ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.

[9] ”Värdefull natur - Rättviks kommun”. www.rattvik.se. 14 mars 2024. https://www.rattvik.se/kultur-fritid-och-turism/turism-att-besoka-rattvik/vardefull-natur.html. Läst 12 maj 2024. ^{[död länk]}

[10] 
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[11] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[11] ”Kommunens organisation”. web.archive.org. 12 maj 2014. Arkiverad från originalet den 12 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140512050327/http://www.rattvik.se/kommunorganisation. Läst 10 maj 2024.

[12] ”Fortsatt starkt alliansstyre i Rättvik”. SVT. 9 september 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/valet-i-rattvik. Läst 10 maj 2024.

[13] Dalarna, P4 (2 november 2022). ”Klart: Nygammalt styre i Rättvik – "känns tryggt, stabilt och bra"”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/nygammalt-styre-i-rattvik-c-m-och-kd-fortsatter-vid-makten. Läst 10 maj 2024.

[14] ”Kommunstyrelse - Rättviks kommun”. www.rattvik.se. 15 februari 2024. https://www.rattvik.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/namnder-och-forvaltningar/kommunstyrelse.html. Läst 6 juni 2024.

[15] ”Kommunens organisation - Rättviks kommun”. www.rattvik.se. 14 februari 2024. https://www.rattvik.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation.html. Läst 6 juni 2024.

[16] ”Kommunalråd och oppositionsråd - Rättviks kommun”. www.rattvik.se. 10 januari 2024. https://www.rattvik.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunalrad-och-oppositionsrad.html. Läst 6 juni 2024.

[SCBCivÅldKön-17] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 26 september 2022.

[18] ”Kulturarv - Rättviks kommun”. www.rattvik.se. 5 februari 2024. https://www.rattvik.se/kultur-fritid-och-turism/kultur/kulturarv.html. Läst 12 maj 2024. ^{[död länk]}

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]